Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3—4. Nikeforos III Botaneiates och Nikeforos Bryennios - Nikeforos (östromerska historieskrivare) - Nikias - Niksch, Artur - Nikita - Nikko - Nikobarerna - Nikodemus - Nikodemusevangeliet - Nikola - Nikolai, S:t - Nikolai församling - Nikolaistad - Nikolaiter - Nikolaj - Nikolajev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
Nikeforos—Nikola jev
1002
för sin här, under den oduglige Mikael VII
till kejsare. N. Bryennios besegrades av
Alexios Komnenos, vilken förmådde Mikael
att avgå. Men sedan N. Botaneiates genom
okloka åtgärder framkallat uppror, störtades
han av Alexios 1081. S. Lm.
Nikeforos, östromerska historieskrivare. N.
P a t riarches (d. 829), patriark i
Konstan-tinopel 806—815, vägrade att underkasta sig
Leo Armenierns mot bilderna fientliga
kyrkopolitik och gick i kloster. N. skrev bl. a.
»Breviarium Nicephori», en kronologisk
öst-romersk historia om tiden 602—769 (utg. av
Carl de Boor, 1880). — N. Bryennios
(1062—1137), son till usurpatorn av samma
namn (se föreg. art.), en av de yppersta
medhjälparna till Alexios Komnenos, med vars
dotter Anna Komnena han blev gift. N. skrev
ett viktigt arbete, avsett att skildra kejsar
Alexios, varav han blott medhann inledningen
(till 1079), i fyra böcker, utg. av A. Meineke
1836. N:s historia utvidgades och fortsattes
av Anna Komnena (se d. o.). — N. G re
göras (1295—1359) var bl. a. skarpsinnig
astronom och arbetade förgäves på en
kalenderreform. I 38 böcker skildrar han, med
särskild vikt lagd vid de teologiska striderna,
tiden 1204—-1358. Som teolog var N.
ortodoxiens främste förkämpe i förhandlingarna
om unionen mellan de båda katolska
kyrkorna. Litt.: R. Guilland, »Essai sur
Nicé-phore Grégoras» (1926). S. Lm.
NIkias (grek. Niki’as, lat. Nicias), atensk
statsman och fältherre (469—413 f. Kr.), ledare
för det konservativa partiet under
peloponnesiska krigets förra del. Den fred, som
avslutade denna år 421, bär hans namn. Han
motsatte sig förgäves expeditionen till Sicilien
och utsågs till en av ledarna. Den olyckliga
utgången förorsakades, åtm. delvis, genom N:s
långsamhet och vidskepelse. Jämte resten av
hären blev han tillfångatagen och avrättades
av syrakusanerna. M. Pn N-n.
NVkisch, Artur, tysk dirigent (1855—
1922), var operakapellmästare vid
stadsteatern i Leipzig (från 1878), dirigent i Amerika
(1889—93) och Budapest (1893—95) samt vid
[-Gewandhauskonserter-na-]
{+Gewandhauskonserter-
na+} i Leipzig 1895. N.
verkade samtidigt i
Berlin och Hamburg
som symfonidirigent,
fick professors titel
1901 och var 1902—
07 studiedir. för
kon-servatoriet i Leipzig.
Besökte ofta
Skandinavien. N. var en
betydande dirigent med
ren, klassisk stil och
eldigt, energiskt
föredrag, tolkade helst
Beethoven och den klassiska skolans verk men
även Liszt, Wagner och Berlioz. Biogr. av E.
Segnitz (1920) och A. Dette (1922). T. N.
Niki’ta, diminutivform av serb. N i k o 1 a,
i utländsk press ofta använd om konung
Nikolaus (se d. o., sp. 1004) av Montenegro.
Nikko, stad i kenet Tochigi, en av Japans
religiösa medelpunkter, 115 km n. n. v. om
Tokyo; omkr. 4,000 inv. Jfr Japansk
konst, bild 3.
