Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New Jersey (N. J.) - New Leader - New London - Newman, Ernst Conrad - Newman, John Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935
New Leader—Newman
936
Stevens institute of technology i Hoboken
äro betydande läroanstalter.
Statens riksdag består av en senat med 21
och en general assembly med 60 medl. Till
kongressen sänder N. 2 senatorer och 12
representanter.
Litt.: »Geological survey of New Jersey»
(1899); E. P. Tanner, »The province of New
Jersey» (1908). H. N-n.
De första nybyggena i N. grundades 1617
av holländarna vid Bergen (nära New York),
och området hörde till Nya Nederland
(jfr New Y o r k, sp. 947 och 955). Om den
svenska bebyggelsen 1638 vid Delaware se
Nya Sverige. 1664 togo engelsmännen
landet i besittning. Jämte New York
skänktes detta av Karl II till hans broder hertigen
av York, som å sin sida avträdde N. till lord
John Berkeley och sir George Carteret.
Området uppkallades till minne av Carterets
tappra försvar av ön Jersey mot »långa
parlamentet». 1702—76 bildade N. en särskild
provins under en brittisk guvernör. Å. S-n.
New Leader [njö’ iFdo], se La bo ur
Leader.
New London [njö’ la’ndon], stad i s. ö.
Connecticut, U. S. A., vid floden Thames’
estua-rium nära Long island sound; 35,000 inv.
(1928). Den ypperliga, naturliga hamnen är
en av U. S. A:s flottbaser. N. är genom
kringliggande fort en stödjepunkt för
kustförsvaret. Badort. Den årliga kapprodden mellan
Harvard och Yale äger rum på Thames ej
långt från N.
Newman [njö’man], Ernst Conrad,
kyr-kohistoriker (f. 1889 u/i2). Blev teol. lic. i
Lund 1923, disputerade för doktorsgrad 1925
och blev s. å. prästvigd och docent i
kyrkohistoria samt 1926 teol. dr och är sedan 1930
prof, i kyrkohistoria vid Åbo akademi. N.
har utgivit ett antal värdefulla
undersökningar, särskilt rörande 1800-talet. Av hans
arbeten märkas bl. a. »Nordskånska
väckelserörelser under 1800-talet», I (1925), studier
över »inre missionens» första framträdande (i
»Julboken» 1926) och den Sellergrenska
väckelsen i Blekinge (i Lunds Stifts Julbok 1927),
»Den Waldenströmska försoningsläran i
historisk belysning» (1930) och »Evangeliska
alliansen» (1931). B. H-d.
Newman [njö’møn], John Henry,
engelsk teolog, slutligen kardinal (1801—90).
Under inflytande av calvinsk lågkyrklighet
upplevde N. 1816 en ungdomsväckelse. Han
studerade vid Trinity
college i Oxford, blev
1822 »fellow» i Oriel
college där och
prästvigdes. Han tillhörde
då ännu den
evange-likala riktningen.
Genom N:s vänskap
med J. Keble och J.
A. Froude kom den
romantiskt färgade
högkyrkligheten att
ge honom en ny syn
på kyrkan och prägla
hans teologiska
upp
fattning. Kebles berömda predikan om »det
nationella avfallet» med anledning av ett
liberalt angrepp, verkligt eller förment, betraktas
som den ena av Oxfordrörelsens (se d. o.)
utgångspunkter. Den andra och mest betydande
var N:s utgivande (1833) av första numret i
serien »Tracts for the times», där Keble,
Pu-sey o. a. kommo att medverka. Här
proklamerades djärvt en starkt högkyrklig
uppfattning, vars grundtankar voro den
apostoliska successionen, som garantien för kyrkans
andliga självständighet, den engelska
kyrkans ställning som en fortsättning av den
sant katolska fornkyrkan, en medelväg (via
media) mellan Roms och Genèves heresier.
Man anknöt också till 1600-talets
anglikanska högkyrklighet (Hooker, Andrewes, Laud);
jfr Oxfordrörelsen. Men N. fördes
vidare till starkare betoning av religionens
sakramentala sida och av kravet på
personlig helgelse. Genom sina predikningar i
uni-versitetskyrkan S:t Mary blev han en verk tig
religiös ledare (de berömda »Parochial and
plain sermons», 6 bd, 1837—43). Sin
anglikanska kyrkouppfattning utförde han i »The
via media of the anglican church» (1877) och
i »Lectures on the prophetical Office of the
church» (1837). Förkastelsedomarna över de
»traktarianska» tankarna från den engelska
kyrkans ledare, kyrkopolitiska konflikter men
framför allt hans egen inre utveckling gjorde
N:s ställning till sin kyrka vacklande. 1839
började hans »anglikanska dödsbädd». I
»Tract nr. 90» (1841) sökte han ännu uppvisa
de 39 artiklarnas förenlighet med
Tridenti-num. 1845 skedde N:s övergång till
katolicismen, närmast förberedd genom hans arbete
på boken »Essay on the development of
Christian doctrine» (1845), som söker uppvisa, att
den romerska kyrkan konsekvent utvecklat
fomkyrkans tankar. I sin gamla kyrka hade
han väckt till liv en rörelse, som ännu verkar
i »anglo-katolicismen»; i Roms kyrka införde
hans tänkande ett frö till kommande strider.
Efter prästvigning i Rom 1846 fick N. påvens
uppdrag att i England grunda ett oratorium
av Filippo Neris orden. Det kom till stånd
i Edgbaston vid Birmingham. De närmaste
åren fylldes av polemik mot anglikanismen
(»Lectures on difficulties felt by anglicans»,
1850) och konflikter med den katolska
ultra-montanismen i England, ledd av konvertiten
Manning. 1854—59 var N. rektor för ett
katolskt univ. i Dublin (programskriften »Idea
of a university», 1852). Från 1859 bosatt i
Edgbaston, verkade N. som författare och
predikant. Ett anfall av Kingsley gav
anledning till N:s berömda självbiogr. »Apologia
pro vita sua» (1864), som befäste hans
personliga anseende i England. Som katolsk
apo-loget utvecklade han i »Essay in aid of a
grammar of assent» (1870) en
antiintellek-tualistisk uppfattning, varvid han betonade
samvetets primat över förnuftet i tankegångar,
som delvis förts in absurdum av den katolska
modernismen i motsats mot den rationella
nyskolastiken. N:s predikningar o. a. skrifter
ha förskaffat honom anseende som en av
Englands främsta prosaister under 1800-talet. N.
skrev även dikter. Berömdast är »The dream
of Gerontius» (1865). Efter att under Pius
IX ha varit i onåd vid Vatikanen mottog han
1879 kyrkans erkännande, då Leo XIII
förlänade honom kardinalshatten. Genom sin
rika, motsatsfyllda personlighet, där asketisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
