Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna, Holland - Historia - Litteraturanvisningar - Nederländska Guayana - Nederländska Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nederländska Guayana—Nederländska Indien
851
gressen av den forna nederländska republiken
jämte de forna österrikiska N. samt det
sekulariserade biskopsstiftet Liége bildade k
o-nungariket N. (från 1815). Han erhöll
Luxemburg som särskilt storhertigdöme.
Den konstlade föreningen mellan norra och
södra N. blev kortvarig. Belgien (se d. o., sp.
1142) bröt sig ut 1831, men det härpå följ,
kriget upphörde först 1833, och definitiv fred
mellan Belgien och N. kom icke till stånd
förrän 1839. Följ, år nedlade Vilhelm I sin
krona. Under hans son Vilhelm II (reg.
1840—49) och sonson Vilhelm III (reg.
1849—90) samt dennes dotter Vilhelmina
(drottning sedan 1890, regentinna sedan sin
myndighetsförklaring 1898) vidtog en livlig
politisk nydaningsverksamhet. Främst genom
liberalernas ledare Thorbecke (se d. o.)
antogs 1848 en ny grundlag, som bl. a. införde
ministeransvarigheten. Flera vallagar, som
successivt nedsatte kvalifikationerna för
rösträttens utövning, sågo dagen, ända tills den
allmänna rösträtten infördes för män 1917,
för kvinnor 1922. 1857 gjordes skolorna i
princip konfessionslösa. Striden uppflammade
längre fram i samband med frågan om de
konfessionella privatskolornas rätt till
statsunderstöd, och resultatet blev 1905 en
under-visningsreform, som i mycket gick de
kleri-kala önskemålen till mötes (jfr Kuyper).
1900 infördes under starkt katolskt motstånd
obligatorisk folkundervisning. N.
återuppbyggde efter revolutionskrigen skickligt
sin illa tilltygade handelspolitiska position.
Sedan England 1815 återlämnat större delen
av de kolonier det under kampen mot
franska revolutionen erövrat, återvunno N. raskt
sitt ekonomiska välstånd. Delvis till följd av
hänsynslöst utnyttjande av de inföddas
arbetskraft uppstod här och var i kolonierna
stark opposition, som då och då måste
nedslås med våld (jfr Atjeh). Försök ha
emellertid tillika på sina håll gjorts att införa
kolonial självförvaltning. Slaveriet
avskaffades på 1860-talet i Ost- och Västindien. —
Då i Luxemburg kvinnlig arvsrätt till
tronen ej gällde, upplöstes personalunionen
mellan delta land och N. vid Vilhelminas
trontillträde (1890). Under hennes regering, till
1898 förd av hennes moder, änkedrottning
Emma, trädde viktiga utrikespolitiska
problem i förgrunden. Krigsmolnen över Europa
föranledde stärkande av försvaret, som 1898
fått en ny grundval genom den allmänna
värnpliktens införande. Befästningar vid
Scheldemynningen beslutades 1913, en ny
härordning och en flottförstärkning 1915. Vid
världskrigets utbrott måste omfattande och
kostsamma åtgärder vidtagas för
neutralitetens skydd. Handeln och sjöfarten ledo svårt,
särskilt av det tyska u-båtskriget och
entente-makternas blockadåtgärder, och därav
vållades konflikter med de krigförande.
