Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neuchâtel (Neufchâtel) - Neuchâtel - Neudorff, Th. von - Neue Freie Presse - Neue freie Volksbühne - Neuenahr, Bad - Neue Preussische Zeitung - Neue Rundschau, Die - Neues Wiener Journal - Neues Wiener Tagblatt - Neue Zürcher Zeitung - Neufahrwasser - Neuf-Brisach - Neufchâteau - Neuhof, Theodor von - Neuilly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
N euchåtelsjön—N euilly
910
till univ., gr. 1909 (249 stud. 1926—27). Mellan
univ. och kajen handelshögskolan, gr. 1883
(1,106 stud. 1927), den största i Schweiz. N. ö.
om staden kantonens observatorium, gr. 1859,
varifrån tiden anges för hela Schweiz. N :s
skolor och pensioner, för både gossar och
flickor, äro ansedda. Tillv. av ur, bijouterier
m. m. I förstaden Serrières Suchards
chokladfabrik. E. L-r.
Neuchåtelsjön [nöjatä’l-], ty. Neuenburger
See, romarnas La’cus eburodunénsis, sjö i v.
Schweiz, tillhör kantonerna Neuchåtel, Vaud,
Fribourg och Bern. 432 m ö. h., 39 km lång,
största djup 153 m, 216 kvkm. På v.
stranden höja sig Jurabergen med vinodlingar.
Genom kanaliseringen av Thièle (Zihl) 1878
sänktes N. omkr. 2,5 m.
Neudorff [nåPdårf], Th. von, i art.
Korsika, sp. 1249, använt, felaktigt namn för
Ne u h o f (se d. o.).
Neue Freie Presse [nåi’e fr al’o prä’se], två
ggr dagl. i Wien utkommande demokratisk
tidning. Den uppsattes 1864 och blev
Wien-radikalismens förnämsta organ, med
betydande litterära och ekonomiska avdelningar. I
tekniskt hänseende var tidningen en
föregångare och vann stor spridning även utom
Österrike. En av dess ledande krafter var
M. Benedikt (1849—1920).
Neue freie Volksbühne [nåPa fråPe [-få’lks-bynø],-] {+få’lks-
bynø],+} ty., se Freie Volksbühne.
Neuenahr [nåionä’r], Bad N., stad och
kurort i Ahrdalen, Eifel (jfr d. o.),
Rhenprovin-sen, 20 km s. om Bonn; 5.271 inv. (1925).
Vinodlingar. Alkaliska, varma källor;
behandling av ämnesomsättnings- och
magsjukdomar. Nära N. källan Apollinaris (se d. o.).
Neue Preussische Zeitung [nåi’o pråPsiJe
tsåPton], se Kreuzzeitung.
Neue Rundschau, Die [di nåi’o ro’ntjåu],
litterär, social o. politisk månadsskrift i
Berlin, uppsatt 1889; fick 1904 sitt nuv. namn.
Neues Wiener Journal [nåi’øs vFner [-^or-nä’l],-] {+^or-
nä’l],+} daglig, opolitisk tidning i Wien.
Neues Wiener Tagblatt [nåføs vPnar ], två
ggr dagl. i Wien utkommande liberal tidning,
uppsatt 1867.
Neue Zürcher Zeitung [nål’o tsy’r^or [-tsäi’-ton],-] {+tsäi’-
ton],+} Schweiz’ främsta tyskspråkiga tidning,
urspr. gr. 1780 med namnet Zürcher Zeitung.
Den är liberal och organ för schweiziska
handels- och industrikretsar.
Neufahrwasser [nåifä’rvasar], uthamn och
förort till Danzig (se d. o.). Frihamn.
Neuf-Brisach [nö-briza’k], ty. Neu-Breisach,
stad i fr. dep. Haut-Rhin, kringfluten av
Rhen—Rhöne- och Vaubankanalerna, 4 km
från Rhen; 2.825 inv. (1926). — När Ludvig
XIV 1697 måste avträda Breisach (se d. o. 1),
behöll han ett utanverk på vänstra
Rhen-stranden till denna fästning och lät Vauban
där anlägga och befästa N. Det uppgavs efter
belägring 10 nov. 1870 till tyskarna, som
sedan förstärkte befästningarna. N., som från
1871 hörde till Baden, avträddes i
Versailles-freden 1919 till Frankrike.
Neufchåteau [nöjatå’], stad i helg. prov.
Luxembourg, 36 km n. v. om Arlon; 2,494
inv. (1925). Om slaget vid N. 1914 se
Belgisk-franska fronten, sp. 1153.
Neuhof [näPhåf], The od or, baron von
N., tysk äventyrare, en tid konung på Kor-
Slottet i Neuchåtel.
sika (1694—1756). Son till en fattig
adelsman i Westfalen, var N. en tid page hos
Elisabet Charlotte av
Orléans (se
Elisabet, sp. 702—703)
men började snart
sitt liv som
kringflackande äventyrare, ej
sällan som
diplomatisk spion. Därunder
kom han bl. a. i
förbindelse med minister
C. Gyllenborg (se d. o.,
sp. 81) i London och
även med Görtz, som
gav honom ett
uppdrag till Alberoni. I
Spanien gifte sig N. med en engelska men
måste snart fly undan sina fordringsägare,
inblandades sedan i Laws svindlerier och drog
sig fram i olika länder genom bluff och
tillfälliga uppdrag. I Genua träffade han 1732
korsikaner, missnöjda med Genuas styrelse
på Korsika, och lovade taga sig an deras sak.
Under förespeglingar och feta löften skaffade
han sig i Tunis ett litet förråd av vapen
m. m. och landsteg 12 mars 1736 på Korsika.
Där lyckades han dupera några hövdingar
och kröntes med en lagerkrona till konung
Teodor I. Han vann smärre framgångar
i striden mot Genua, utdelade frikostigt
adelskap och ordnar, slog mynt och
utfärdade lagar. Korsikanernas entusiasm
svalnade dock snart. N. led brist på pengar och
vapen, den hjälp han från främmande
makter utlovat kom aldrig, och han lämnade
redan i nov. s. å. Korsika. Senare gjorde N.
ett par flyktiga besök på ön, lämnade sina
anhängare i sticket och återtog sitt
kringflackande liv. Han kom 1749 till London,
satt där flera år i gäldfängelse men släpptes
ut 1755, varvid han avträdde sitt kungarike
till borgenärerna. Följ, år dog han i stor
misär. Fr. monogr. av A. Le Glay (1907). A. A-t.
Neuilly [nöji’], förstad till Paris, n. om Bois
de Boulogne, vid Seine; 51,590 inv. (1926). N.
är ett förnämt villasamhälle. Slottet, f. d.
residens för familjen Orléans, nedbrändes av
pöbeln 1848. — IN. undertecknades 27 nov.
1919 fredstraktaten mellan Bulgarien och de
i världskriget allierade makterna. Om
traktatens innehåll se Bulgarien, sp. 222—223.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
