Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nissan - Nisse, Tomtenisse - Nissen, Elias Gottlieb Oscar Egede - Nissen, Erika - Nissen, Helge - Nissen, Johannes Henrik - Nissen, Karl - Nissen, Ole Hartvig - Nissen, Per Schjelderup - Nissen, Rasmus Tönder - Nissen-Saloman, Henriette, f. Nissen - Nissontjårro - Nissum bredning - Nissum fjord - Nissögat - Nistrul - Nisyros, Nisiros - Nit - Nitella - Nithammare - Nitid - Nitjevo - Nitmaskin - Nitning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1033
Nisse—Nitning
1034
59.000 hkr, utbyggd 13,300 hkr. Mottar
Gu-nillabergsån från Ko mosse (se d. o.) från
höger, Västerån från vänster och i Halland
från höger Kilaån, N:s största biå. I det övre,
lugna loppet uttages vattenkraft vid
Nissa-fors, Gislaved och Smålandsstenar, i det mera
strida mellanloppet på övergången från
höglandet till kustslätten vid Hylte och Rydö
bruk, Nissaström och Oskarsström.
Mynningen utgör hamn för Halmstad. Som flottled
är N. ganska betydande med tills. 205 km
flottledslängd och 59,450 kbm flottgods (1928).
Laxfisket är obetydligt (se Halmstad, sp.
349). Längs N. går Nissastigen,
Nju-dungs gamla färdväg till havet. Jfr uppsats
av A. Wallén i Ymer 1907. G. R—11.
Nisse, Tomtenisse, se Tomte.
Nissen, Elias Gottlieb Oscar E g
e-d e, norsk läkare, socialpolitiker (1843—1911).
Tog 1873 med. examen, studerade i
Stockholm för major T. Brandt, införde dennes
massagebehandling i Norge och praktiserade
i Oslo från 1874. N. var ivrig nykterhetsvän
och socialdemokrat. 1898—4907 var han en
av de ledande männen i huvudstadens
kommunalstyrelse. — Om N:s första hustru se
L i e - N i s s e n, Erika. Hans andra hustru,
sedan 1895, Pet r a Fernanda N., f. T h
o-mesen (1863—1920), 1882—92 g. m. red.
Lars Chr. Holst (se d. o.), arbetade ivrigt för
socialismen och kvinnosaken. (J. J-n.)
Nissen, Erika, se L i e - N i s s e n.
Nissen, Helge, dansk operasångare (f.
1871). Debuterade på kungl. teatern i
Köpenhamn 1897 och verkade sedan där som
mycket anlitad basbaryton. N. har även
framträtt som konsertsångare och särskilt varit
en värderad solist vid
Studentersangforening-ens konserter, 1912 sceninstruktör vid operan.
Av hans roller märkas Leporello, Hans Sachs,
Mefistofeles, Henrik i »Maskarade» m. fl. N.
gästade Stockholm 1905. T. N.
Nissen, Johannes Henrik, norsk
arkitekt (1848—1915), son till O. H. N. Efter
att ha studerat byggnadskonst i Berlin blev
N. 1874 praktiserande arkitekt i Oslo, där
han utförde ett stort antal offentliga och
privata byggnader (»nya» frimurarlogen,
utrikesministerhotellet m. fl.). K. V. H.*
Nissen, Karl, norsk pianist (1879—1920),
utbildad av modern, Erika Lie-Nissen (se d. o.),
och Busoni, gav konserter i Norge och övriga
skandinaviska länder. Hans spel var
klassiskt rent med klar uppfattning och stor
teknisk färdighet. De sista åren verkade han
även med framgång som dirigent i
Cæcilia-foreningen (från 1911) och Musikföreningen
(1913—18). T. N.
Nissen, Ole Hartvig, norsk skolman
(1815—74). Tog filologisk ämbetsexamen 1843
och upprättade s. å. i Oslo en på nya
pedagogiska principer grundad latin- och
realskola, som ägde bestånd till 1874 och blev
förebildlig för landets högre skolväsen. N.
förberedde i väsentlig mån folkskolelagen av
1860. Han var 1865—72 expeditionschef i
kyrkodep. och samtidigt ordf, i
kommissionen för reformeringen av den högre skolan.