Nikobärerna, britt.-ind. ögrupp i s. ö. delen
av Bengaliska viken (se karta vid Bortre
Indien), utgör tills, m. Andamanerna (se
d. o.) en provins i Britt. Indien. Omfatta 21
öar, därav 9 obebodda, om tills. 1,645 kvkm;
9,272 inv. (1921). N. bilda med Andamanerna
en fortsättning av en av de många
bergskedjorna i Bortre Indien; korallrev vid kusterna.
N. bestå av tre grupper, s., centrala och n., med
resp. Stora Nikobar, Camorta och Car
Niko-bar som huvudöar. Sundet mellan öarna
Camorta och Nancowry (Nankauri) bildar en
utmärkt hamn. De s. öarna ha tropisk urskog
och nå i Stora Nikobar 642 m ö. h.
Nederbörden är riklig, och temp. håller sig omkr.
30° C. N:s viktigaste produkt är copra.
Kokospalmen har här odlats i minst 1,500 år.
Dessutom export av trepang och ätliga
svalbon. 1921 bodde av infödingarna, de
mongo-loida s. k. nikobareserna, 6,352 på Car
Nikobar. N., som en tid efter 1756 och 1846
—56 voro ockuperade av danskarna (F r e d
e-riksöerne), komrno 1869 under England,
som där till 1888 hade en straffkoloni. — Jfr
G. Whitehead, »In the Nicobar islands» (1924).
Nikodemus hette enl. Joh. 3: 1 den farisé
och medlem av stora rådet i Jerusalem, som
»kom till Jesus om natten», ett besök, som
blev anledningen till »samtalet om den nya
födelsen». Enl. Joh. 7: 50 inlade N. ett ord
för Jesus i höga rådet, och enl. 19: 39 var
N. öppet med ibland dem, som ombesörjde
Jesu begravning. E. A.
Nikodemusevangeliet, en apokryfisk skrift
med ursprung trol. från 300-talet. Det
innehåller dels en berättelse om Jesu lidande och
uppståndelse, dels en framställning av Jesu
nedstigande till dödsriket och seger över
satan. Urspr. ha de båda delarna ej bildat
ett helt. Jfr Acta Pilat i. E. A.
Ni’kola, serbokroat., Nikolaus.
Nikolai, S:t, socken i Södermanlands län,
Jönåkers härad, närmast s. och v. om
Nyköping; 97,18 kvkm, 5,435 inv. (1931). Omfattar
halvöarna mellan Stadsfjärden i n. och
Marsviken i s. med tillhörande skärgårdar samt n.
därom mindre slättbygder. 2,980 har åker,
4,727 har skogsmark. Municipalsamhälle:
Oxelösund. Egendomar: Arnö, Stjärnholm
m. ifl. Ingår i Nyköpings v. och N. pastorat i
Strängnäs stift, Nyköpings v. kontrakt. Om
N. kyrka se Nyköping.
Nikolai församling. 1. I Stockholm, se
Storkyr k oförsamlingen. — 2. I
Örebro, se d. o.
Nikoläistad, se Vasa.
Nikolalter, namn på en i Joh. Upp. 2: 6
och 15, i sändebreven till mindreasiatiska
församlingar, berörd och av förf, skarpt
förkastad riktning, kännetecknad av slapphet inför
påbudet i Apg. 15: 29 om avhållsamhet från
avgudaofferskött och otukt. E. A.
Nikolaj [-kala’j], rysk namnform för N
i-k o 1 a u s.
Nikolajev [-kala’jof], ukr. Mykolaiv, stad i
sovjetrepubl. Ukraina (U. S. S. R.), vid Inguls
förening med Bug och vid Bugs liman, 40 km
från Svarta havet; 101,182 inv. (1926).
Genom kanalisering av limanen och med
isbry-tarhjälp kunna nu större fartyg hela året
nå N. Det egentliga N. ligger på halvön
mellan Bug och Ingul samt omges av förstäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
