Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationaltemplarorden (N. T. O.) - Nationaltheatret - Nationaltidende - National wages board - Nationalverkstäder - Nationlökonomisk forening - Nationell - Nationella framstegspartiet (Sverige) - Nationella framstegspartiet (Finland) - Nationella samlingspartiet - Nationell Tidning - Nationell Tidskrift - Nationernas förbund, Folkförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationaltemplarorden—Nationernas förbund
767
Nationaltemplarorden (förk. N. T. O.)
bildades 11 juli 1922 i Örebro genom
sammanslagning av T e m p 1 a r o r d e n och
National-godtemplarorden (se dessa ord). Dess
principer och arbetssätt äro i väsentliga
delar lika den internationella Godtemplarordens
(se d. o.). Sammanfattningen av dess program
är: nykterhet, fred och folkuppfostran. Ett
för livstiden bindande löfte om helnykterhet
avfordras medlemmarna av ordens högsta
grad. — Ordens lokala organisationer (t e
m-p e 1 el. loger) äro (i allm. läns- eller
land-skapsvis)sammanslutna till distriktsloger,
underordnade Sveriges
nationaltem-p e 1, som omfattar hela landet, är ordens
högsta myndighet och utövar dess
ledning. N. har även särskilda
ungdoms-tempel. Studiecirklarna äro
sammanförda i N. T. O: s studieförbund.
1930 hade N. T. O. inalles 51,667
medlemmar i 1,285 avd. Studiecirklarnas antal var
624 med 5,203 medl., bibliotekens 615 med
109,323 bd. Nationaltemplets egna
inkomster och utgifter balanserade på 122,310 kr.,
vartill kommo 337,228 kr. för tryckeri-,
tidnings- och bokförlagsrörelse. Tillgångarna
överstego skulderna med 290,709 kr.
Ordenshusens antal var 330. Folkhögskolan
på Ven dels b er g, som av orden
grundades 1908, besökes årl. av ett 100-tal elever.
— N. T. O. utger i Stockholm veckotidningen
Templar-Kuriren, tidskriften Ariel (för
studiearbetet), barntidningen Daggdroppen (tills,
m. Godtemplarorden), publikationen
Nykter-hetsfolkets Kalender m. m.
Nationaltheatret i Oslo, efter ritningar av
H. Bull (se d. o.), öppnades 1899 såsom
direkt arvtagare till den gamla Kristiania
teater. N., som ligger i Studenterlunden mitt
framför univ., drives av ett a.-b. utan
statsanslag i någon form. N. är centralhärden för
norsk teaterkonst, har med särskild omsorg
odlat den nationella repertoaren, särskilt
Ib-sen och Björnson, och sporadiskt givit även
opera. N. spelade 1903 och 1916 med hela
sin ensemble i Stockholm. Av N :s ledare
märkas särskilt Björn Björnson och H.
Ohris-tensen och av dess sceniska konstnärer bland
de bortgångna Klausen, Garmann, Selmer,
Hansson, G. Thomassen och Wiberg samt
damerna Wolf och Parelius, bland de levande
Fahlström, Eide, Aabel, Stormoen, Schanche
samt damerna Reimers, Fahlström, Dybwad,
Wettergreen och Bull. Bland N :s övriga
konstnärliga krafter märkes kapellmästare
J. Halvorsen. G. K-g.
Nationaltidende, dansk daglig tidning,
började utkomma 1876 i Köpenhamn som
aftonnummer av Dagstelegrafen men blev snart
den största av de »Ferslewska», d. v. s. på
Ferslews tryckeri utgivna, tidningarna.
Numera utkommer N. 2 ggr om dagen. Den har
alltid varit organ för högern. N. redigerades
1877—93 av R. Hiort-Lorenzen och 1896—
1922 av C. Carstensen. Nuv. red. äro G.
Helweg-Larsen och N. Blædel.
National wages board [nä^nal coéiM^iz
bå’d], eng., se A r b e t s t v i s t, sp. 1278.