Nissen, Per Sch j elde rup, norsk
militär, topograf (1844—1930), son till O. H. N.
Blev officer 1865 och var generalmajor och
chef för Bergenska brigaden 1906—12. N.
var 1900—06 chef för Norges geografiske
op-maaling. Han utarbetade en serie
förtjänstfulla kartverk över Norge och utgav 1914
»Fædrelandet», en topografisk-statistisk
handbok över Norge. K. V. H.*
Nissen, Rasmus Tönder, norsk
kyrko-historiker (1822—82), kusin till O. H. N?Blev
teol. kand. 1843 och prof, vid Oslo univ. i
teologi med kyrkohistoria som huvudämne
1864. N. var från 1875 statsråd och chef för
kyrkodep. Han utgav flera läroböcker i
världshistoria och en »Kirkehistorie» (1867).
Hans huvudverk, »De nordiske kirkers
his-torie», utgavs postumt (1884). (J. J-n.)
NPssen-Säloman, H e n r i e 11 e, f.
Nissen, sångerska (1821—79), elev av G.
Günther och 1840—42 i Paris av Garcia
samtidigt med Jenny Lind, jämfördes sedan gärna
med henne. Enligt Garcia hade hon större
och klangfullare röst än Jenny Lind men
kunde ej mäta sig med denna i föredragets
ädelhet och dramatisk förmåga. Som
framstående koloratursångerska firade hon
glänsande triumfer överallt i Europa. Sverige
gästade hon ofta och mottogs alltid med
förtjusning i Stockholm. Efter 1859 verkade
hon mest i Petersburg som sånglärarinna
och dog där. En värdefull sångskola av
henne, »L’étude du chant», utgavs 1881. Bland
hennes främsta roller märkas Rosina i
»Bar-beraren», Adalgisa i »Norma», Sonnambula,
Norma och Lucie. Sedan 1850 var hon g. m.
kompositören Siegfried Saloman( se d. o.). T.N.
Nissontjårro, se Abisko, sp. 55.
Nissum bredning, den västligaste fjärden
i Limfjorden (se d. o.).
Nissum fjord, vik på Jyllands västkust, s.
om Limfjorden, av sandrevlar nästan skild
från havet.
Nissögat, zool., se Grönlingsläktet.
Nistrul, se D n j e s t r.
Ni’syros, Ni’si ros, en av Tolvöarna (se d.o.).
Nit. 1. Kort bult av smidesjärn, koppar
el. annan metall, försedd med huvud och
avsedd att, genom stukning av motsatta
ändan, förbinda metalldelar med varandra.
En grövre nit kallas ofta nagel. Jfr
Nitning. Ax. L.
2. (Jfr holl. niet, intet.) N. el. N i 11 o 11,
lottsedel, på vilken vinst ej utfallit.
NiteTla, bot., se Karacéer.
Nithammare, se Nitning.
Nitid, glänsande; prydlig, lättläst (om stil,
tryck).
Nitjevo [-vå’], ry., intet, det gör ingenting;
tack, rätt bra; ofta uttryck för resignation.
Nitmaskin, se Nitning.
Nitning, två metallstyckens sammanfogning
medelst nitar el. naglar. Då två plåtar
sammannitas, bildas en n i t s k a r v el.
nitväxel. Följ, slag av nitförband finnas.
Överlappsnitning (bild 1—3) sker,
då ena plåtens kant lägges över den andras
och sedan en el. flera rader naglar anbringas.
Nitning med enkel el. dubbel
skarvplåt el. skarvribba (bild 4 och
5) kallas de nitningssätt, då plåtarna läggas
kant i kant, varefter på ena sidan el. båda
sidorna längs de sammanlagda kanterna
anbringas plåtstrimlor av sådan bredd, att
genom dem och vardera plåten nitraderna
kunna anbringas. Vid flerradig n. skiljes mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
