Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nautisk-meteorologiska byrån - Nautisk mil - Nautisk Tidskrift - Nav - Nawab - Navajo, Navaho - Navál, Franz - Navanagar, Jamnagar - Navare - Navarino (Pylos) - Navarra (kungarike) - Navarra (provins) - Navarro Villosada, Francisco - Navas de tolosa, Las - Navasjin, Sergej Gavrilovitj - Navborr - Navel - Navelbråck - Navelinflammation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Nautisk mil—Navelinflammation
814
passer, kikare, sextanter o. a.
navigations-instrument samt utfärdades intyg om dessas
godkännande. 1921 beslöt riksdagen, att
byrån skulle indragas. Därvid fördelades dess
uppgifter på Statens
meteorologisk-hydrogra-fiska anstalt (se d. o.), Svenska
hydrogra-fisk-biologiska kommissionen (se d. o.) och
Sjökarteverket (se d. o.). A-l W-n.
Nautisk mil utgör 1/6o grad, vanl. 1,852 m.
Jfr Knop 2 och Nautiska
längdmått.
Nautisk Tidskrift, av Sveriges
fartygsbe-fälsförening utg. månadsskrift. Utkom först
1908 i Göteborg med Th. Rinman såsom red.
och huvudsaki. såsom organ för svensk
sjöfart. Sedan 1930 utges den i Stockholm
närmast som organ för nämnda förening. Ax. L.
Nav, se H j u 1.
Nawäb (hindüstäni, eg. plur. av arab.
näyab, ställföreträdare), provinsståthållare
inom stormogulernas rike, av vilka flera
småningom gjorde sig självständiga men
bibe-höllo titeln. Som ren titel förekommer n.
ännu. Jfr N a b o b. J. Ch-r.
Navajo [-feå’], N a v a h o, indianstam i n.
Arizona, av athapaskiska språkgruppen (se
Athapasker). Kulturellt skilja sig n. i
högsta grad från språkfränderna i n. och s. ö.
och äro starkt påverkade av pueblokulturen.
De äro berömda för sina präktiga yllefiltar
och vackra silverarbeten samt för mosaiker
av olikfärgad sand, vilka användas vid
religiösa ceremonier. N. är den största
indianstammen i U. S. A. och räknar närmare
39,000 medl. (i reservationen i Arizona). —
Litt.: G. W. James, »Indians of the painted
desert region» (1903). S. L-é.
Naväl [nä’-], Franz, österrikisk
operasångare (f. 1865). Var anställd vid operorna
i Berlin och Wien samt gav sedan gästroller
på Europas största scener (i Stockholm 1902,
1903 och 1904). N. vann anseende som en
av samtidens yppersta tenorsångare. Bland
hans roller märkas Don José i »Carmen»,
Lohengrin, Rodolphe i »Bohéme» och
Alma-viva i »Barberaren». T. N.
Navanagär, J a m n a g ä r, britt.-ind. stat
i agentskapet Kathiawar (se d. o.); 345,353
inv. (1921); producerar huvudsaki. spannmål
och bomull. Huvudstad: Jamnagar.
Navare, se B o r r a r, sp. 890.
Navari’no (off. P y 1 o s), hamnstad i grek,
nomos Messenia (jfr d. o.), på s. v. kusten
av Peloponnesos, nära det forna Pylos-, omkr.
2,000 inv. — Sjöslaget vid N.,
avgörande för Grekland i dess frihetskamp mot
turkarna (1821—29), utkämpades 20 okt.
1827. En engelsk-fransk-rysk flotta under
amiral E. Codrington (se d. o.) angrep i viken
vid N. turkisk-egyptiska flottan, som miste
flertalet fartyg och omkr. 6,000 man. Detta
sjöslag var den sista större
segelfartygsstri-den. Jfr Grekland, sp. 1034. ö-g.
