Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nauheimbad - Naukratis - Naum - Naumann, släkt - Naumann, Carl Erik - Naumann, Carl Friedrich - Naumann, Christian - Naumann, Einar Christian Leonard - Naumann, Emil - Naumann, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Naukratis—Naumann, F.
808
källströmbaden, genomströmmas badkaret
oavbrutet av vatten, kommande direkt från
källorna. — Konstgjorda N. åstadkommas
genom flytande kolsyra, som medelst särskilda
anordningar fördelas i badvattnet, el. ock
genom att i badet kolsyra frigöres ur bikarbonat
eller soda genom successiv tillsats av saltsyra
el. något surt reagerande Salt, t. ex.
kalium-bisülfat. — Jfr N a u h e i m. A. W-dt.
Nåu’kratis, stad i det forna Egypten, vid
en av Nilens v. armar, medelpunkten för den
grekiska handeln i Egypten under äldre tid;
grundad enl. fynden, omkr. 650 f. Kr., av
mile-sier. Farao Amasis, som besteg tronen 559
f. Kr., koncentrerade grekerna till N.
Grekiska städer hade i N. helgedomar och
faktorier. N. existerade ännu under kejsartiden.
Dess ruiner, vid Nebira, utgrävdes i slutet
på 1800-talet. Litt.: W. M. Flinders Petrie
m. fl., »Naucratis» (1886—89); H. Prinz,
»Funde aus N.» (1908). M. Pn N-n.
Naum, socken i Skaraborgs län, Barne
härad, på Varaslätten, närmast s. om Vara
köping; 29,25 kvkm, 862 inv. (1931). 1,828 har
åker, 773 har skogsmark (i s.). Ingår i Ryda,
N:s och S. Kedums pastorat i Skara stift,
Barne kontrakt. N. var fordom tingsplats.
Nåu’mann, svensk släkt, urspr. från Halle
i Sachsen, inkom vid 1700-talets början till
Stralsund och på 1750-talet till Malmö.
Snic-karåldermannen där J ohannes N.
(1762—-1825) var far till Christian N. och hans bror
Carl Fredrik N. (1816—92), som var prof, i
anatomi i Lund 1852—81 och som sådan
mycket förtjänt, särskilt om det anatomiska
museets utveckling. Christian N :s son med.
dr Gustaf N. (1846—1925) var 1898—1912
överläkare vid Sahlgrenska sjukhusets
kirurgiska avd. i Göteborg. Om hans son C. Erik
N. och dennes syssling E. Chr. L. N. se nedan.
Nåu’mann, Carl Erik, historiker,
arkivman (1882—1927); jfr släktart. Blev fil. dr
i Göteborg 1911, e. o. amanuens i Riksarkivet
1909 och förste arkivarie där 1921. N. skrev
bl. a. »Om sekreta utskottet... 1719—34»
(1911), »Om centralförvaltningen under Karl
XII:s tid» (i »Karl XII», 1918) och
»Justitie-kanslersämbetet» (i festskriften till L.
Stave-now 1924). Han redigerade flera
aktpublikationer samt medarbetade bl. a. i »Svenskt
biografiskt lexikon».
Nåu’mann, Carl Friedrich, tysk
mineralog och geolog (1797—1873), son till J.
G. N. Gjorde 1821—22 en längre resa i Norge
och blev prof, i Freiberg 1826 i kristallografi
samt 1835 även i geologi. 1842—71 var N.
prof, i mineralogi och geologi i Leipzig. 1834—
45 utgav han tills, m. B. von Cotta geol.
kartor över Sachsen. Bland N:s arbeten märkas,
utom hans viktiga »Beiträge zur Kenntniss
Norwegens» (2 dir, 1824), »Lehrbuch der
rei-nen und angewandten Krystallographie» (2
bd, 1829—30), »Lehrbuch der Geognosie» (2 bd,
1850—54; 2:a uppl., 3 bd, ej fullt avslutad,
1858—72) och slutligen hans i många uppl.
utkomna, till en mycket använd handbok
utvecklade »Elemente der Mineralogie» (1846;
efter N:s död bearb. av F. Zirkel, 14 :e uppl.
