Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturvetenskapliga stationer - Nauark - Nauckhoff, släkt - Nauckhoff, Ernst Gustaf Reinhold - Nauckhoff, Johan Otto - Naucoridae, Naucoris - Naucrates - Naudé, Gabriel - Nauen - Nauheim, Bad - Nauheimbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
N auark—N auheimbad
806
oavbrutna el. direkta naturvetenskapliga
iakttagelser, ss. Abisko naturvetenskapliga
station och Kristineberg (se dessa ord och
Zoologiska stationer).
Nåua’rk, den för ett år i sänder utsedde
kommendanten över spartanska flottan.
Nauckhoff [nå’kåf], svensk, urspr. estländsk
släkt. Majoren Johan Henrik N. (1688
—1757) överflyttade till Sverige. Hans fyra
söner naturaliserades som svenska adelsmän
1777; en av dem, vice amiralen Henrik
Johan N. (1744—1818), blev 1813 frih. Om
hans son frih. J. O. N. se nedan. Om H. J.
N :s brorsons son E. G. R. N. och dennes son
S. A. G. N. se nedan. En brorson till E. G.
R. N. är John (Johan Gustaf) N. (f.
1867 3/u), som blev överste och chef för Göta
livgarde 1915, generalmajor och chef för 3:e
arméfördeln. 1926 och är chef för Västra
arméfördelningen sedan 1928.
Nauckhoff [nå’kåf], Ernst Gustaf
Reinhold, sprängämnestekniker (1847—
1919); jfr släktart. Blev fil. dr 1872, var
docent i mineralogi och geologi i Uppsala 1872
—73, ägnade sig sedan åt praktisk geologi
och gruvvetenskap samt var 1891—1917
föreståndare för a.-b. Expressdynamits
spräng-ämnesfabrik i Grängesberg. — Sonen S
i-gurd Adolf Gustafsson N. (f. 1879
14/0) utexaminerades från Tekn. högskolan
1900, ägnade sig även åt
sprängämnestekni-ken, blev 1906 förste ingenjör och
föreståndare för Nitroglycerin a.-b:s
sprängämnes-fabrik vid Vinterviken invid Stockholm,
sedermera bolagets överingenjör och från 1921
dess verkst. dir. Han har utfört
uppmärksammade undersökningar bl. a. om de
nitro-glycerinhaltiga sprängämnenas
frysningstem-peratur och gjort uppfinningar inom facket
(sprängämnet territ m. m.). G. H-r.
Nauckhoff [nå’kåf], Johan Otto, frih.,
militär, ämbetsman (1788—1849); jfr
släktartikeln. Blev 1812 ordonnansofficer hos Karl
Johan och tillhörde länge hovet, där han 1827
avancerade till förste hovmarskalk. 1824—32
var N. överste och chef för
Livbevärings-reg:tet, 1832—47 landshövding i Blekinge.
N. är framför allt känd genom den hätska
svartmålning han lämnat av Karl Johan och
hans tid i sina memoarer (delvis tr. i A.
Ahnfelt, »Ur svenska hofvets och
aristokra-tiensjif», II, 1880). B. E-r.
Nauco’ridae, N a"u’c o r i s, zool., se V a
t-tenskinnbaggar.
Nåu’crates, zool., se Lotsfisk.
Naudé fnåde’], Gabriel, fransk
biblio-teksman (1600—53). Vann Mazarin för tanken
att bilda ett stort offentligt bibliotek i Paris
och åstadkom på dennes uppdrag en
storslagen boksamling på omkr. 40,000 bd. Under
fronden (se d. o.) skingrades biblioteket. N.
levde sina sista år i Stockholm som en av
drottning Kristinas bibliotekarier,
hemkalla-des av Mazarin men avled på hemresan. Han
skrev bl. a. »Advis pour dresser une
biblio-thèque» (1627). Litt.: A. Franklin, »Histoire
de la Bibliothèque Mazarine» (2:a uppl. 1901);
C. Björkbom i Biblioteksbladet 1930. (O. W-n.)
Nåu’en, stad i preuss. prov. Brandenburg,
37 km v. n. v. om Berlin, vid järnvägslinjen
Berlin—Hamburg; 9.625 inv. (1925). Vid N.
finnes en stor radiostation med f. n. 14
ordi
narie radiotelegrafförbindelser med bl. a.
Kuba och Kina; trådlös telefonförbindelse med
Argentina.
Utsikt över Nauheim.
Nau’heim [-håim], Bad Nauheim,
stad i hessiska prov. Oberhessen, 40 km n.
om Frankfurt a. M., en av Tysklands främsta
kurorter; 9,193 inv. (1925). N. har ett
vackert läge, 144 m ö. h., på Taunusbergens n. ö.
sluttning. Medeltemp. i juli 17,7° C. Säsong
hela året. Saltkällorna i N. voro kända redan
av romarna. Bad N. uppblomstrade efter
mitten av 1800-talet, då flera läkare påvisat
Nau-heimbadens välgörande inverkan vid
hjärtsjukdomar. Kuranstalten bildar en
trädgårdsstad. Vattnet till sool-(salt-), termal- och
stålbaden kommer från Stora källan (djup
159 m, 30,5° C), Friedrich-Wilhelmkällan (djup
180 m, 34,4° C) och Ernst-Ludwigkällan (djup
209 m, 32,2° C), alla med en salthalt av 2,16 %
—3,34 % och kolsyrehaltiga.
Dricksvattenskällorna äro sju, alla radioaktiva. För
inhala-tioner i det fria finnas de mer än 1,100 m
långa graderverken. Bland kurmedlen märkas
Zanderinstitut, radiumemanatoriet, druvkur
(sept.—okt.). I N. behandlas hjärtsjukdomar,
reumatism, ämnesomsättningssjukdomar,
sjukdomar i luftrören och ryggmärgen (särskilt
tabes), neurasteni m. m. Ända till 6,000 bad
kunna beredas dagl. Frekvens: 41,112 pers.
(1928), därav 6,531 icke tyskar. Litt.:
»Bad-N.» (1929; utg. av läkarföreningen i N.). Se
vidare Nauheimbad.
Naulieimbad. Vattnet från källorna i
Nauheim (se d. o.) är ett »muriatiskt» vatten (d.
v. s. dess huvudbeståndsdel är vanligt
koksalt) med en temp. av omkr. 35° C, vilket är
under högt tryck mättat med kolsyra. När
övertrycket vid vattnets utströmmande
upphör, bortgår större delen av den lösta
kolsyran i form av gasblåsor, på samma sätt som
då man öppnar en flaska mineralvatten, ehuru
i mycket större mängd, så att stark
skumbildning uppstår. Detta vatten, som genom
ett rörsystem direkt från källorna ledes till
badkaren, verkar dels genom sin temp., dels
genom sin halt av koksalt o. a. lösta
beståndsdelar och slutligen genom den
hudretning, som åstadkommes av de otaliga små
kolsyreblåsor, vilka ur vattnet avsätta sig på
den badandes kropp. Verkan av baden kan
varieras genom att man använder vatten,
som varit i längre eller kortare beröring med
luften, eller genom tillsats av källvatten, som
koncentrerats genom indunstning (sool-,
termal- och stålbad). Vid de starkaste baden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
