Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negation - Negativ (adjektiv) - Negativ (bild) - Negativ delaktighet - Negativism - Negativpapper - Negativ storhet - Negativt kontraktsintresse - Negativt omdöme, Negation - Neger, Franz Wilhelm - Negera - Negerfrö - Negerhirs - Negerkorn - Negerslaveriet - Negerspråk - Negligé - Negligera - Negociera - Negotiorum gestio - Negrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861 Negativ—Negrer 862
fixet o- ge vi ord motsatt betydelse el. upphäva
dess betydelse, t. ex. osynlig, ogärna, ofred.
Andra negativprefix äro miss-, t. ex. misshag,
misslyckas, van-, t. ex. vanvård, det urspr.
latinska in-, t. ex. indirekt, m. fl. inlånta
prefix. Ibland brukas icke som negativ vid
nomen, t. ex.: en icke-ämbetsman. Vissa andra
ord (t. ex. utan) och orddelar (t. ex. suffixet
-lös) kunna också betraktas som n. — Se
J. A. Aurén, »Iakttagelser rörande
negationen» (i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1886»,
22, 1908). — Jfr Negativt omdöme. Lll.*
Ne’gativ, adj., nekande, upphävande.
Ne’gativ, negativ bild, fotografisk bild,
som återger dagrarna mörka och skuggorna
ljusa. Se Fotografi, sp. 873 och pl. där.
Negativ delaktighet, jur., vissa fall av
underlåtenhet att hindra eller åtm. i tid
uppenbara förestående brottslig gärning av annan,
varom man har vetskap; straffas enl. sv.
strafflagen kap. 3 §§ 7 och 8, kap. 8 § 23. R. B-l.
Negativi’sm, med., se Katatoni.
Negativpapper, fotografiskt
negativmaterial, vars underlag utgöres av papper i st. f.,
som vanligt, glas el. celluloid. J. H-g.
Negativ storhet kallas i matematiken en
sådan storhet, som sammanlagd med en
positiv storhet ger noll till resultat.
Förutsättningen för begreppet n. är alltså en positiv
storhet, och därför använder man sig också
av denna senare för att beteckna en n. på
sådant sätt, att man framför den positiva
storheten sätter ett särskilt kännetecken, ett
s. k. minustecken. Negativa storheter
uppträda i matematiken bl. a. vid vanlig
subtraktion, då subtrahenden är större än
minuen-den, och karakteriserar sålunda en brist,
vidare vid upplösningen av ekvationer. —
Begreppet n., som var okänt av grekerna,
infördes i matematiken av Cardano. T. B.
Negativt kontraktsintresse, av R. v.
Jhe-ring (se d. o.) uppställt begrepp, som innebär,
att — när ett avtal skenbart kommit till
stånd och ena parten i förlitan på avtalets
giltighet vidtagit åtgärder el. eljest haft
utgifter men avtalet i själva verket saknar
giltighet (på grund av t. ex. andra partens
omyndighet) — förstnämnda part under vissa
omständigheter har rätt till ersättning för
sagda åtgärder el. utgifter. Ersättningen
avser att för den därtill berättigade
åvägabringa den förmögenhetsställning, som han
skulle haft, om avtalet aldrig ingåtts; därav
beteckningen negativt kontrakts- (el.
av-tals-)intresse i motsats till det positiva,
det s. k. uppfyllelse-intresset, som beräknas
efter vad som skulle förtjänats på att avtalet
fullgjorts. I svensk lag omtalas ingenstädes
uttryckligen n.; det åsyftas dock flerstädes,
så i förmynderskapslagen 5: 9. C. G. Bj.
Negativt omdöme, Negation, filos., ett
omdöme av formen A är icke B, i vilket
predikatet frånkännes subjektet. Se L i m i t
a-t i v och Omdöme.
