Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nestorius - Nestorpapegoja - Nestorskrönikan - Nestroy, Johann Nepomuk - Ne sutor supra (ultra) crepidam - Néthou, Pic de - Netscher, Caspar - Nettelbla, Christian von - Nettelblad, Anton - Netto - Nettobudget - Nettodräktighet - Netto kontant - Nettopremie - Nettopris - Nettoregisterton - Nettotara - Nettoton - Nettovikt - Nettovinst - Nettuno - Netze - Netzel, Laura Constance, f. Pistolekors - Netzel, Nils Wilhelm - Neubecker, Friedrich Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Nestorpapegoja—Neubeeker
906
nom emellertid från en mera populär
utgångspunkt: Maria skulle enl. N. icke kunna kallas
»gudaföderska». N. blev dömd på mötet i
Efesos 431. Är 433 uppställdes en
förmedlings-formel. Se vidare Nes to ria ner. G. A-n.
Nestorpapegoja, zool., se Papegojor.
Nestorskrönikan, fornrysk krönika, förr
tillskriven munken Nestor vid Grottklostret
i Kiev (1056—1114), vilken bl. a. författat
en krönika om furstarna Boris och Gljeb.
Antagl. sammanställd av äldre krönikor till
en »Povest vremennych let» (Berättelse om
gångna år), föreligger N. i flera handskrifter,
den äldsta från 1377. N. börjar med
syndafloden och går fram till 1110; den innehåller
utom legender mycket värdefullt stoff
rörande Rysslands äldsta historia och
nordbornas tidigare förbindelser med detta land. Sv.
övers, av A. Norrback (1919), eng. av S. H.
Cross (1930), ty. av R. Trautmann (1931; med
kommentar). Ry. monogr. av A. A.
Sjachma-tov (2 bd, 1916). R. E-m.
Nestroy [nä’stråi], Johann Nepomuk,
österrikisk författare (1801—62), var först
operasångare, från 1831 skådespelare i Wien,
där han 1854—61 ledde Carl-Theater. N.
började 1832 skriva farser och parodier, bl. a.
på Raimunds féerikomedier, och vart med sin
grövre komik lika populär som denne.
»Andersson, Pettersson och Lundström», F.
Ho-dells bearb. av N :s »Der böse Geist
Lumpaci-vagabundus» (1833), samt A. Blanches
bearbetningar »En trappa upp och på nedra botten»
och »Herr Dardanell» m. fl. ha i Sverige gjort
stor lycka. Sami, verk i 15 bd 1924—30 med
monogr. av Necker. R-n B.
Ne sütor su’pra (el. u’ltra) cre’pidam, lat.,
»skomakarn må ej (bedöma) mer än skon»,
d. v. s. skomakare, bliv vid din läst;
uttrycket tillskrives Apelles.
Néthou, Pic de [pi’k do neto’],
Pyrenéernas högsta punkt (3,404 m ö. h.; ett äldre
namn är Pic d’Anethou), i
berggruppen Maladetta (jfr d. o.), Spanien; toppen
bildar en 20 m lång och 5 m bred platå, uppbyggd
av kvartshaltig porfyr; smärre glaciärer.
Netscher, C a s p a r, tysk-holländsk
porträtt- och genremålare (1639—84). N. kom
först i lära hos målaren Hendrik Coster samt
senare hos Gerard ter Borch. Han målade
genrebilder och mytologiska ämnen i en fint
stämd guldton. Senare övergick han alltmer
till porträttet — ett »Självporträtt» i
Kas-sel; andra porträtt talrikt förekommande i
engelska och kontinentala saml. —, i vilket
han utbytte guldtonen mot en kallare
silverton. Emellertid förblandas hans arbeten ofta
med målningar av hans bägge söner, T h e
o-d o r u s N. (1661—1732) och Constantyn
N. (1668—1723); den senare var porträtt- och
genremålare i faderns stil. O. G-g.*
Nettelbla, Christian von, frih.,
historiker, jurist (1696—-1775). Blev 1714
student i Uppsala och 1724 prof, i Greifswald;
1743—74 var N. assessor i rikskammarrätten
i Wetzlar. Han adlades av kejsaren 1746 och
blev 1762 romersk riksfriherre (hette förut
Nettelbladt). N:s många skrifter ha
hemfallit åt glömskan, med undantag av
»Schwedische Bibliothek» (5 »stycken», 1728
—36), som innehåller översättningar av
handlingar till svenska historien. (O. W-n.)
