Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalekonomi - Nationalekonomiska föreningen - Nationalflagga - Nationalförbundet för Skåne - Nationalföreningen mot emigrationen - Nationalföreningen mot tuberkulos - Nationalförmögenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationaiekonomiska föreningen —Nationalförmögenhet
749
»Nationalekonomiens historia», 1892); A.
Onc-ken, »Geschichte der Nationalökonomie I: Die
Zeit vor Adam Smith» (1902; standardverk);
J. Sehumpeter, »Dogmen- und
Methodenge-schichte» (i »Grundriss der Sozialökonomik»,
I, 1914); T. Suränyi-Unger, »Die
Entwick-lung der theoretischen Volkswirtschaftlehre
im ersten Viertel des 20. Jahrhunderts»
(1927); »Die Wirtschaftstheorie der
Gegen-wart I: Gesamtbild der Forschung in den
ein-zelnen Ländern» (Wien 1927); L. H. Haney,
»History of economic thought» (1911); Ch.
Gide och Ch. Rist, »Histoire des doctrines
économiques depuis les physiocrates jusqu’ä
nos jours» (4:e uppl. 1922); R. G. Tugwell,
»The trend of economics» (1924); J. M.
Keynes, »Scope and method of political
eco-nomy» (4:e uppl. 1917); E. Cannan, »History
of the theories of production and distribution»
(3:e uppl. 1923) och »A review of economic
theory» (1929). Bland svenska handböcker må
nämnas E. F. K. Sommarin, »Ekonomilära»
(1. Teoretisk nationalekonomi, 3:e bearb. uppl.
1923; 2. Praktisk nationalekonomi och
privatekonomi, 1923); G. Silverstolpe,
»Nationalekonomi för alla» (4:e bearb. uppl. 1927).
E. F. K. S-n.
Nationalekonomiska föreningen, stiftad i
Stockholm 1877, har till ändamål att främja
nationalekonomisk forskning genom föredrag,
diskussioner och utgivande av skrifter. N.
har f. n. (1931) omkr. 500 led. De vid
sammanträdena hållna föredragen återfinnas i
den periodiska publikationen
Nationalekonomiska Föreningens
Förhandlingar. Under N :s förvaltning står
J. H. Palmes fond för ekonomisk upplysning
och ekonomisk forskning, ur vilken
understöd årl. utdelas. I samarbete med de
nationalekonomiska föreningarna i övriga
nordiska länder ha nordiska
nationalekonomiska möten hållits i Stockholm (1920), Oslo
(1923) och Köpenhamn (1926). N. utgav en
minnesskrift 1927. E. Spr.
Nationalflagga, se Flagga.
Nationalförbundet för Skåne,
högerorganisation, bildad 1907, från början avsedd för
hela Skåne men med egentlig betydelse för
Malmöhus län och f. n. (1931) omfattande
endast länets s. k. landsbygdsvalkrets
(landsbygden och småstäderna). Är numera
Allmänna valmansförbundets avd. för
sistnämnda valkrets. L. K.
Nationalföreningen mot emigrationen
bildades i Stockholm 1907 för organiserat
arbete till utvandringens förebyggande och
samlade småningom 15,000—16.000 medl. Sitt
syfte sökte föreningen nå direkt genom
propaganda samt praktisk upplysnings- och
förmedlingsverksamhet, indirekt genom
affärsmässig jordförmedling. Propagandan
sköttes genom tidningsartiklar, småskrifter,
föredragsverksamhet och tidskriften Hem i
Sverige. Den avsåg att inom de breda lagren
motverka en gängse överskattning av
utkomsttillfällena i främmande länder samt
sprida kännedom om möjligheterna i
Sverige. Upplysnings- och
förmedlingsverksamheten bedrev
föreningen genom sina byråer, vilka efter hand
berörde ett 20-tal av rikets län. De
anvisade i stor utsträckning arbetstillfällen och
750
jordbruk till salu, biträdde vid köp och
arrende samt vid ansökan om egnahemslån,
lämnade hemvändande svensk-amerikaner råd
och hjälp i frågor om medborgarrätt,
värnplikt m. m. På byråerna handlades 1908—20
omkr. 150,000 sådana ärenden. Som organ för
deras jordförmedling utgavs publikationen
Svensk Jord med uppgifter om salubjudna
mindre jordbruk. För särskilt denna gren av
sin verksamhet åtnjöt föreningen anslag från
stat, landsting, hushållningssällskap och
enskilda stiftelser. För den affärsmässiga
jordförmedlingen funnos i ett 10 tal
län egnahemsbolag med uppgift att
inköpa odlad eller odlingsbar jord och uppdela
denna till mindre brukningsdelar. Ett visst
kapital att tillföra dessa bolag ägde föreningen
i sin egnahemsfond, tillkommen genom
nationalinsamling 1909 och uppgående till
inemot 140,000 kr. Föreningen ägnade även
uppmärksamhet åt egnahemslägenheternas
rationella och ekonomiska bebyggande och
samlade för en permanent egnahem
s-utställning i Stockholm ett omfattande
material, belysande modern svensk
småbygg-nadskonst samt egnahemsrörelsens
utveckling. Till stöd för egnahemsbolagens
verksamhet bildades 1913 a.-b. Svensk
jordförmedling (se d. o.), till vilket
verksamheten alltmer koncentrerades.
Äret 1920 betecknar en vändpunkt i
föreningens verksamhet. När föreningen
tillkom, hade den stödet av en opinion, vilken
starkt kände emigrationen som en fara.
Under åren efter världskriget blev
emigrations-frågans allmänna läge ett helt annat än
tidigare. Med industrikrisen 1920—21 och
åtföljande arbetslöshet 1921—23 började det för
det allmänna föreställningssättet snart nog
framstå såsom rent av ett önskemål att
kunna genom utvandring befria landet från den
övertaliga arbetskraften. Samtidigt
reducerade Förenta staterna invandringen från
Sverige till en relativ obetydlighet. Vidare
visade nativiteten efter 1910 mycket starkt
avtagande tendens. Under dessa förhållanden
tvangs föreningen, under trycket även av
dyrtiden, att väsentligt inskränka organisation
och arbete. Samtidigt ledde föreningens
initiativ på jordförmedlingsområdet till en viss
statlig organisation av jordförmedlingen,
varefter föreningens byråer successivt indrogos.
Indirekt genom a.-b. Svensk jordförmedling
har dock föreningen bibehållit en central
ställning i det inre kolonisationsarbetet, på
samma gång den fullföljt sin
upplysningsverksamhet, närmast knuten till dess
tidskrift. 1925 ombildades N. till
Sällskapet Hem i Sverige (se d. o.). A. M-n.
Nationalföreningen mot tuberkulos, se
Svenska nationalföreningen mot tuber
ku-kulos.
Nationalförmögenhet, enl. den vanligaste
uppfattningen sammanlagda värdet av de
materiella ekonomiska nyttigheter jämte
fordringar av utlandet, som befinna sig i ett folks
och dess medlemmars ägo, alltså
naturtillgångar av olika slag, realkapital i vidsträckt
mening (fabriker, fartyg, varulager,
byggnader o. s. v.) samt fordringar av utlandet. I
de flesta länder ha, enl. olika metoder,
beräkningar över vederbörande lands n. gjorts, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