Nava’rra, fr. Navarre, fordom konungarike
på ömse sidor om Pyrenéerna. Det
medeltida N. (från omkr. 800 egen stat), på gränsen
mellan Spanien och Frankrike, var till
större delen spanskt och tidtals förenat med
Ara-gonien men fick 1234 en fransk konung, T h
i-b a u t I av Champagne. Hans sondotter
äktade Filip IV av Frankrike. Då dennes
släktgren utdog på manssidan 1328, tillföll
N. Ludvig X:s dotter Jeanne, som äktade
greve Filip av É v r e u x. Om deras son
Karl II den elake (1332—87) se Karl, sp.
390. Efter dennes son Karl III:s död
1425 var N. länge föremål för tronstrider,
innehades en tid av grevarna av Foix (ett
grevskap, motsvarande största delen av nuv.
dep. Ariège) och kom genom giftermål 1494 till
Jean d’Albret. Ferdinand den katolske
erövrade emellertid det södra s. k. övre N., som
1516 förenades med Spanien. Jean d’Albrets
son Henrik II (d. 1555) blev g. m.
Margareta (se d. o., sp. 853), syster till Frans I
av Frankrike. Deras dotter Jeanne d’ A
1-b r e t (d. 1572) var i sitt gifte med Anton
av Bourbon (d. 1562) mor till konung
Henrik III av N., vilken såsom Henrik IV
blev konung av Frankrike, varmed norra (det
s. k. Nedre) N. förenades.
Nava’rra, provins i n. Spanien, mellan
Pyrenéerna i n. ö., Ebro och La Rioja i s. v.;
fordom en del (övre N.) av konungariket N.
(se d. o.); 10,506 kvkm, 329,875 inv. (1921).
Berglandet når i Pico de Ory 2.017 m ö. h.
Bördiga dallandskap kring huvudstaden,
Pam-plona, och utmed Ebro (la ribera);
malmförande berg. Majs-, frukt- och vinodling.
Pappers-, socker- och konservindustri. Större
städer äro f. ö. Tudela, Estella (se d. o.)
m. fl. Språkgränsen mellan baskiska och
spanska går något s. om Pamplona.
Nava’rro Villosada [-viljåsa’öa],
Francisco, spansk författare (1818—95), en av
de förnämsta representanterna för den
historiska romanen i Walter Scotts stil. N:s
»Amaya 6 los Vasgos en el siglo VIII» (3
bd, 1894) utgick i många uppl. K. A. H.
Na’vas de Tolosa, Las [-tålå’sa], by i sp.
prov. Jaén, på Sierra Morenas sydsluttning;
1,342 inv. (1921); bekant genom konungarnas
av Kastilien, Aragonien och Navarra stora
seger 1212 över almohaderna (se d. o.).
Navasjin [-Ji’n], Sergej Ga v r i 1
o-vitj, rysk botanist (1857—1930), prof, i
Kiev 1894, dir. för Timiriasevska
statsinsti-tutet för vetenskaplig naturforskning i
Moskva 1924. N. utförde viktiga
undersökningar särskilt inom embryologien och
beskrev bl. a. först den s. k. dubbla
befruktningen (jfr Befruktning, sp. 1101) hos
fanerogamerna. Han skrev bl. a. »Resultate
einer Revision der Befruchtungsvorgänge bei
Lilium Martagon und Fritillaria tenella»
(1898). K. A.
Navborr, navare, se Borrar, sp. 890.
Navel, anat., se N a v 1 e.
Navelbråck, bråck i navel regionen, varvid
en tarmslinga, e1t tarmnät eller bägge, ibland
magsäckens främre vägg, tränger ut genom
navelhålet i bukväggen, dock betäckt av
bukhinna och hud. Hos späda barn botas det
vanl. genom förband av häftplåster. Hos äldre
förekommer n. mest hos kvinnor, särskilt
feta sådana, med genom barnsbörd slappa
bukväggar. Jfr Bråck. Bvn.
Navelinflammation uppkommer hos nyfödda
vid infektion i navelsträngsstumpen eller
navelsåret. I lindrigare fall förblir n.
begränsad och leder på sin höjd till abscessbildning
i bukväggen, men i svårare sprider den sig
genom bukväggen in i kroppen och kan då
leda till allmän blodförgiftning. Bvn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
