Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Lars Albert - Nilsson, Nils Hjalmar - Nilsson, Nils Martin Persson - Nilsson, Olof, i Tånga - Nilsson, Paul (Lars Johan Paulinus) - Nilsson, Per, i Espö - Nilsson, Per, i Bonarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Nilsson, N. Hj .—Nilsson, P.
1022
svenska växtsamhällenas utvecklingshistoria»
(i Botaniska Notiser 1899), »Sydsvenska
ljunghedar» (i Tidskr. för Skogshushållning 1901),
»Anteckningar om svenska flygsandsfält»
(i Geol. Fören :s Förhandlingar 1905). K. A.
Nilsson, Nils Hjalmar, botanist,
växt-förädlare (1856—-1925). Blev fil. dr och docent
i botanik i Lund 1886 och var 1890—1924
föreståndare för Sveriges utsädesförening och
dess
växtförädlings-anstalt på Svalöv;
titulärprofessor 1902.
Under N:s eminenta
ledning utvecklades
anstalten till en hela
landet omfattande
organisation med 8
filialer, en förebild för
alla världens
växtför-ädlingsanstalter (se
Sveriges
utsädesförening). Han
införde pedigreemeto-den (se d. o.), som på
Svalöv f. ggn tillämpades inom
växtförädlingen, den s. k. Svalövsmetoden, som gav
anstalten internationellt rykte. Framstående
florist, var N. en utmärkt kännare av Skånes
flora. Det mesta av N :s publicerade arbeten
återfinnes i Sveriges Utsädesförenings
Tidskrift. — N :s son Gunnar
Nilsson-Leissner (f. 1895) blev fil. dr i Lund 1927
och är assistent vid Sveriges utsädesförening
i Svalöv. Hans praktiskt vetenskapliga
verksamhet omfattar främst betesgräsens
förädling. E. S-g.
Nilsson, Nils Martin Persson,
klassisk filolog och arkeolog, universitetslärare
(f. 1874 12/7). Blev fil. dr och docent i
grekiska språket och litteraturen i Lund 1900
och prof, i klassisk
fornkunskap och
antikens historia där
1909. Fil. hedersdr vid
Tübingens univ. 1927,
vid Köpenhamns univ.
1929, teol. hedersdr
vid Lunds univ. 1930.
Höstterminen 1930
tjänstgjorde han som
Sather professor of
classical literature vid
univ. i Berkeley i
Kalifornien. N. har
utövat en mångsidig, av
utomordentlig prestationsförmåga och
uppslagsrikedom utmärkt verksamhet på ett
flertal av antikforskningens och
religionsvetenskapens områden. Bland hans många
värdefulla arbeten (till stor del publicerade i
vetenskapliga tidskrifter och
akademihandlingar) må här nämnas »Studia de Dionysiis
atticis» (1900), »Griechische Feste von
religiöser Bedeutung» (1906), »Timbres
ampho-riques de Lindos» (1909), »Primitiv religion»
(1911; 2:a uppl. 1923), »Årets folkliga fester»
(1915), »Olympen. En framställning av den
klassiska mytologien» (1918—19), »Primitive
time-reckoning» (1920), »Den romerska
kejsartiden» (2 dir, 1921), »Den grekiska
religionens historia» (s. å.), »Festdagar och
vardagar» (1925), »The minoan-mycenaean
reli
gion» (1927), »Hellas och de hellenistiska
rikena» (1928) samt »Rom och det romerska
riket» (1929). Ett flertal av N:s verk har
översatts till da., ty. och eng. E. N-n.
Nilsson, Olof, i Tång a, lantbrukare,
politiker (1863—1928). Anslöt sig 1906 till det
socialdemokratiska partiet och var 1912—27
led. av Andra kammaren. Inom riksdagen
verkade han huvudsaki. inom
jordbruksutskottet, vars ordf, han var 1922—27. N.
tillhörde mars—okt. 1920 som chef för
Jord-bruksdep. den första socialdemokratiska
ministären och var dessförinnan led. av
folk-hushållningskommissionens jordbruksavd. Han
var ordf, för spannmålssakkunniga 1922—23.
1921—28 var N. led. av Socialdemokratiska
arbetarepartiets styrelse och deltog 1911 i
utarbetandet av partiets jordprogram. 1909—-27
var han landstingsman i Malmöhus län. S. H.
Nilsson, Paul (Lars Johan
Paulinus), präst, författare (f. 18 6 6 22/8),
prästvigdes 1891, blev komminister i Gudhem 1897,
regementspastor s. å., kyrkoherde i Häggum
1909 och i Sjogerstad 1922. N. har utgivit
flera diktsamlingar samt psalmer och sånger,
ett par bemärkta psalmboksförslag (1908,
1915), predikningar, konfirmandläroböcker m.
m. För den militära själavården har han
varmt nitälskat, likaså för körsång och
kyrkosång. I »Nya psalmer» (1921) har N.
författat n:r 512, 540, 638 och 639. Li.
Nilsson, Per, i Espö, riksdagsman (1816
—79). Ägnade sig från 1842 åt jordbruk,
sedan 1856 på ett hemman i Espö,
Vemmen-högs härad, Malmöhus län. Han idkade
omfattande självstudier, fick flera allmänna
uppdrag i hemorten och var från 1853 till sin
död riksdagsman, först i bondeståndet, sedan
1867 led. av Andra kammaren. N. var led.
av bevillningsutskottet vid riksdagen 1856—
58, av statsutskottet 1859—70 och av
konstitutionsutskottet från 1871 till sin död. N.
hyste varmt intresse för kulturfrågor och
statslivets lugna framåtskridande i frisinnad
riktning. Han efterlämnade ett bibliotek om
3,000 bd samt vackra samlingar av mynt och
nordiska fornsaker. N. skrev »Gamla seder
och bruk bland allmogen inom Vemmenhögs
härad» (i Samlingar till Skånes historia etc.,
utg. av M. Weibull 1871). V. M.*
Nilsson, Per, i Bonar p, hemmansägare,
kommunalman, politiker (f. 1865 29/e). Har
genomgått folkhögskola. N. har varit led. av
Andra kammaren sedan 1903. N. slöt sig till
Lantmannapartiet och
blev vid
sammanslagningen av kammarens
högerpartier 1912 led.
av och sekr. i
Lantmanna- och
borgarepartiets förtroenderåd, vilket han
alltjämt tillhör, sedan
1919 års riksdag som
vice ordf. N. har varit
led. av
bevillningsutskottet, är sedan 1918
led. av statsutskottet
samt var 1929—30 led.
av utrikesnämnden. Han blev 1921 andre
vice talman och 1931 förste vice talman. N.
har varit flitigt anlitad för
utredningsupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