Förbindelsen med kolonierna blev småningom nästan
helt avbruten. Kort före freden avlöstes den
om en fast neutralitetspolitik högt förtjänte
utrikesministern J. Loudon av jonkheer van
Karnebeek (se d. o.), som under
fredsförhandlingarna och efterkrigstiden till 1927
upprätthöll N:s traditioner såsom folkrättens
värnare. 1920 avvisade N. en begäran från
de allierade makterna om att tyske exkej-
852
saren Vilhelm II, som i no v. 1918 tagit sin
tillflykt till N., skulle utlämnas (jfr
Asylrätt). S. å. anslöto sig N. till Nationernas
förbund. En konflikt med Belgien, som
krävde några ändringar i bestämmelserna för
sjöfarten på Schelde, Maas och
Gent—Terneuzen-kanalen men halvofficiellt även gjorde
anspråk på annexion av holländska Limburg
och den del av Zeeland, som ligger s. om
Schelde, föranledde N:s regering till en
bestämd vägran att ingå på några som helst
förhandlingar, som inneburo ett avhändande
av nederländsk suveränitet över land el.
vatten. En 1925 uppnådd kompromiss, som
hävdade N:s territoriella integritet men gav
Belgien vissa förmåner i fråga om sjöfarten, blev
1927 förvägrad ratifikation. En konflikt med
Förenta staterna ang. suveräniteten över den
lilla ön Palmas i Stilla havet avgjordes 1928
genom skiljedom så, att ön tilldelades N.
Livliga inrikespolitiska partistrider samt
därmed följ, svårighet att skapa en fast
parla-mentsmajoritet ha kännetecknat det senaste
årtiondet. I samband med
grundlagsrevisio-nen 1922. som bl. a. införde kvinnlig rösträtt,
förklarades besittningarna i Ostindien och
Amerika icke längre vara kolonier utan delar
av konungariket och erhöllo en viss
självstyrelse. (L-ts.)
Litteratur anvisning ar. Geogr. och allmän
litt.: H. Blink, »Nederland en zijne bewoners»
(3 bd. 1892) och »Van Eems tot Schelde» (4
bd, 1903—06); W. R. Eckardt, »Das
König-reich der Niederlande» (1910); R. Scbuiling,
»Nederland» (5:e uppl. 1915); J. Schrijnen,
»Nederlandsche volkskunde» (2 dir, 1915—16);
»Handboek voor de kennis van Nederland en
kolonien» (1922); H. T. Colenbrander,
»Koloniale geschiedenis» (3 dir, 1925—26); F. J.
Fa-ber, »Geologie van Nederland» (1926); H.
Wan-dersleb m. fl., »Aus Hollands Staats- und
Wirtschaftsleben» (1927); K. Zeeman,
»Möderne geografie van Nederland» (6:e uppl.
1930); K. Scheffler, »Holland» (s. å.). — Hist.
litt.: P. J. Blok, »Geschiedenis van het
nederlandsche volk» (3:e uppl., 4 bd, 1923—26);
J. L. Motley, »The rise of the dutch republic»
(3 bd, 1858; sv. övers., 4 bd, 1884—87) och
»History of the United Netherlands» (4 bd,
1860—68); A. Lefèvre-Pontalis, »Vingt années
de république parlementaire. Jean De Witt,
grand pensionnaire de Hollande» (2 bd, 1884);
R. Fruin, »Geschiedenis der staatsinstellingen
in Nederland tot den val der republiek» (1901);
F. Rachfahl, »Wilhelm von Oranien und der
niederländische Aufstand» (3 bd, 1906—24); E.
Heyck, »Wilhelm von Oranien und die
Ent-stehung der freien Niederlande» (1908); I. H.
Gosses och N. Japikse, »Handboek tot de
staatkundige geschiedenis van Nederland»
(2:a uppl. 1927); N. Japikse, »Die Stellung
Hollands im Weltkriege» (1921); H. T.
Colenbrander, »Studien en aanteekeningen over
nederlandsche politiek 1909—19» (1920); G.
Edmundson, »History of Holland» (1922).
Om Sveriges förbindelser med N. till år 1614
se C. Sprinchorn i Hist. Tidskr. 1885 och för
åren 1621—30 monogr. av M. G. Schybergson
(1881). Jfr även E. Wrangel, »Sveriges
litterära förbindelser med Holland» (1897).
Nederländska Guayana, se Guayana.
Nederländska Indien (holl. N ederlandsch In-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
