Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nitning - Nitra - Nitragin - Nitralampor - Nitrat - Nitratbakterier - Nitrering - Nitrider - Nitrifikation - Nitril - Nitrit - Nitritbakterier, Nitrobacter - Nitrobensol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
N itra—N itrobensol
1036
Bild 1-3. Överlappsnitning med en och med två rader
nitnaglar.
kedjenitning (bild 2) och
sicksack-n i t n i n g (bild 3 och 5). — Den enkla
skarvribbans tjocklek är lika med de
samman-nitade plåtarnas, den dubbla skarvribban kan
tagas tunnare. De båda skarvribborna ha
ofta olika bredd, och för att underlätta
diktningen (se Dikta) utskär man ofta deras
kanter vågformigt, så att de på ett visst
avstånd följa nithålen. N. med skarvribba är
starkare och vid påkänning mindre frestande
för plåten än den billigare
överlappsnitning-en. — Nagelhålen åstadkommas genom
pressning el. borrning, det senare vid
arbeten, som fordra större styrka, emedan
hålpressningen försvagar plåten. Då hålen vid
pressning måste utföras, innan plåtarna sam-
Bild 4-5. Nitning med enkel och med dubbel skarvplåt.
manläggas, kunna de ej passa så väl över
varandra som vid borrning, vilket arbete
utföres med plåtarna sammanlagda. Innan
nageln införes i pressade hål, är det därför vanl.
nödvändigt att upprymma och avjämna dessa.
Detta sker genom indrivandet av en svagt
konisk dubb, dorn, nageldorn, i hålet
eller vid noggrannare arbeten genom
kring-vridning i hålet av ett stål med fyrkantig
sektion, brotsch. Plåtarna sammanhållas
under n. genom hårt åtdragna nitskruvar.
Naglarna tillverkas av mycket segt material (vid
nitförband av järn vanl. mjukt rundstål),
oftast i
nitpressa r, varvid åt
nithuvudet ges
för olika
ändamål lämpad form
(bild 6). N. sker
vanl. med till
god rödvärme
upphettade nag-
lar, yarmnitning, men kan ske med
kalla naglar, kallnitning, näml, vid
tunna plåtförband el. mycket långa
naglar. Vid handnitning insättes nageln, sedan
den blivit lagom värmd, i nagelhålet samt
intryckes väl däri och mothålles under n.
med ett verktyg, kallat f u s t. N.
verkställes antingen av två man med n i t h a
m-m a r e för hand el. av en man med
pneuma-tisk hammare. Själva n. består däri, att man
genom hamring stukar upp nagelns ända till
ett huvud. Sedan detta grovt tillformats och
innan niten hunnit svalna, sättes en stans
på denna, varefter den genom ett par
hammarslag på stansen får en lämplig, vanl.
kull-rig form. — Vid maskinnitning i egentlig
mening sker nagelns sammanstukning
medelst pneumatiskt el. hydrauliskt tryck i en
tyngre nitmaskin, där plåtarna kraftigt
sammanpressas och naglarna med en enda
tryckning såväl nitas som stansas. För att
nitförbandet skall bli tätt, använder man vid
tunnare plåt ofta mellanlägg av mönjedränkt
papper el. tyg mellan plåtarna, medan vid
grövre sådana diktning utföres. G. R-g.*
Nitra, ty. Neutra, magyar. Nyitra, stad i
Tjeckoslovakien, v. Slovakien, vid floden
Nitra (vänsterbiflod till Väh, 190 km lång)
och foten av de till Karpaterna hörande
Ni transk é hory (högsta punkt Vtäcnfk,
1,346 m ö. h.); 21,259 inv. (1930).
Biskopssäte; livlig handel, livsmedelsindustri. N.
nämnes redan 527 och är sedan gammalt v.
Slovakiens religiösa medelpunkt.
Nitragln, kulturpreparat av renodlade
kvävebindande bakterier, som leva symbiotiskt i
baljväxters rötter. F. Nobbe och L. Hiltner
gjorde på 1890-talet lyckade försök att ympa
utsäde av baljväxter med renkulturer av
balj växtbakterier (se d. o.). Fabriksmässigt
beredda, försäljas dessa kulturer som n. men
även under andra benämningar. Sedan
verksamma bakteriestammar renodlats, har
ymp-ning med n. fått allt större praktisk
betydelse. Dylika kulturer framställas vid
Centralanstaltens för jordbruksförsök
bakteriologiska avd. H. J. Dft.*
Nltralampor, se Elektrisk belysning,
sp. 627.
Niträt (av grek, ni’tron, salpeter),
salpetersyrans salter (se Salpetersyra).
Nitratbakterier, bot., se
Salpeterbakterier.
Nitrering, behandling av organiska ämnen
med salpetersyra. Härvid uppstå antingen
salpetersyrade salter (nitrat) el. s. k.
nitro-föreningar. Vanl. nyttjas konc. salpetersyra
i blandning med konc. svavelsyra.
Svavelsyran verkar dels vattenupptagande, dels
katalytiskt. Blandningen av salpetersyra och
svavelsyra går under namnet »nitrersyra»,
och alltefter dennas koncentration kan en el.
flera nitrat- el. nitrogrupper införas. I. B.
Nitrider, kem., se Kväveföreningar.
Nitrifikatiön, se Salpeter bakterier.
Nitrll, organisk cyanid, innehållande
gruppen CN, den s. k. nitril- el. cyanidgruppen,
bunden vid en kolväteradikal, t. ex. CH3 . CN.
Nitrit, benämning på salpetersyrlighetens
salter. Natriumnitrit, NaN02,
begagnas i den organiska färgämnesindustrien för
framställning av azofärgämnen. Nitriter äro
i regel lättlösliga.
Nitritbakterier, Nitroba’cter, bot., se
Salpeterbakterier.
Nitrobensol [-så’l], C6H5 . NO2, framställes i
Bild 6. Olika nitnagelshuvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