Nationalverkstäder (fr. ateliers nationaux),
arbetsföretag, som på förslag av L. Blanc (se
d. o.) sattes i gång enl. den provisoriska
franska regeringens dekret av 25 febr. 1848 och
768
voro avsedda att bereda nödhjälpsarbete åt
de arbetslösa massorna. Arbetstillgången
svarade dock icke mot de arbetssökandes antal,
och man drevs till att utdela understöd utan
att kräva arbetsprestation. Trots försök till
genomgripande reorganisation växte skarorna
av arbetssökande; kostnaderna blevo
oerhörda. Sedan regeringen från mars till fram
i juni utgivit mer än 14 mill. frcs, uppgavs
försöket, vilket ledde till juniupproret (se
Frankrike, sp. 998). E. H. T.*
Nationalökonomisk förening, stiftad 18
nov. 1872 i Köpenhamn, anordnar föredrag
och diskussioner i ekonomiska frågor och
utger Nationalökonomisk Tidsskrift,
hittills 68 bd (1931), redig. 1873—1901 av A.
Petersen-Studnitz, 1901—14 av A. Jensen,
1914—29 av E. Cohn, fr. 1930 av J. Toftegaard.
Natione’11, utmärkande för en nation,
folk-egen; fosterländsk.
Nationella framstegspartiet i Andra
kammaren bildades 1906 på initiativ av Hans
Andersson (se d. o.), H. Hammarskjöld och K.
H. Bergendahl m. fl. på grund av missnöje
inom kammarens högergrupper och avsåg att
draga över moderata element från vänstern,
vilket misslyckades. Partiet, som alltid
samverkade med Lantmannapartiet, sammanslogs
1912 med detta till Lantmanna- och
borgarepartiet (se d. o.). L. K.
Nationella framstegspartiet, finländskt
borgerligt centerparti (finskspråkigt; fi.
Kansal-linen edistyspuolue), bildat 1918 av
republikaner, rekryterades främst ur det förra
ungfinska partiets men ock ur det (gammal-)
finska partiets led. Väsentligen under dess
egid (med biträde av Maalaislitto och
socialdemokrater) tillkom den republikanska
regeringsformen 1919. Under K. J. Ståhlbergs
presidentskap ledde partiet den nya
centerpolitiken och spelade en framträdande roll i
flera ministärer. Trycket av flankpartierna
nedbragte antalet representanter för N. från
26 (1919) till 7 och 11 (1929 och 1930). Bland
ledande politiker märkas K. J. Ståhlberg,
H. Ritavuori, J. H. Vennola, R. Ryti, O.
Man-tere, A. Cajander och W. A. Lavonius.
Tidningsorgan för partiet äro bl. a. Helsingin
Sanomat och Turun Sanomat. H. E. P.
Nationella samlingspartiet, finländskt
borgerligt högerparti (finskspråkigt; fi.
Kansal-linen kokoomuspuolue), bildat 1918 av
monar-kister, rekryterade främst ur det förra
(gam-mal-)finska partiets men ock ur det
ungfinska partiets led. Antalet av dess
representanter i riksdagen växlade 1919—29 mellan
28 och 38 men uppgick vid »Lappovalet» 1930
till 42. Partiet har medverkat i de flesta
ministärer. Bland ledande politiker märkas J.
R. Danielson-Kalmari, E. N. Setälä, L.
Ing-man, J. K. Paasikivi, A. Tulenheimo, P.
Virk-kunen. Tidningsorgan äro bl. a. Uusi Suomi,
Aamulehti, Uusi Aura och Karjala. H. E. P.
Nationell Tidning, organ för Sveriges
nationella ungdomsförbund, ersatte 1930
Nationell Tidskrift (se d. o.). N. utkommer en gång
i veckan. Red. är fil. dr E. Arrhén.
Nationell Tidskrift utkom 1918—29 som
organ för Sveriges nationella ungdomsförbund
(se d. o.), i allm. med 12 n:r om året.
Nationernas förbund, Folkförbundet
(fr. Société des nations, eng. Leayue of
na
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
