Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naumann, Friedrich - Naumann, Hans - Naumann, Johann Friedrich - Naumann, Johann Gottlieb - Naumburg (an der Saale) - Naumburgia - Naundorff, Karl Wilhelm - Naunyn, Bernhard - Nauplia - Nauplius - Nauru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Naumann, H.—Nauru
810
arbetarna för den moderna statstanken. 1896
—1903 ledde ban ett litet »nationalsocialt»
parti, slöt sig därpå till Frisinnade
föreningen, arbetade för de liberala gruppernas
enande till ett enda
parti samt var 1907
—12 och 1913—18
led. av tyska
riksdagen. 1919 var han en
av Tyskdemokratiska
partiets ledare i tyska
nationalförsamlingen.
Han utgav sedan 1895
den socialpolitiska
tidskriften Die Hilfe och
ivrade för sociala
reformer. Stort
uppseende väckte hans
programskrift »Mittel-
europa» (1917; sv. övers, s. å.), vari han på
ekonomiska skäl förordade intim gemenskap
mellan Tyskland och Österrike-Ungern. Bland
N:s övriga skrifter må nämnas »Demokratie
und Kaisertum» (1900; 4:e uppl. 1905) samt
»Briefe über die Religion» (1903; 6:e uppl.
1916). Biogr. av H. Barge (1920) och F.
Naumann (1928). V. S-g.
Naii’mann, Hans, tysk germanist (f. 1886),
prof, i Frankfurt a. M. 1921, har skrivit
»Alt-nordische Namenstudien» (1912), »Grundzüge
der deutschen Volkskunde» (1922), »Die
deut-sche Dichtung der Gegenwart» (1923), »Die
deutschen Literatursprachen» (1926) m. m.
Nåu’mann, Jo hann Friedrich, tysk
ornitolog (1780—1857), prof, och inspektor
över hertigens av Anhalt-Köthen
ornitolo-giska museum, känd genom sitt stora verk
»Naturgeschichte der Vögel Deutschlands» (12
bd, 1822—44; flera uppl.). Tills, m. C. Buhle
utgav N. »Die Eier der Vögel Deutschlands
und der benachbarten Länder» (1819—28).
NåuTnann, Johann Gottlieb, tysk
tonsättare (1741—1801). Utbildades i Italien
under Tartini och padre Martini, blev 1776
hovkapellmästare i Dresden och kallades
därifrån 1777 till
Stockholm, där han
skrev och uppförde
operor: »Amphion»
(1778), »Cora och
Alonzo» (1782).
»Gustaf Vasa» (1786), som
hade en exempellös
framgång i
Stockholm, leddes ej av N.
själv. 1778 återvände
han till Dresden och
var blott en tid 1782
—83 i Sverige. För
Köpenhamn skrev N.
»Orpheus og Eurydice» (1786). I sitt
hemland blev N. mest känd genom sina
oratorier och kyrkliga kompositioner. N. är
ej någon mera betydande tonsättare. Han
följer tämligen noga den italienska stilen.
Där han visar nya uppslag och idéer, ss. i
»Gustaf Vasa», där körstilen är bredare än
eljest, är det huvudsaki. genom Kellgren han
kommit till denna vidare syn. Hans
melodier äro folkliga och här och där även
högstämda (ss. i »Ädla skuggor») men sakna
den pregnanta stil, som utmärker hans
sam
tida i Stockholm J. Kraus. — Biogr. av R.
Engländer (2:a uppl. 1922). Om N. i Sverige
se A. Lindgren, biogr. i »Svenska
hofkapell-mästare 1782—1882» (1882), och T. Norlind,
»N. i Sverige» (i Sv. Tidskr. för
Musikforskning 1923). T. N.
Domkyrkan i Naumburg.
Nau’mburg [-bork] (N. an der S a a 1 e),
stad i reg.-omr. Merseburg, preuss. prov.
Sach-sen, nära Saales förening med Unstrut, 45 km
s. v. om Leipzig; 29,101 inv. (1925).
Domkyrkan med 1242 fullbordat långhus i
över-gångsstil har två gotiska kor med statyer av
kyrkans stiftare. 30 okt. 1632 besattes N.
av Gustav II Adolf, som kvarlåg i befäst
läger vid N. till 5 nov.
Naumbu’rgia, bot., se T o p p 1 ö s a.
Nau’ndorff, Karl Wilhelm (d. 1845),
en av dem, som utgivit sig för att vara
Ludvig XVI:s son Ludvig (se d. o., sp. 256—257).
Nau’nyn, Bernhard, tysk kliniker (1839
—1925). Blev 1869 prof, i Dorpat, sedermera
i Bern och Königsberg samt var 1888—1904
prof, i Strassburg. N. grundade tidskrifterna
Archiv für Experimentelle Pathologie und
Pharmakologie 1872 och Mitteilungen aus den
Grenzgebieten der Medizin und Chirurgie
1896. Hans viktigaste arbeten röra gallsten
och diabetes (sockersjuka). Jfr A c i d o s.
Led.^av sv. Vet.-akad. J1912). E. Abr.
Naifplia, forngrek. Näupli’a, nygrek.
Na’vp-lion, huvudstad i grek, nomos Argolis och
Korinthia, ö. Peloponnesos; 7,163 inv. (1928).
N. och dess goda hamn behärskas av borgen
Itsch-Kale och fästet Palamidi. N. bytte ofta
ägare under krigen mellan venezianer och
turkar, intogs 1822 under frihetskriget av
grekerna och var därpå till 1834 Greklands
huvudstad.
NåiFplius, zool., se Kräftdjur.
Nauru, eng. Pleasant island, korallö i Stilla
havet, v. om Gilbertöarna (se d. o.); 20 kvkm,
2,614 inv. (1929), därav 1,365 infödda, 1,099
kineser och 134 européer. Rika lager av rå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
