Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nigeria - Nigerkompaniet - Nigerkustprotektoratet - Nigger - Niggli, Paul - Nightingale, Florence - Nigra, Constantino - Nigritella - Nihil - Nihilism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
N igerkompaniet—Nihilism
998
pani, som 1886 privilegierades under namnet
Royal Niger company (Nigerkompaniet).
1890 etablerades ett protektorat i Nigerdeltat,
Oil rivers (»oljefloderna», efter
huvudprodukten, palmolja), sedan 1893 kallat
Niger-kustprotektoratet. Detta utvidgades
genom bl. a. erövringen av Benin (1897) och
fick 1900 namnet Sydnigeria, som sedan
1906 innefattade även Lagos. I det inre N.
pågick samtidigt exploateringen genom
Nigerkompaniet, som här hade handelsmonopol
och utövade alla höghetsrättigheter. Då
kompaniets maktmedel visade sig otillräckliga
för att kuva de motspänstiga infödda
härskarna, övertog britt, kronan 1900
administrationen av dess område, som till största
delen ombildades till protektoratet N
ord-ni g e r i a. De båda protektoraten
samman-slogos 1914, då N. fick sin nuv. organisation.
Gränserna mot de omgivande franska och
tyska kolonierna fastställdes efter åtskilliga
friktioner, särskilt med Frankrike, genom en
serie fördrag vid 1800-talets slut och
1900-talets början. Under världskriget erövrades
v. delen av Kamerun. — Litt.: »Handbook of
N.» (7 :e uppl. 1926); C. K. Meek, »The northern
tribes of N.» (2 bd, 1925); P. A. Talbot, »The
peoples of Southern N.» (4 bd, 1926); W. M. N.
Geary, »N. under british rule» (1927); A. C.
Buras, »History of N.» (1929). S. F.
Nigerkompaniet, se Nigeria och G o 1 d i e.
Nigerkustprotektoratet, se Nigeria.
Nigger, neger (föraktligt).
NPggli, Paul, schweizisk mineralog (f.
1888), prof, i Leipzig 1915, i Tübingen 1918
samt sedan 1920 vid tekniska högskolan i
Zürich. N :s mycket stora produktion omfattar
arbeten inom teoretisk kristallografi,
fysika-lisk-kemisk mineralogi, geokemi, petrografi
och malmgeologi. Förutom ett stort antal
avh. har N. skrivit bl. a. följ, större arbeten:
»Geometrische Kristallographie des
Diskonti-nuums» (1919), »Die leichtflüchtigen
Bestand-teile im Magma» (1920), »Gesteins- und
Mi-neralprovinzen», I (1923), »Lehrbuch der
Mine-ralogie» (2 bd, 2:a uppl. 1924—26),
»Kristallo-graphische und strukturtheoretische
Grundbe-griffe» (i »Handbuch der
Experimentalphy-sik», VII, 1928). G.A-ff.
Nightingale [näi’tii)géil], Florence,
engelsk filantrop (1820 12/e—1910 13/s), dotter till
en godsägare. Studerade välgörenhets- och
för-bättringsinrättningar i England och på
kontinenten samt lärde sig praktisk sjukvård vid
diakonissanstalten i Kaiserswerth (1849) och
på sjukhus i Paris. Under Krimkriget begav
hon sig i slutet av okt. 1854 med 37
sjuksköterskor till krigsskådeplatsen, där hon
dröjde till aug. 1856. Miss N:s outtröttliga
verksamhet under Krimkriget kan sägas
beteckna en vändpunkt i den militära
sjukvårdens historia. Tack vare hennes verksamhet
på sjukhusen vid Bosporen sjönk
dödsprocen-ten där på några månader från 42 till 2 %.
För soldaternas välbefinnande i allm.
uträttade hon även mycket samt var av dem
exempellöst avhållen. Hennes landsmän insamlade
till hennes ära ett kapital av 50,000 pd st.,
vars räntor anslogos till utvidgning av S:t
Thomas hospital i London, i vilket
sjuksköterskor utbildas. I flera skrifter (bl. a. »Notes
on nursing», 1858; sv. övers. 1861) meddelade
Florence Nightingale. Fotografi.
hon sina rika erfarenhetsrön om sjukvård.
Eng. biogr. av E. Cook (2 bd, 1913); L.
Stra-chey, »Eminent Victorians» (1918). V. S-g.*
Nigra, Constantino, greve (sedan 1882),
italiensk diplomat (1827—1907). Var
sardinska legationens kanslichef under
fredsförhandlingarna i Paris 1856, värderades högt
av Cavour och anlitades av honom vid
underhandlingarna 1859 med Napoleon III. Han
blev s. å. envoyé i Paris och kvarstod (med
ett kort avbrott 1861) på denna post till 1876
samt var därpå ambassadör i Petersburg 1876
—82, i London 1882—85 och i Wien 1885—
1904. N. var en av sin tids mest ansedda
diplomater. V. S-g.
Nigrite’lla, bot., se Brunkulla.
Ni’hil, lat., intet. — N i’h i 1 humäni a
me a 1 i è n u m p u’t o, se H o m o. — De
n i’h i 1 o n i’h i 1, »av intet blir intet». —
N i’h il v u’l g o i n c e’r t i u s, »intet är
obeständigare än hopen (massan)», förk. citat
från Cicero; då vulgo även kan betyda »i
allmänhet», har uttrycket på skämt tolkats:
»intet är i allmänhet osäkrare».
Nihili’sm. 1. (Filos.) Eg. den åsikt, enl.
vilken intet existerar. N. i denna mening
saknar givetvis anhängare; en oriktig åsikt
kan dock visas konsekvent leda till n. Etisk,
resp, religiös n. innebär ett fullständigt
förnekande av de moraliska värdenas, resp,
religionens giltighet. G. O-a.
2. Eg. en intellektuell strömning i
Ryssland från 1860-talet, vilken ställde sig
avvisande mot den hävdvunna åskådningen inom
filosofi, religion och samhällslära m. m. Den
framträdde särskilt bland
universitetsungdo-men, främst bland dem, som studerade
naturvetenskap och teknologi; namnet härrör från
Turgenjevs roman »Fäder och söner» (1862).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