1901). I mineralogieu är N:s namn fäst vid
ett 1826 infört, för sin tid utmärkt och delvis
ännu ofta brukat förkortat beteckningssätt
för olika kristallformer. N. Zn.
Nåu’mann, Christian, rättslärd,
justi-tieråd (1810 */?—88 30/8); jfr släktart. Blev
1826 student, 1832 fil. mag., 1836 jur.
kand., 1841 sekr. och ombudsman samt 1852
prof, i stats- och
processrätt, allt vid univ.
i Lund, samt 1854 jur.
dr i Kiel. 1860—87
var han led. av
Högsta domstolen
(justi-tieråd). Vid
stiftandet av ITnstitut de
droit International
(1873) blev han led.
därav. — N:s
mestadels juridiska och
statsrättsliga, på sin
tid högt ansedda
författarskap omfattar
dels åtskilliga skrifter på skilda områden
(»Om landsköp enligt Sveriges lag», 1838,
»De delictis publieis», 1845, »Om
straffrätts-theorien och penitentiärsystemet», 1849, övers,
till ty., den för sina frisinnade grundsatser
uppseendeväckande broschyren »Hvilken är
svenska statsreligionen? Hvad förstodo 1809
års lagstiftare med . . . religionsfrihet?», 1857.
m. fl.), dels några akademiska program, dels
ock hans bekanta förtjänstfulla
grundlags-editioner och de statsrättsliga handböckerna
»Sveriges statsförfattnings-rätt», 4 bd, 1844—
74, ny uppl. 1879—84, det första svenska
arbetet i sitt slag, en liten »Handbok för
riksdagsmän», 1860, samt »Svenska
statsförfattningens historiska utveckling», 1864 (flera
uppl.). N. utgav ock 1864—88 Tidskrift för
Lagstiftning, Lagskipning och Förvaltning
(»Naumanns tidskrift»; red. av F. O.
Leu-husen 1887) med en mängd bidrag av N:s egen
hand (»Om kriminal-lagstiftningen i Sverige
efter år 1809», »Om främlingars asylrätt i
Sverige», övers, till fr., »Populära
anteckningar i allmän statsrätt» m. fl.). C. G. Bj.
Nåu’mann, Einar Christian
Leonard, limnolog, universitetslärare (f. 1891
13/8); se släktart. Blev fil. dr och docent i
Lund 1917, fick 1929 personlig professur i
limnologi och blev föreståndare för Lunds
univ:s limnologiska institut med
laboratorierna i Lund och Aneboda. N. är framstående
limnolog och har utgivit över 200
skrifter, däribland i »Sv. jordbrukets bok»
»Sötvattnets produktionsbiologi» (1918),
»Sötvattnets plankton» (1924), i bd VI av
samlingsverket »Die Binnengewässer»
»Grundli-nien der experimentellen Planktonforschung»
(1929), i bd IX »Einführung in die
Boden-kunde der Seen» (1930), i bd XI »Regionale
Limnologie» (1931). E. S-g.
Nåu’mann, Emil, tysk tonsättare och
skriftställare (1827—88), sonson till J. G. N.;
hovkyrkomusikdir. i Berlin 1856—73. Skrev
en del oratorier, motetter m. m.; mest känd
för musikhistoriska verk, ss. »Deutsche
Ton-dichter» (1871; 6:euppl. 1895) och »Illustrierte
Musikgeschichte» (1880—85; flera uppl.). T.N.
Nåu’mann, Friedrich, tysk
socialpolitiker, protestantisk präst (1860—1919). Var
1886—94 verksam som präst, från 1890 i inre
missionens tjänst i Frankfurt a. M., lämnade
1894 prästämbetet för att ägna sig åt
politisk verksamhet, närmast i syfte att vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
