- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
1019-1020

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Fredrik Olaus - Nilsson, Georg Alfred - Nilsson, Ivar - Nilsson, Johan (i Skottlandshus, f. 1873) - Nilsson, Johan (f. 1874) - Nilsson, Johan Albert - Nilsson, K. G. Ossian - Nilsson, Lars Albert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1019

Nilsson, G. A.—Nilsson, L. A.

1020

rätt dömdes N. 26 april 1850 att »varda riket
förvisad». N. var därefter pastor för
Köpenhamns första baptistförsamling och döpte där
1852 statskyrkoprästen A. Wiberg (se d. o.),
som blev den egentlige organisatören av
svenska baptistsamfundet. Jämte 21 svenska
tros-fränder reste N. 1853 till Amerika. N:s
landsförvisning och därav föranledda
opinionsyttringar torde ha bidragit till
konventikelpla-katets (se d. o.) upphävande 1858. Till
Sverige återvände N. 1860, blev 1861
föreståndare för Göteborgs första baptistförsamling
men slog sig 1868 åter ned i Amerika. — Se
även Baptister, sp. 855. — Litt.: J.
Byström, »En frikyrklig banbrytare» (1910);
N. J. Nordström, »Svenska baptistsamfundets
historia», I (1923). J. Byström.

Nilsson, Georg Alfred, arkitekt (f.
1871 B/io). Blev arkitekt i
överintendentsäm-betet 1907 och byggnadsråd i
Byggnadsstyrelsen 1922. N. är särskilt skolbyggnad
sarkitekt och har uppgjort ritningar till bl. a.
Matteus’, Adolf Fredriks, Enskede, örby,
Smedslättens och Högalids (se Folkskola, bild
5 och 6) samt Värtans folkskolor och Norra
kommunala mellanskolan, samtliga i
Stockholm (1900—29), Djursholms och Hedemora
samskolor (1910), Falkenbergs realskola (1909),
Amots och Baltaks kyrkor (1915—16),
restaurerat Tierps kyrka (1916). N. har anlitats som
sakkunnig om normalritningar till
skolanläggningar för folkskolan (1918—20). A. E-én.

Nilsson, Ivar, skådespelare (1877—1929).
N. genomgick Dramatiska teaterns elevskola,
var 1901—07 anställd vid olika teatrar och
sällskap i landsorten, Göteborg och Stockholm
samt från 1907 vid Dramatiska teatern. N.
skapade med fantasi och bredd, humor och
känslovärme en rad skarpt utmejslade
gestalter inom såväl skådespelet som lustspelet.
Bland hans roller märkas Djävulen i »Det
gamla spelet om Envar», narren i »Kung
Lear», Tobias i »Trettondagsafton», Per
klockare i »Erasmus Montanus», Ludvig XI i
»Gringoire», Mäster Olof, Gustav Vasa i »Siste
riddaren» och »Riksföreståndaren», officeren i
»Ett drömspel», Danton och Hassan. G. K-g.

Nilsson, Johan (tidigare känd som N. i
Skottlandshus), jordbrukare, politiker,
landshövding (f. 1873 21/s), arrenderade flera
år Skottlandshus, var landstingsman 1906—
23 och är sedan 1909
led. av Första
kammaren. N. var led. av
statsutskottet 1915—
23, är sedan 1925 led.
av
bevillningsutskottet och sedan 1927
ordf, i detta utskott
samt led. av
utrikes-nämnden. Av
särskilda utskott, där N.
varit led., märkas
spann-målsmonopolutskottet
vid urtiman 1919 samt
försvarsutskotten 1924

och 1925. N. tillhör Nationella partiets
förtroenderåd sedan 1916, var ordf, i partiet
1923 (sedan E. Trygger blivit statsminister),
var v. ordf, i Allmänna valmansförbundets
överstyrelse och arbetsutskott 1919—23. I
juli 1923 utnämndes N. till landshövding i

Kristianstads län och avgick samtidigt från
sina befattningar i partiorganisationen. N.
är ordf, i Kristianstads läns
hushållningssällskap och i Sveriges allmänna
lantbrukssällskap. L. K.

Nilsson, Johan, socialdemokratisk
politiker och tidningsman (f. 1874 Var
ombudsman i Malmö för
metallarbetarfackför-eningen 1902—06 och är sedan 1906
medarbetare i tidningen Arbetet. 1905—17 sekr.
och sedan 1918 ordf, i Skånes
socialdemokratiska partidistrikt. Led. av Andra
kammaren 1917—19 och av Första kammaren från
1919, av statsutskottet sedan 1918. N. har
som riksdagsman särskilt intresserat sig för
försvarsfrågor och var led. av
försvarsutskotten 1924 och 1925 samt av
försvarsrevisio-nen 1919—23. N. blev stadsfullmäktig i
Malmö 1910 och är led. av drätselkammaren
sedan 1911. R. L-dm.

Nilsson, Johan Albert,
litteraturhistoriker (f. 1878 12/«). Efter studier i klassisk
filologi och filosofi övergick N. till
litteraturhistorien. Han blev 1909 fil. dr och docent
i estetik på avh.
»Guyaus estetik» (ny
uppl. 1919), var 1918
—23 litteraturkriti-

ker i Göteborgs
Handels- och
Sjöfartstidning, fick 1923
personlig professur i
estetik med
litteraturhistoria i Lund och blev
1924 prof, i
litteraturhistoria med poetik
där. Han har utgivit
»Tegnérs estetiska och
filosofiska studier»

(1913; inl. till hans edition av Tegnérs
filosofiska och estetiska skrifter), »J. F. Neikter»
(i Samlaren 1913), »Thorild» (1915), »Svensk
romantik. Den platonska strömningen» (1916),
»Fru Nordenflychts religiösa diktning» (1918),
essäsamlingen »Ur diktens värld» (1926),
»Kronologien i Stagnelius’ diktning» (s. å.) och
»Tre fornnordiska gestalter» (1928).
Banbrytande ha varit N:s studier över den svenska
romantiken. Han har först gjort denna fullt
begriplig för det nuvarande släktledet, som
glömt dess filosofiska förutsättningar; han
har påvisat tankelivet i dess symboler och i
synnerhet de stora romantiska tankegångarna
i Tegnérs diktning; även har han utmärkt
framställt Tegnérs gestaltskapande kraft i
»Frithiofs saga». N. har merendels undersökt
idéinnehållet i diktverk men har också visat
skarpsyn och noggrannhet vid lösningen av
vetenskapliga specialproblem. N:s stil har
renhet och ro. Han är sedan 1924 medlem
av Samfundet De nio. J. L-t.

Nilsson, K. G. O s s i a n, se O s s i a n n i 1
s-s o n. K. G.

Nilsson, Lars Albert, botanist (1860—
1906), fil. dr och docent i Uppsala 1888, lektor
vid Skogsinstitutet i Stockholm 1890.
Förutom skrifter i växtanatomi och om släktet
Xyris utgav han arbeten i skogsbotanik och
växtsociologi, bland vilka märkas: »Om
örtrika barrskogar» (i Tidskr. för
Skogshushållning 1896), »Norrbottens myrar och
försum-pade skogar» (ibid. 1897), »Några drag ur de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free