Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalpark - Nationalpartiet - Nationalrepresentation - National Review - Nationalråd - Nationalsocialister - National sporting club - Nationalstat - Nationalsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N ationalpartiet—N ationalsång
765
liv). I Danmark avskildes 1901 Raabjerg el.
Studel i Mile (»klitter») s. om Skagen
och 1902 Borris h e d e (1,875 har) s. ö. om
Ringköbing; 1910 inköptes av
dansk-ameri-kaner Rebild bak k e r (ljungbetäckt
»bakkeland») och skänktes som n. till staten.
Sedan Finland 1923 fick naturskyddslag, ha
flera områden undersökts för avskiljande till
n., bl. a. vid I m a t r a, vid Punkaharju
i sjöområdet (S:t Mickels län) och i
Enon-t e k i s fjälltrakter. Av övriga europeiska
n. märkes en i Schweiz, n. ö. Graubünden, i
Engadinalperna vid Inn; i Tyskland partier
av Lüneburgheden (se d. o.); i Österrike ett
område i Salzburgalperna; i Polen och
Tjeckoslovakien 4 n. på gränsen mellan de båda
länderna. Den märkligaste omfattar
högfjälls-området i Höga Tatra (omkr. 600 kvkm).
Av utomeuropeiska n. märkas de i U. S. A.
(23 st. större om tills. 32,196 kvkm 1930),
bland vilka må nämnas Hot springs (se d. o.),
Yellowstone national park (se d. o.), Yosemite
(gr. 1890; se Y o s e m i t e d a 1 e n), Sequoia
(1890; jfr d. o. och M a r i p o s a), Glacier
(1910) i n. v. Montana, Lassen volcanic (1916;
se M o u n t Lassen), M:t McKinley (1917;
se McKinley), Grand Canyon (1919; jfr d.
o. och Arizona). De amerikanska n., som
mer än de europeiska iordningställts för
turisttrafik, besöktes 1930 av mer än 2,5 mill.
pers.; i Kanada märkes Canadian national
park (se B a n f f) m. fl.; i Australien en n.
vid Sydney; på Java ett större
urskogsområde; i Belgiska Kongo en n. om 2,020 kvkm.
Litt.: C. J. Anrick, »Våra svenska
nationalparker» (1927). O. Sjn; G. R-ll; M.
Nationalpartiet i Ungern bildades 1878 av
greve A. Apponyi (se d. o.) och krävde större
tillgodoseende (särskilt språkligt) av den
magyariska nationalitetsprincipen i Ungerns
förhållande till Österrike. Partiet
samverkade 1899—1904 med det liberala
regeringspartiet, blev 1904 åter oppositionsgrupp och
inträdde 1905 i »oavhängighetspartiet av
1848»; jfr U ngern, historia. V. S-g.
Nationalrepresentation, se
Folkrepresentation.
National Review [nä’Jnol rivjö’], engelsk
konservativ, imperialistisk månadsskrift,
uppsatt 1883, sedan 1898 redigerad av L. J» Maxse.
Nationalråd. 1. Den del av schweiziska
för-bundsförsamlingen, som representerar
stats-folket som helhet; se Schweiz,
författning. — 2. Utomordentliga församlingar,
som hösten 1918 för kort tid bildades i
den sönderfallande österrikiska monarkiens
olika länder samt i Ungern. — 3. Namn på
den direkt folkvalda delen av republiken
Österrikes nationalrepresentation; se
Österrike, författning.
Nationalsocialister (ty.
Nationalsozialis-tische deutsche Arbeiterpartei, förk. Nazi el.
Nazis), tyskt politiskt parti, bildat 1918 och
sedan 1919 under ledning av österrikaren
Adolf Hitler (se d. o.). Partiets
officiella program företer en egendomlig
blandning av nationalistiska och
antikapitalis-tiska krav, förenade genom en mycket
starkt utpräglad antisemitism. Det
påyrkar upprättandet av en nationell diktatur,
»marxismens», d. v. s. den internationella
socialdemokratiens, bekämpande, expropriering
766
(utan ersättning) av egendom för allmänna
behov, trusternas avskaffande, arbetarnas
andel i storindustriens vinster, Österrikes
anslutning till Tyska riket o. s. v. Partiet vann
rätt betydlig anslutning, särskilt i Bayern,
Thiiringen och Mecklenburg. En kris inträdde
genom det misslyckade försöket i München
nov. 1923 till en mot riksregeringen riktad
statskupp (se Bayern, sp. 1044), och flera
smärre grupper avsöndrade sig som egna
partier (med kort livslängd). Småningom tilltog
rörelsen ånyo i styrka, och ungdomen anslöt
sig mångenstädes till partiets
»stormtrupper», vilka ägnade sig åt en bullrande
propaganda (med lösensordet »Vakna, Tyskland!»).
Under intrycket av den ekonomiska krisen,
arbetslösheten och det allmänna missnöjet
med de hårda
krigsskadeståndsbestämmel-serna växte partiet vid riksdagsvalen 14 sept.
1930 häpnadsväckande snabbt och besatte 107
riksdagsmandat. Samtidigt blevo dess män
tongivande i borgerliga koalitionsregeringar
i Thüringen och Braunschweig. I riksdagen,
där dr W. F r i c k var partigruppens ledare
och dr J. G o e b b e 1 s dess flitigaste talare
(Hitler som utlänning var ej valbar), ägnade
sig n. mest åt stormiga demonstrationer och
systematisk obstruktion. När den sistnämnda
försvårades genom ändringar i
arbetsordningen, lämnade de febr. 1931 demonstrativt
riksdagen och koncentrerade sig på
folkmötes-propaganda ute i orterna. I praktiken har
deras program förlorat alltmer av det
»socialistiska» inslaget; de stå enl. Hitler på
privategendomens grund, och
»expropriations-kraven» ha borttolkats. Partiet har på senaste
tiden utsatts för ny inbördes söndring,
bekämpas häftigt särskilt av centrum och
socialdemokraterna, och i Thüringen störtades
april 1931 den av W. Frick ledda
koalitionsregeringen. Partiets off. pressorgan är
Völki-scher Beobachter i München. — I
Österrike finnes ett, dock rätt litet,
nationalsocialistiskt parti, och en ungdomlig grupp
med samma namn har organiserats även i
Sverige. V. S-g.
National sporting club [nä^nol spä’tirj kla’b],
eng., en över hela idroltsvärlden berömd
Lon-donklubb med boxningens främjande på sitt
program. Klubben bildades 1890 på initiativ
av den inom boxningsvärlden bekante »Peggy»
Bettinson och har från sin start haft lord
Lonsdale som president. I N:s
medlemsmatri-kel finnas spetsarna av den engelska
aristokratien och nästan alla den engelska
sportvärldens betydande namn. Klubben är
tongivande för den engelska boxningsvärlden
och har genom förstklassiga matcher och
hävdande av hög sportsmannaanda gjort en
betydande insats i sportlivet. S-d.
Nationalstat kallas den stat, vars statsfolk
tillika utgör en etnologisk enhet som nation,
vare sig hela nationen tillhör samma stat el.
någon mindre del står utanför denna. Sverige
t. ex. räknas som n., ehuru en del av den
svenska folkstammen tillhör staten Finland
och svenskar i mängd bosatt sig i Amerikas
förenta stater. En n. förlorar ej denna sin
karaktär därigenom, att inom staten finnas
andra folkelement i ringa utsträckning, ss.
finnar och lappar inom Sverige. Rid.*
Nationalsång, se Folksånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