Neger, Franz Wilhelm, tysk botanist
(1868—1923), prof, vid skogshögskolan i
Tha-randt 1905—21, föreståndare för botaniska
trädgården i Dresden från 1921. N. vistades
1894—97 i Chile. Han utgav arbeten om Chiles
flora, skrifter i mykologi, ekologi och
skogs-botanik samt bl. a. »Die Nadelhölzer» (1907)
öch »Biologie der Pflanzen» (1913). C. Lmn.*
Negera, förneka, bestrida.
Negerfrö, dets. som nigerfrö, se Guizotia.
Negerhirs, bot., se H i r s.
Negerkorn, bot., se D u r r a.
Negerslaveriet, benämning företrädesvis på
den nya form av slaveri, som utbildades i
Amerika, då under 1500-talet negrer började
importeras dit, därvid först till Västindien,
för att som kraftigare och mera härdade
ersätta de amerikanska infödingar, som ej
förmådde uthärda det av spanjorerna i de nya
kolonierna, särskilt vid plantageodling,
införda arbetstvånget. Om denna trafiks ödesdigra
utbredning och slutliga avskaffande se
Slaveri; jfr även Abolitionister och
Amerikas förenta stater, historia.
Negerspråk, se Afrika, sp. 226 ff., B a
n-tu språk och Sudanspråk. Somliga,
särskilt en äldre tids etnologer, mena med n.
endast Sudanspråken, liksom de kalla
Sudan-negrerna »egentliga negrer». Utom Afrika
talas n. ännu i viss mån av de s. k.
busk-negrerna i Guayana, vilkas språk utgör en
blandning av västafrikanska, engelska,
holländska och portugisiska element. Negrer i
Brasilien och Västindien (Haiti, Jamaica)
använda alltjämt många afrikanska ord,
särskilt av religiös-magisk innebörd. K. G. L.
Negligé [-Je’], »försummad», natt-,
morgondräkt; förr även spetsmössa med knytband.
Negligera [-Je’ra], försumma, åsidosätta,
vårdslösa, strunta i.
Negocièra (-tiéra), anskaffa (pengar),
förmedla (lån), underhandla. — N e g o t i
a-t i ö n, underhandling. — Negotiator,
mäklare, förhandlare.
Ncgotiörum ge’stio, lat., jur., uträttande av
angelägenheter åt annan utan dennes
anmodan, i hans frånvaro el. vid annat hinder för
honom. N. kan föranleda ömsesidiga
ersättningsanspråk för den, som uträttat
angelägenheterna (»gestor»), och den frånvarande
(»dominus»), någorlunda så som förhållandet
är vid uppdrag. C. G. Bj.
Negrer (av lat. ni’ger, svart), Afrikas
mörkhyade invånare (dvärgar och buschmän äro
ljusare), huvuddelen av dess befolkning.
Deras nordgräns går från Senegals mynning (så
även på 1400-talet, enl. de första portugisiska
upptäckarna) ung. över Timbuktu och
Kartum, sedan söderut och ung. längs
Abessiniens sydgräns till Jubafloden och Indiska
oceanen. Utmärkande för n:s yttre är mörk
hud (rent svart förekommer ej som hudfärg),
gråsvart, ulligt (spiralrullat) hår, bred, platt
näsa, tjocka läppar, framskjutande käkparti
(prognatism) samt långskallighet
(dolikoce-fali); kortskalliga (brakycefala) folk finnas
dock även (Sudan, Kongo). Jfr
Människoraser. Den äkta negertypen i
populär mening är mest utpräglad hos vissa
Su-dannegerfolk, medan särskilt en del östliga
och sydliga bantu (kaffrer m. fl.) uppvisa
många individer med finare anletsdrag och
ljusare hy, säkerligen beroende på hamitiskt
inslag. I allm. är det dock svårt att till det
yttre skilja Sudannegrer och bantu, och ej
heller är någon somatisk skillnad fastställd
dem emellan, utan indelningen av n. i dessa
båda huvudgrupper är i första hand byggd
på språkliga grunder. Tilläggas må, att det
mången gång även är svårt att endast efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
