Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nervkirurgi - Nervkitt - Nervknut - Nervkompression - Nervmekanism - Nervmärg - Nervo, Amado - Nervositet - Nervplastik - Nervprincipen - Nervrötter - Nervsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Nervkitt—Nervsjukdomar
896
Förändringar inom de perifera nerverna
kräva operativ behandling vid skador,
avslitningar och kontusioner samt även vid svulster
(n e u r o m). I dylika fall blir nervledningen
helt eller delvis avbruten. Är det fråga om
en känselnerv, fortledas icke intryck utifrån
till hjärnan; nervens utbredningsområde blir
känsellöst. Blir en rörelsenerv skadad, kan
ej rörelseimpulsen från centrum nå de
muskler, som utgöra slutstationen; dessa bli
därför förlamade. Alltefter avbrottets natur
får man göra en hopsyning av de avslitna
nervändarna eller försiktigt lossa en tillklämd
nerv från omgivande ben, svulst el. dyl.
(nervsutur och neurolys). Om ett
stycke av nerven gått förlorat eller måste
offras, insys bitar av en mindre betydelsefull
nerv från underhuden (nervplasti k). En
annan form av plastik består i att det
perifera stycket av en förlamad nerv förenas
med den avskurna centrala ändan av en frisk
dylik, från vilken sedan nervtrådar
småningom inväxa och innervera det förlamade
området. Då det ofta rör sig om långa sträckor
och tillväxten ej är särskilt snabb, kan
resultatet av en nervsutur vanl. ej skönjas förrän
efter många månader. Avsiktligt avbrott i
nervledningen (n e u r o t o m i och n e u
r-exer e si s) ifrågakommer vid en del tillstånd
av svåra smärtor, t. ex. ansiktsneuralgi,
varifrån den sjuke ej kan befrias på annat sätt.
Vid ryggmärgstvinsot har man avskurit den
sensitiva roten till de blandade nerverna,
likaså vid sjukdomar med ökad retbarhet
(spasticitet) i muskulaturen.
Ett helt nytt fält inom nervkirurgien
öppnas av möjligheterna att påverka diverse
sjukdomar genom avskärande av de
sympatiska nervtrådarna till vissa organ. Sålunda
har man i en del fall kunnat med framgång
behandla kramp inom kärlsystemet och
lungorna, kyla med hotande brand i extremiteter,
astma m. m. T. R.
Nervkitt, anat., se Nervvävnad.
Nervknut, anat., se Ganglier.
Nervkompression, med., se
Nervsjukdomar.
Nervmekanism, se Nervsystem.
Nervmärg, anat., se M y e 1 i n.
Nervo [nä’rvå], Am ad o, mexikansk
författare (1870—1919), en av det latinska
Amerikas främsta »modernistiska» skalder, blev
berömd genom flera diktsamlingar och
prosaarbeten, i vilka mysticism och panteism
förhärska. N. dog som minister i Buenos Aires;
han begrovs i Méxicos Pantheon. K. A. H.
Nervositet, beteckning för en mängd
konstitutionellt betungande psykopatiska tillstånd,
där den finare jämvikten mellan
personlighetens olika delar, särskilt på känslo- och
viljelivets områden, är störd, varigenom en
psykisk ostadighet och inre disharmoni
komma till stånd. Populärt betecknar n.
lindrigare psykiska jämviktsrubbningar i allm.,
särskilt då de utmärkas av labilitet i
känslolivet och motorisk hyperaktivitet. V. W-rt.
Nervplastik, se Nervkirurgi.
Nervprincipen, fysiol., se
Hjärnverksamhet och Nervsystem.
Nervrötter, anat., se Ryggmärg.
Nervsjukdomar, i vidsträckt mening alla
nervsystemets sjukdomar utom de egentliga
sinnessjukdomarna; även sådana och sjukliga
psykiska tillstånd, t. ex. depression,
kallas eufemistiskt n. Alltefter lokalisationen
skiljer man mellan hjärnsjukdomar
(se d. o.), ryggmärgssjukdomar (se
d. o.) och sjukdomar i de perifera
nerverna. Här menas med n. endast de
sistnämnda. V. W-rt.
Orsakerna till dylika n. kunna vara av vitt
skilda slag. Redan ett s. k. trauma, d. v. s.
yttre våld, på en nervstam av olika art —
skottskada, hugg med skarpt vapen,
våldsamt el. långvarigt tryck mot nerven
(nerv-kompression), t. ex. vid långvarig
användning av kryckor (kryckförlamning) —
framkallar en mer el. mindre upphävd el.
förändrad funktion hos den skadade nerven.
Åverkan genom tryck kan också göras av
svulster (tumörer) i nervstammarnas
grannskap, t. ex. ansiktsförlamning vid svulster i
öronspottkörteln, benförlamning vid svulster
i bäckenet. Inflammationer i grannskapet av
en nervstam, t. ex. varbildningar, kunna gripa
över på denna (n e u r i t) och bringa den till
förändrad el. upphävd funktion. När stora
delar av det perifera nervsystemet angripas,
talar man om multipel nervinflammation el.
polyneurit. Orsakerna härtill äro dels
allmäninfektioner, dels förgiftningar. De
infektionssjukdomar, som oftast ge
polyneuri-ter, äro difteri, tyfus, syfilis, malaria, mera
sällan scharlakansfeber, tuberkulos, influensa,
reumatoida infektioner, köttförgiftning
(botu-lism). Det vanligaste och viktigaste giftet
med denna verkan är alkohol, spirituösa i
högre grad än vin och öl, därnäst arsenik,
fosfor, bly och kvicksilver samt koloxid.
Sockersjuka, gikt, kräftsjukdomar m. fl.
rubbningar i ämnesomsättningen kunna ge samma
sjukdomsbild, någon gång också
arterioskle-rotiska förändringar i perifera blodkärl, ss.
benens. S. k. förkylningar verka sannolikt
endast som utlösande moment för
framkallandet av symtom vid kroniska förgiftningar
(alkohol) och infektioner. Neurit och
polyneurit äro de dominerande bland perifera n.
De kunna börja akut under häftiga symtom
med allmänt illamående, feber och starka,
ihållande smärtor inom de angripna
nervernas utbredningsområden. Vanl. uppträda de
mera smygande och med mindre utpräglade
allmänsymtom. Musklerna i nervens
utbredningsområde bli mer el. mindre förlamade,
slappa och småningom förtvinade (atrofiska).
Spontana, ihållande, ofta mycket plågsamma
smärtor uppträda utefter den angripna
nerven, t. ex. vid ischias (se d. o.). Nerverna äro
vanl. först överkänsliga (h y p e r e s t e s i),
ansvällda, där de kunna palperas, och ömma
för tryck. I vissa av deras hudområden
uppträda abnorma känselförnimmelser, t. ex.
myrkrypning, hetta och domning (s. k. p
arest e s i e r). Huden över de angripna
nervernas utbredningsområde blir ofta atrofisk,
tunn, glänsande el. visar andra förändringar,
ss. vid herpes zoster, vilken form av neurit
av Bärensprung visats bero på inflammation
i den sensibla nervrotens ganglion invid
ryggmärgen. Neuriternas prognos är övervägande
god, ehuru fullständig hälsa ofta endast
långsamt inträder (efter månader el. år).
Poly-neuriter efter akuta infektioner ge vanl. goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
