Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nauru - Nausea - Nausikaa - Nautanens malmfält - Nautical Almanac - Nautik - Nautilus, Pärlbåt - Nautiluspokal - Nautisk - Nautiska avdelningen - Nautiska längdmått - Nautisk astronomi - Nautiska tabeller - Nautisk meteorologi - Nautisk-meteorologiska byrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nausea—Nautisk-meteorologiska byrån
811
fosfat (1929 brötos 326,125 ton). N.
ockuperades 1888 av tyskarna, avträddes 1919 och
är nu britt, mandatområde; förvaltas i
femårsperioder av resp. England, Australien och
(1926—31) Nya Zeeland.
Nåu’sea, lat. (»äckel»), sammanfattande
benämning på en grupp av symtom, vilka pläga
föregå kräkning (se d. o.). N. navige’ntium
= sjösjuka (se d. o.).
Nåusi’kaa (grek. Nausika’a, lat. Nausi’caa),
grek, myt., dotter till Alkinoos, faiakernas
konung. I 6:e sången av Odysséen träffar N.
vid havsstranden den skeppsbrutne Odysseus,
som hon visar vägen till sin faders palats.
Senare sagor låta henne äkta Odysseus’ son
Telemachos. A. M. A.*
NaTrtanens malmfält ligger 13 km n. ö. om
Gällivare. Malmmineralen bestå av brokig
kopparmalm och kopparkis. Brytning
försiggick 1901—08 men nedlades på grund av
malmens låga metallhalt.
Nautical Almanac [nä’tikol ä’lmønäk], en
sedan 1767 årl. utkommande astronomisk och
nautisk almanack el. årsbok, innehållande
alla de astronomiska bestämningsstycken och
hjälptabeller, som äro erforderliga för
nautiska beräkningar och för astrometriska
arbeten. Utgivare av N. är H. M. Nautical
Almanac office i London. K. Lmk.
Nautlk, skepps- el. sjöväsen;
sjöfartsveten-skap.
Nau’tilus, P ä r 1 b å t, bläckfisk (se
Bläckfiskar), tillhörande fam. N autilidae. Genom
tvärväggar delas skalet i kamrar, av vilka
den yttersta är den största och hyser djuret.
De övriga äro luftkamrar. Genom
skiljeväggarnas mitt går sifonen. Foten är
strutfor-mig. Munnen omges av talrika trådformiga,
retraktila tentakler. De få nu levande
arterna finnas i de tropiska delarna av Indiska
oceanen och Stilla havet. Mest känd är N.
pompilius, som blir 25 cm lång. Skalet är
mjölkvitt med rödbruna band utvändigt,
inuti pärlemorglänsande. Släktet är ej känt
före tertiärtiden. R- H-gg.
NåiVtiluspokal, till dryckeskärl apterat skal
av Nautilus (se d. o.), en särskilt av
renässansens guldsmeder omtyckt pokaltyp. _
Nåu’tisk (lat. nau’ticus, av grek, naus,
skepp), hörande till sjövetenskapen.
Nautiska avdelningen, avd. inom
Marinförvaltningen (se d. o.).
Nautiska längdmått. Det vanliga nautiska
måttet för avstånd är en nautisk mil
(no. nautisk el. kvartmil, da. nautisk mil, ty.
Seemeile, eng. nautical mile, fr. mille
nau-tique) och har genom internationell
överenskommelse, antagen av Sverige m. fl. länder,
bestämts till 1,852 m. Detta mått
överensstämmer nära med längden av 1 latitudminut,
som vid 0° lat. utgör omkr. 1,843 m, vid 45°
1,852 m och vid 90° 1,862 m på jordytan.
Fordom användes som längdmått till sjöss
även en geografisk mil (= 4 nm,), på
norska stundom kallad sjömil, till skillnad
varifrån 1 nm. där ofta kallas kvartmil. 1/io
nautisk mil kallades förr kabellängd;
ordet användes numera sällan. Knop är ej
ett längdmått utan uttrycker ett fartygs
hastighet; en knop betyder således 1 nautisk
mil i tim. Uttrycket en knop i timmen är
följaktligen felaktigt.
812
För att ange vattendjupet brukas metern
som mått utom i en del länder, ss. England
och Förenta staterna, där djupet angives i
famnar och fot (1 eng. famn = 1,829 m; 1
eng. fot = 0,3048 m). p. C-r.
Nautisk astronomi, den gren av
astronomien, som tillämpas vid ortbestämning till sjöss
och för andra uppgifter inom navigationen.
Nautiska tabeller innehålla för astronomisk
navigation erforderliga uppgifter över solens,
månens och ett antal stjärnors ställning
(efe-merider) varje dag på året; andra n.
innehålla för ortbestämning till sjöss plana och
sfä-riska triangelbestämningar o. dyl.
Nautisk meteorologi, underavd. av
meteorologien (se d. o.). N. sysslar med
undersökningen av klimat och väderlek på sjön, i
synnerhet världshaven och med särskild hänsyn
till den praktiska nyttan för sjöfarten.
Såsom skapare av n. räknas amerikanen M. F.
Maury (se d. o.). Talrika arbeten och kartor,
upptagande vind- och strömförhållandena i
oceanerna samt segelanvisningar för olika
far-tygsrouter, ha publicerats. För Indiska
oceanen ha dylika utgivits av Nederländernas
meteorologiska institut, rörande Östersjön,
Nordsjön och de stora oceanerna av Deutsche
See-warte i Hamburg, över Nordatlanten m. fl.
hav av Meteorological office och Hydrografic
office i London ävensom av Hydrografic
office och Weather bureau i Washington, som
på 1880- och 1890-talet månatligen utgåvo
Pilot Charts över Atlanten och Stilla oceanen.
De sistnämnda ersattes sedermera av
Meteorological Charts, innehållande uppgift om
de förhärskande vindriktningarna, om
stormbanor, brukliga stormvarningssignaler,
isförhållanden, havsströmmar m. m. I Sverige
handhades insamlingen och bearbetningen av
detta material t. o. m. 1921 av
Nautisk-me-teorologiska byrån (se d. o.).
Stormvarnings-väsendet handhades sedan hösten 1905 av
Lantbruksstyrelsen och Statens
meteorologiska centralanstalt gemensamt,
issignalstjäns-ten från 1909 av Lotsstyrelsen. 1919 har
stormvarningsväsendet och 1930
issignals-tjänsten i huvudsak överflyttats till Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt. Bland
nyare litteratur inom n. märkes A. G. Carell
och E. O. Edelstam, »Lärobok i nautisk
meteorologi» (1916). A-l W-n.
Nautisk-meteorologiska byrån i Stockholm
upprättades 1898 och sorterade under
Sjöför-svarsdep. Byråns huvudsakliga uppgift var
att anordna och insamla meteorologiska
iakttagelser, anställda på såväl flottans som
enskilda fartyg under längre sjöresor. Byrån
skulle även befordra kännedomen om de
meteorologiska förhållandena i närgränsande
hav. Den hade uppsikten över de 1848 och
följ, år upprättade meteorologiska och
hydrografiska iakttagelserna vid fyrstationer och
fyrskepp. I sammanhang med de av
Generalstaben utförda precisionsnivelleringarna
anordnade byrån självregistrerande vatten
ståndsmätare på tio orter i Sverige. Byrån
hade även inseendet över kompassväsendet.
1907—12 fick byrån även det nautiska
undersökningsväsendet i Sverige om hand,
varvid inrättades kontrollstationer i Göteborg.
Malmö, Kalmar och Sundsvall. Vid dessa
samt vid byrån i Stockholm undersöktes
kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
