Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalmuseet i Köpenhamn - Nationalmusei vänner - Nationalmuseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Nationalmusei vänner—Nationalmuseum
756
1925 börjad folkinsamling, som inbragt omkr.
21/2 miil. kr. och 1928 efterföljdes av ett
statsanslag. I anslutning till det gamla palatset
bygges ett komplex av brandsäkra museer,
ordnade runt tre gårdar, efter ritningar av
Mogens Clemmensen.
Av de enskilda avd. innehåller danska
samlingens förhistoriska del de danska
fornfynden från sten-, brons- och järnåldern.
Särskilt betydande äro Mullerup- och
Maglemose-fynden, kökkenmöddinglämningar samt den
yngre stenålderns vapen. Från bronsåldern
finnas så märkliga och enastående fynd som
dräkterna från ekkistfynden (de äldsta
bevarade i Europa), bronslurarna och den lilla
solvagnen från Trundholm. Av
järnålders-fynden kunna särskilt framhållas vagnarna
från Dejbjergs mosse, skeppsfyndet från
Hjort-spring på Als, vackra romerska silverarbeten
och vapen från folkvandringstiden.
Danska samlingens historiska del omfattar
föremål från medeltiden och renässansen
intill omkr. 1660. Bland föremålen på denna
avd. märkes en svit romanska
altarbeklädna-der av förgylld metall. Den etnografiska
samlingen innehåller utomeuropeiska föremål;
särskilt är eskimåkulturen rikt representerad,
sedan Knud Rasmussens samlingar från de
nordamerikanska eskimåerna tillförts museet.
Antiksamlingen innehåller föremål från
Söderns gamla kulturländer. Om Dansk
folkemu s e u m se d. o.
N :s föregångare, den på 1660-talet
upprättade konstkammaren, tillvaratog många
jordfynd. Tanken på ett verkligt
nationalmuseum framkastades 1806 av Rasmus
Nye-rup. 1807 tillsattes en kunglig kommission
för att taga hand om de nordiska fornfyndens
bevarande. Dessa samlingar, Oldnordisk
museum, hade sina första lokaler på
bib-lioteksvinden i Trinitatis kirke vid
Runde-taarn, flyttades 1832 till Christiansborgs slott
och tjugu år därefter till Prinsens palæ.
Under dessa år verkade det danska
museiväsendets organisatör Chr. J. Thomsen (se d.o.), som
planlade de nya samlingarna. Hans verk
fördes vidare av J. J. A. Worsaae (se d. o.) och
Sophus Miiller (se d. o.). Thomsen grundläde
Etnografisk museum, den första
vetenskapliga samlingen i sitt slag (1839, öppnat 1849).
Även antiksamlingen och myntsamlingen
fingo lokaler i Prinsens palæ. Dansk
folke-museum (se d. o.), som grundlädes 1879,
öppnades 1885.
Hand i hand med själva museiarbetet
gick en motsv. verksamhet, som sysslade med
fornminnena ute i landet. Den 1807
upprättade kommissionen avlöstes av en direktion
för de nordiska minnesmärkenas bevarande,
som i personalunion med ledningen för
Oldnordisk museum verkade för
fornminnenas fridlysning och hade överinseende över
kyrkor o. a. gammal arkitektur. Därför
fyller N. ännu liknande funktioner som det
svenska riksantikvarieämbetet. Under N.
sortera de genom frivilliga deklarationer
fridlysta minnesmärkena, däribland omkr. 6,800
forntidsmonument, samt borg- och
kyrkoruiner och en del byggnader. Vidare leder
museet restaureringar av kalkmålningar och
inventarier i kyrkorna och har att vttra sig
om äldre byggnaders restaurering etc. I
mu
seets arkiv bevaras resultaten av den 1873
påbörjade inventeringen av landets
forntidsminnen och kyrkor.
1892 omorganiserades direktionen för
forntidsminnena och ledningen för museerna i
Prinsens palæ och förenades under gemensamt
namn, Nationalmuseet. Vid en
senare omorganisation, 1922, då C. M. C.
Macke-prang (se d. o.) blev dir. för N., infogades det
dittills självständiga Folkemuseum
administrativt i N., men samtidigt fingo de enskilda
avd. större självständighet. — Litt.: S.
Miiller, »Nationalmuseet» (1907) och
»Nationalmuseet. Fortid og fremtid» (1925). Chr. A. J.
Nationalmusei vänner, förening, som 1911
bildades på initiativ av kronprins Gustav
Adolf (föreningens ordf.) och dir. T. Laurin.
Föreningens ändamål är att inköpa
konstföremål, som med vederbörligt tillstånd skola
som gåva överlämnas till Nationalmuseum.
Dessutom äger styrelsen i lämpliga fall
lämna bidrag av föreningens medel till
inköp av konstföremål, vilkas förvärv
Nationalmuseums chef anser synnerligen önskvärt.
Levande svenska konstnärers och
konsthantverkares arbeten äro uteslutna från inköp.
Medel till inköpen erhållas dels genom
årsavgifterna (100 kr.), dels genom ständiga
medlemsavgifter (om minst 1,000 kr.).
Styrelsen består av tre pers., valda för ett år av
led. vid årsmötet, verkställer alla inköp men
måste vara enig om beslutet. Föreningen
räknade vid 1930 års slut 348 led., därav
104 ständiga. Den har sedan sin tillkomst
fått mottaga en mängd donationer och
gåvor, de senare omfattande såväl enskilda
konstverk som hela samlingar. Härtill
kommer en av regeringen 1924 beviljad
un-derstödssumma av 100,000 kr., lotterimedel.
Sammanlagda värdet av de gåvor, som
(t. o. m. år 1930) överlämnats till
Nationalmuseum genom föreningen, uppgår till omkr.
U/2 mill. kr. 1921 firade föreningen sitt
tioårsjubileum genom att utge en festskrift med
förteckning över samtliga av föreningen
dittills till museet skänkta gåvor samt ett
antal uppsatser över några av de mer
betydande föremålen. A-l G-n.
Nationalmuseum, vanlig benämning på ett
staten tillhörigt museum med samlingar av
arkeologiska, etnografiska, numismatiska o.
dyl. föremål, som belysa landets och folkets
förhistoria och historia i olika avseenden.
Till ett n. höra ofta parallellsamlingar av
utländska föremål, som behövas för jämförande
studier. I Köpenhamn och Helsingfors finnas
n. av denna typ (se Nationalmuseet
i K ö p enhamn och Nationalmuseum,
F i n 1 a nd s). Mera omfattande äro n. i
München (Bayerisohes Nationalmuseum) och
Nürnberg (Germanisches Nationalmuseum; se
München och Nürnberg) samt
Frankrikes n. (musées nationaux, gemensamt
namn på L o u v r e m u s e e t, L u x e
m-bourgmuseet, se dessa ord, samt
museerna i Fontainebleau, Versailles,
Saint-Germain-en-Laye m. fl.), vilka utom avd. för
kulturhistoria i vidsträckt bemärkelse ha avd. för
antikens och senare tiders konst. Hit höra
även n. (Museo nazionale) i Florens och
Neapel. Sveriges n. (se sp. 757) är anlagt
huvudsaki. som konstgalleri (med en avd. för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
