Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nevis - Nevis, Ben - Nevishög - New Jersey (N. J.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Nevis—New Jersey
934
indien bland Små Antillerna (se karta vid
Antillerna); 129 kvkm, 11,569 inv. (1921).
N. är vulkanisk; når 1,080 m ö. h.
Produktion av socker, bomull och kokosnötter.
Huvudstad: Oharlestown (1,158 inv.). N. började
1628 koloniseras av engelsmännen.
Nevis, Ben [ben nPvis el. ne’vis], se B e n
Nevis.
Nevishög, socken i Malmöhus län, Bara
härad, på Lundaslätten, s. om Lund; 12,60 kvkm,
1,536 inv. (1931). 1,050 har åker; skog
saknas. På gränsen i n. järnvägsknuten
Staffans-torp. Ingår i Brågarps och N :s pastorat i
Lunds stift, Bara kontrakt.
New Jersey [njö’ d$5’zi], förk. N. J., en
av de ursprungliga 13 staterna i U. S. A. och
en av de tre Mellanatlantiska staterna,
mellan Delaware river i v., Delaware bay i
s., Atlanten och Hudsonfloden i ö., genom en
rak gräns skild från staten New York i n.;
21,299 kvkm, därav 1,839 kvkm vatten. 1790
var folkmängden 184,139, 1850 317,976, 1900
1,833,669, 1920 3,155,900 och 1930 4,041,334,
det senaste årtiondet utvisande en ökning av
28,1 %, vilket sammanhänger med att
nordöstra N. geografiskt är ett förstadsomrade till
New York och närliggande områden och s. v.
delvis till Filadelfia. Trots sin ringa storlek
är N. till folkmängden U. S. A:s 9:e stat.
1920 var den utlandsfödda vita
befolkningen 738,613 (23,4 % av befolkningen), därav
157,285 födda i Italien, 92,382 i Tyskland,
90,419 i Polen, 73,527 i Ryssland och 65,971 på
Irland samt 10,675 i Sverige. Negrer utgjorde
3,7 % av befolkningen (117,132). Av de
kyrk-skrivna medl. utgöra romanska katoliker
något över hälften (1926 53 %).
Den s. ö. och något större delen av N.
tillhör den atlantiska kustslätten, det mesta
av det övriga piedmontplatån. Kustslätten
har i sen tid varit underkastad sänkning och
har därför breda flodmynningar. Den ö.
kusten är till stor del en lagunkust med
utanför lagunerna liggande sandbarriärer.
Området närmast kusten utgöres av vidsträckta
marskområden. Kustslätten har sandig el.
lerig jordmån. Mycket tallskog växer på de
sandiga områdena.
Piedmontplatån når inom N. upp till 400
m ö. h., den består dels av urberg och dels
av triaslager. Framträdande i terrängen äro
de väldiga diabastäckena, som genombrutit
triaslagren och bl. a. bilda Hudsonflodens
branta v. sida (»Palissaderna»). I n. v
skjuter Reading prong, rik på ryggar och
dalsänkor, in från Hudsondalen. Här består
berggrunden väsentligen av kristallina
bergarter. Jordmånen består inom
piedmontplatån i allra nordligaste delen av glaciala
jordarter, eljest av en ofta lerig vittringsjord.
Nordvästligaste hörnet tillhör Appalacherna
(High point 550 m ö. h.). Berömd är
Kitta-tinnykedjan, som genombrytes av
Delaware-floden i ett trångt pass (Water gap). En rik
lövskog med ek, kastanje, bok, delvis med
inslag av barrträd, har klätt större delen av N.
N:s jordbruk gynnas av kustklimatet.
Atlantic city har i jan. en medeltemp. av 0°,
i juli av 22,2° C och en medelnederbörd per
år av 103 cm.
De stora städernas, främst New Yorks,
närhet har drivit fram en storartad köksväxt-
Cl,^ Clifton, E.Or.= East Orange, Eob.- Habaken*
Irvington* Un.? Union City
odling (i hög grad omhändertagen av
italienare). 1929 skördades på 630 kvkm
köksväx-ter, värderade till 27,6 mill. doll. (näst
Kalifornien och Florida högst). Tidig potatis,
tomater, sparris, jordgubbar och tranbär odlas
i väldiga kvantiteter. Hela den skördade
arealen var 1929 2,760 kvkm, skördens värde
1928 70 mill. doll. Majs är viktigaste sädesslag.
Mineraltillgångarna av järnmalm och
mag-netit äro väl ej så stora, men de förra ha
historiskt sett spelat en ej obetydlig roll.
Viktigast är den stora produktionen av lera,
tegel och lervaror. Zinkmalm finnes.
Industrien har gynnats av närheten till två
storhamnar, New York och Filadelfia. 1927
fun-nos 8,312 anläggningar med 408,000
löntagare och ett tillv.-värde av 3,4 milliarder doll.
Storindustrier äro oljeraffinaderier,
kopparsmältverk, skeppsbyggerier, fabriker för tillv.
av elektriska maskiner, silke- o. a.
textilindustri m. fl.
78,7 % av befolkningen voro 1920 bosatta
i städer. Största städer (1931) äro Newark
442,000, Jersey city 317,000, Paterson 139,000,
Trenton (huvudstad) 124,000, Camden 119,000
och Elizabeth 115,000. Staten har en mängd
stora badorter (Atlantic city, Cape May,
As-bury Park m. fl.). — Ej skrivkunniga voro
5,1 % (utlandsfödda 15,3 %). Av högre
läroanstalter är det 1746 grundlagda Princeton
university den förnämsta. Rutgers college i
New Brunswick (med jordbruksinstitut) och.
NEW JERSEY
Skala 1 *• 3 milt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
