Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New Hampshire (N. H.) - Newhaven (England) - New Haven (Connecticut) - Nevill el. Neville, ätt - New Ireland, Nya Irland - Nevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
N ewhaven—N evis
932
1920 443,083, 1930 465,293 (20 inv. per kvkm).
Den utlandsfödda vita befolkningen var 1920
91,233, därav majoriteten (57,3 %)
kanadensare, 1,866 (2 %) voro svenskfödda.
N. uppfylles av Appalacherna. Terrängen
inom den korta kuststräckan mot Atlanten är
småkullig. Berggrunden består av paleozoiska
bergarter (skiffrar, sandsten m. fl.) och
urberg. Jordmånen består av morän o. a.
gla-ciala jordarter. Terrängen har i n. stora
former, och Washingtontoppen på White m:ts
når 1,918 m, den högsta i nordöstra U. S. A.
Jämte Connecticutfloden är floden Merrimac
viktigast. Den avvattnar N:s största sjö,
Win-nepesaukee lake, och har stor industriell
betydelse genom sina vattenfall.
Klimatet är utpräglat kontinentalt trots
närheten till Atlanten. Concord har en
medel-temp. i jan. av — 5,6° C, i juli av 20°,
absolut lägsta temp. — 37°, högsta 39°, årlig
nederbörd 952 mm. Nederbörden är stor, för
staten i dess helhet över 1.000 mm. N. har
haft rika skogstillgångar, på höjdryggarna av
gran och tall, i de lägre delarna övervägande
lövskog (björk, bok, lönn, hemlock m. m.).
Skogen är hårt åtgången, men 62 % av
landytan utgöras av skogsmark, 24 % äro åker
och äng. men 1925 voro blott 9 % av
landytan intensivt odlad åker. Denna har nu
mycket minskats och är mindre än 1/3 av 1870 års
åkerareal. (Jfr Massachusetts.) Förr
bedrevs småbruk, som stöddes av
skogshantering, men då skogarna alltmer uthöggos och
konkurrensen från prärien skärptes, lönade
sig ej jordbruket. Hö och havre, majs och
potatis äro huvudprodukter. 1925 funnos
21,065 farmer. Skördens värde 1928 uppgick
till 16 mill. doll. Stor äppleodling.
Mjölkproduktionen stimuleras genom avsättning
till New York och Boston, men mjölkkornas
antal var dock 1928 ej högre än 77,000
(113,000 andra nötkreatur).
Industrien är högt utvecklad. 1927 funnos
1,028 anläggningar med 65,482 anställda och
en produktion av 327,5 mill. doll. Därav hade
bomullsfabrikerna ett tillv.-värde av 58,
skofabriker (särskilt i Manchester) av 53 samt
papp- och pappersfabriker 43 mill. doll. — N.
har utvecklats till ett mycket besökt
turistland med utmärkta väganläggningar även i
White m:ts. — 1920 bodde 71,3 % av hela
befolkningen i städer. Viktigaste stad är
Manchester (76,834 inv. 1930), huvudstad Concord.
Daitmouth college i Hanover, gr. 1769, är
N:s största och mest berömda univ.; ett
stats-univ. finnes i Durham.
N:s riksdag består av en senat med 24
och ett representanternas hus med omkr. 420
medl. (växlande på grund av folkmängden).
I kongressen har N. två senatorer och två
representanter. H. N-n.
N. började koloniseras på 1620-talet och
tillhörde Massachusetts, tills det 1674 och på
nytt 1741 blev en självständig provins. N.
var den första koloni, som ordnade sin
styrelse oberoende av England (1776). Jfr E. S.
Stackpole, »History of New Hampshire» (1916
—18). Å. S-n.
Newhaven [njö’hélvn], hamnstad i s. ö.
England, nära Ouses utlopp i Engelska kanalen;
6,436 inv. (1921). Daglig ångbåtsförbindelse
med Dieppe (23/4 tim.).
New Haven [njö’ hePvn], stad i
Connecticut, U. S. A., vid en vik av Long island sound,
119 km n. ö. om New York; 162,655 inv. (1930;
4,573 negrer 1920). Med sin rikedom på almar
(Elm city) och sina ståtliga byggnader är N.
en av U. S. A:s vackraste städer, främst
bekant som säte för Yale-universitetet
(se d. 0.) men också betydande hamn- och
industristad. — N. grundades 1638 av eng.
puritaner och alternerade 1701—1873 med
Hartford som Connecticuts huvudstad.
Nevill el. Ne v il le [ne’vil], berömd
engelsk adelsätt, omtalad från 1100-talet, vilken
genom godsförvärv och släktförbindelser vann
en mycket inflytelserik ställning vid gränsen
mot Skottland. Medlemmar av släkten ha
innehaft earlvärdighet bl. a. av N o r t h u
m-be r 1 a n d, Warwick och W e s t m o
r-1 a n d (se dessa ord); huvudmannen för en
ännu kvarlevande ättgren bär titeln markis av
Abergavenny. På 1400-talet knöto
medlemmar av ätten släktförbindelser med husen
Lancaster och York; flera av dem spelade en
framträdande roll i »rosornas krig», främst
»kungamakaren» Richard N., earl av
Warwick (se d. 0.). En bror till denne,
George N. (omkr. 1432—76), blev 1464
ärkebiskop av York samt var kansler först åt
Edvard IV, sedan åt Henrik VI och svek
bådas förtroende. V. S-g.
New Ireland [njö’ åPolond], Nya Irland
se Bismarcksarkipelagen.
Nevis [ni’vis el. ne’vis], britt, ö i Väst-
NEW
HAMPSHIRE
Skala 1:3 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
