Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalister - Nationalitet - Nationalitetsbevis - Nationalitetshandling - Nationalitetsmatrikel - Nationalitetsmärke - Nationalitetsprincip - Nationalkonventet el. Konventet - Nationalliberala partiet - Nationalmuseet i Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationalitet—Nationalmuseet i Köpenhamn
753
endast övergående bildat ett särskilt parti,
ss. vid kommunala partistrider i Paris, men
som n. ha plägat betecknas medlemmarna av
konservativa el. moderata partigrupper, som
förfäktat nationalismens idéer t. ex. mot
internationell (särskilt judisk) kapitalism eller
mot socialismen eller (före världskriget)
framträtt som bärare av revanschkravet mot
Tyskland (jfr D ér ou 1 è de). Rörelsen spelade en
framträdande roll särskilt under
boulangis-mens dagar (1886—89; se Boulanger) och
under Dreyfusprocessen (se d. o.). Efter
världskriget påverkade den rätt mycket de
till »nationella blocket» sammanslutna
partierna i den 1919 valda deputeradekammaren.
I Ryssland fanns före 1917 års revolution
ett nationalistparti i riksduman, vilket
verkade pådrivande vid förryskningspolitiken
mot Finland och Rysslands polska
landsdelar. Irlands nationalistparti var från
1880-talet till världskriget bärare av de irländska
kraven på självstyrelse (home-rule, se d. o.)
med Irlands fullständiga skilsmässa från
Brittiska riket som mer el. mindre öppet erkänt
slutmål. Det undanträngdes sedermera
fullständigt av den radikalare
nationalistsammanslutningen Sinn F e i n (se d. o., I
r-1 a n d, sp. 726 ff., och P a r n e 11). V. S-g.
Nationalitet, folkslag, nation; folklynne;
statstillhörighet; kultursamhörighet.
Nationalitetsbevis, av beskickning el.
konsulat utfärdad attest, att en person är svensk
medborgare och införd i vederbörlig
nationa-litetsmatrikel. S, Lpt.
Nationalitetshandling, den handling svenskt
handels- el. passagerarfartyg, vars
dräktighet uppgår till 20 ton el. därutöver, skall
medha vid fart till ort utom Sverige för att
styrka sin nationalitet. Dylik handling kallas
n a ti o n al i te t s - och registrering
s-certifikat (se Certifikat). Den kan
i vissa fall ersättas av
interimsnationalitets-handling, varav finnas olika slag. Jfr
Skeppshandlingar. I. Afz.*
Nationalitetsniatrikel, vid beskickning el.
konsulat förd liggare över svenska
medborgare, bosatta inom dess verksamhetsområde.
Nationalitetsmärke, på sjö- och luftfartyg
anbragt märke, angivande fartygets
nationalitet. N. på svenska sjöfartyg och civila
luftfartyg utgöres av bokstäverna S. E. (=
svensk egendom), på svenska militära
luftfartyg av tre kronor. Under världskriget
användes på yttersidorna av sjöfartyg olika
slags n., t. ex. avbildning av svenska
flaggan, ordet »Sverige» etc. K. H. A.
Nationalitetsprincip, grundsatsen, att varje
nation politiskt bör vara enad i en
självständig stat. Strävandena efter dess
praktiska genomförande ha sedan den nationella
väckelse, som Napoleon I:s försök till
universalvälde mot sig uppkallade i många
länder, utövat ett starkt inflytande på Europas
historia. I Tyskland och Italien verkade den
enande, i t. ex. den österrikiska monarkien
och Turkiet splittrande; den åberopades som
stöd för skandinavismens strävanden att
sammansluta de nordiska rikena kring ett
skandinaviskt nationalitetsbegrepp och för de
ryska panslavisternas expansionspolitik.
Under världskriget tillspetsades den till kravet
på nationell självbestämmanderätt och
upp
754
togs i denna form bland de allierades och
särskilt den amerikanske presidenten
Wil-sons krigsmål. I frederna efter världskriget
och ryska revolutionen kom den i stort sett
att tillämpas i den utsträckning den gynnade
de segrandes intressen. Nya nationalstater
bildades, ss. Polen, Tjeckoslovakien och
Jugoslavien, Danmark återfick det dansktalande
Nordslesvig, från Ryssland lösgjordes
Finland, Estland, Lettland och Litauen.
Samtidigt kränktes emellertid n. på andra håll,
t. ex. då det tysktalande Sydtyrolen
införlivades med Italien, stora rent ungerska
områden med Rumänien, flera övervägande
tyska områden med Polen o. s. v. En ny
form för n:s tillämpning blev den i
Lausanne-freden 1923 påbjudna förflyttningen av
greker i Mindre Asien till Grekland samt av
turkar på grekiskt område till Turkiet. I
den orientaliska världen har det starka
framhållandet under världskriget av n. givit ökad
styrka åt strävandena för frigörelse från
europeiskt stormaktsvälde eller västerländsk
stor-maktsinblandning, så t. ex. i Indien,
Egypten och Kina. V. S-g.
Nationalkonventet el. Konventet, se
Frankrike, sp. 993—994.
Nationalliberala partiet i Danmark uppstod
på 1840-talet, då den liberala rörelsen tog sig
an den nationella saken i Sönderjylland. Det
vann anslutning särskilt bland borgerskapet
och akademikerna samt allierade sig även
med den vaknande bonderörelsen, som tog
sig uttryck i Bondevennernes selskab (se d. o.).
Marsrevolutionen 1848 utgick från de
nationalliberala, och de satte sin prägel på den
nya författningen och reformarbetet 1849—63
såväl som på den politik gentemot Tyskland,
som blev den segrande, Eiderståndpunkten.
Med bondevännerna förekommo ofta
slitningar, och de ledande nationalliberalerna
närmade sig mer och mer det projekt om en
första kammare med begränsad valrätt, som
fallit 1848. Händelserna 1864 gjorde för en
tid partiet till syndabock för landets olyckor,
men dess medlemmar och idéer spelade en
betydande roll långt in i den följ, perioden,
tills det uppgick i högern. Under sin
glansperiod i mitten av 1800-talet räknade de
nationalliberala sällsynt många politiska och
litterära begåvningar, ss. Lehmann, Monrad,
Hall och Krieger. P. E-t.
Nationalmuseet i Köpenhamn omfattar
danska statens kulturhistoriska samlingar men
däremot icke några egentliga konstsamlingar.
Det består av sex avd.: Den danske samlings
forhistoriske del. Den danske samlings
histo-riske del, Dansk folkemuseum, Etnografisk
samling, Antiksamlingen samt Mönt- og
me-daillesamlingen. Av dessa avd. har Dansk
folkemuseum f. n. sina lokaler i
Kunstindu-strimuseets byggnad (det gamla Frederiks
hospital, Bredgade 66), medan dess
frilufts-avd., som motsvarar Skansen i Stockholm,
ligger i Lyngby n. om Köpenhamn. De fem
andra avd. äro inrymda i det gamla Prinsens
palæ, mellan Christiansborg och rådhuset.
Detta vackra palats, en äldre anläggning,
som ombyggdes i rokokostil 1743—44, togs i
bruk för museiändamål på 1850-talet, men då
det numera är överfyllt, har man satt i gång
en betydande tillbyggnad, möjliggjord av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