Nettelblad, Anton, läkare (f. 1852 15/a),
blev med. lic. 1880, var sjukhusläkare vid
Allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm
1880—82, blev regementsläkare vid
Södermanlands reg:te 1897 och vid Livreg:tets
dragoner 1900, överfältläkare 1906 och chef för
Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1908,
från 1912 med generalfältläkares titel, samt
tog avsked 1917. N. blev med. hedersdoktor i
Stockholm 1910. R. T-dt.*
Ne’tto, it., »ren», hand., efter vederbörligt
avdrag (på vikt, av kostnader m. m.).
Motsats: brutto (se d. o.).
Nettobudget, se Budget.
Nettodräktighet, Nettotonnage, se Ton.
Netto kontant, kontant betalning utan
rabatt.
Nettopremie, den beräknade rena
försäkringspremien utan tillägg för
administrationskostnader m. m. När sådant tillägg gjorts,
uppkommer brutto- el. tariffpremien, efter
vilken försäkringsavgiften erlägges. (O. Å.)
Nettopris, en varas pris med avdrag av all
rabatt.
Nettoregisterton, se Ton.
Nettotara, emballagets verkliga vikt (se
Tara).
Nettoton, se Skeppsmätning och Ton.
Nettovikt, en varas vikt med frånräknande
av emballagets vikt.
Nettovinst, ett företags vinst för en viss
tidsperiod, med avdrag för kostnader,
um-gälder o. dyl. (jfr Brutto).
Nettuno [-to’nå], stad i it. prov. Roma, vid
Tyrrhenska havet; 7,255 inv. (1921). I N.
avslöts 1925 ett fördrag mellan Italien och
Jugoslavien om gränsfrågan, italienares
rättigheter i Dalmatien m. m., vilket väckte
stark opposition i v. Jugoslavien och först
1928 ratificerades.
Netze, po. Notec, högerbiflod till Warthe i
Tyskland, rinner till större delen i Polen,
bildar i sitt nedre lopp riksgräns mellan Polen
och Tyskland; 440 km lång. N. förbindes
genom Brombergkanalen (se d. o.) med Weichsel.
Netzel, Laura Constance, f.
Pistolekors, tonsättarinna (1839—1927), g.
m. N. W. N. 1866, änka 1914. Framträdde
med körverk, pianostycken m. m. i fransk
nyromantisk anda under signaturen Lago.
Berömt blev körverket »Stabat mater». T. N.
Netzel, Nils Wilhelm, läkare,
akademisk lärare (1834—1914); om släkten N. se
Hedda Ekman, »Två släkter» (1924). Blev
med. dr 1865 och adjunkt s. å., var 1879—99
ord. prof, i obstetrik och gynekologi vid
Karol. in st. N. var banbrytare för införandet
i Sverige av det antiseptiska och det
asep-tiska förfarandet vid förlossningar, och inom
gynekologien gick han i spetsen för
införandet av de operativa behandlingsmetoderna.
Jfr Netzel, L. C. R. T-dt.*
Neubeeker [näi’-], Friedrich Karl,
tysk rättslärd (1872—1923). Prof, i Berlin
1909, i Heidelberg 1918. Flitig författare,
särskilt i jämförande rättsvetenskap.
Ovanligt språkkunnig. N:s för svenskar mest
intressanta arbeten äro »Die neue schwedische
Ehegesetzgebung» (i »Festgabe O. Liebmann»,
1920) och »Finnlands Eherechtsreform» (1921)
samt framför allt hans mönstergilla
översättning av T. Alméns »Om köp och byte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
