Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Njursjukdomar - Njurslag - Njursten, Njurtuberkulos - Njurunda - Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Njurslag—Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag
1053
Brunns- och badkurer äro mycket omtyckta,
men fråga är om i allm. kostnaderna härför
motsvara den nytta de göra vid dessa former.
En annan av de vanliga n. är
skrump-njuren, varvid, som namnet anger,
njurarna äro förminskade, beroende på
förstöring av parenkymets specifika element och
deras ersättande med bindväv. Sjukdomen
kan utgöra slutstadiet av de förut omnämnda
n.; ibland kan man ej finna någon orsak,
ibland rör det sig om en person med kronisk
alkoholism, kronisk blyförgiftning eller
syfilis. Ofta är arterioskleros orsaken.
Sjukdomen utmärkes framför allt av stora
urinmängder med låg spec. v. och ringa
äggvite-halt. ödem saknas, blodtrycket är ökat,
hjärtat förstorat. Själv blir den sjuke matt och
trött, har huvudvärk och ofta andningsbesvär,
som ibland antaga en astmatisk karaktär.
Småningom kunna urinmängderna avtaga och
uremi hota, ögonbottenförändringar minska
synförmågan. Behandlingen rättar sig efter
symtomen.
Förekomsten av
amyloid-degenera-t i o n (se d. o.) i njuren (amy lo i d n j u r e)
kan ge skiftande symtom, vilka ofta täckas
av grundlidandets (t. ex. tuberkulos, syfilis).
Dock förekomma vanl. täml. stora
äggvite-mängder i urinen, röda blodkroppar saknas.
Vattusot är täml. vanlig; däremot bruka
ure-miska symtom ej förekomma. Vid f e 11 n j
u-r e n, som förekommer t. ex. vid
fosforförgiftning, är njurepitelet fettdegenererat.
Till de lokaliserade n. kunna följ,
sjukdomsbilder räknas: Njurabscessen har sin
orsak i att varbakterier slå sig ned i nj
urvävnaden, dit de komma antingen blodvägen
(vid ulcerös endokardit) eller uppstigande från
urinvägarna. Sjukdomen utmärkes ofta av
lokal värk och ömhet samt feber. — Av lokala
kroniska infektioner är
njurtuberkulo-s e n den vanligaste. Genom blodet till njuren
förda tuberkelbaciller bilda i njurparenkymet
tuberkler, som kunna växa till och medföra
tuberkulösa förändringar i njurens
utförs-gångar och i blåsan. Den sjuke har ofta
smärtor i njurtrakten, obehag med urinkastningen;
var och baciller finnas i urinen.
Behandlingen består i borttagande av den sjuka
njuren. — Njurstenar, som i allm. bildas i
njurbäckenet, kunna vara av olika kemisk
sammansättning och variera i storlek från
det s. k. njurgruset till sådana, som ej
kunna passera urinvägarna. Det är denna
passage, som ger upphov till de smärtor,
som man givit namnet njurkolik. —
Stenarna kunna lösas genom intagning av
läkemedel (ofta mineralvatten); kunna de ej
avlägsnas på detta sätt, kan operativ
behandling bli nödvändig. Är stenens yta ojämn,
kan den ge upphov till blödningar. —
Svulster inom njuren finnas av flera slag, dels
de oskyldiga och symtomlösa fibromen och
lipomen, dels sådana av sarkom och karcinom
(n j u r k r ä f t a), d. v. s. elakartade. Andra
svulster ha sitt ursprung i små inom njuren
insprängda rester av fetal binjurevävnad
(hy-pernefrom). Svulster kunna vara svåra att
diagnosticera men ge sig ibland till känna
genom stora, omotiverade njurblödningar.
Endast tidig operation med borttagande av den
angripna njuren kan rädda den sjuke från
1054
döden. En egendomlig nybildningssjukdom är
den s. k. cystnjuren. Vid denna utbildas
av ännu okänd anledning i njuren ett
konglomerat av cystor, så att det hela slutligen
liknar en stor druvklase. Denna sjukdom är
vanl. ärftlig, kanske t. o. m. medfödd. Den
är dubbelsidig samt för till döden under
symtom av skrumpnjure (uremi etc.).
Djurparasiter inom njuren äro
sällsynta och sakna större praktisk betydelse.
Den vanligaste är e c h i n o c o c c u s (se
d. o.). I ung. 10 % av allt slags
echinococcus-lokalisation inom människokroppen är njuren
sätet för parasiten. Utom de förut omnämnda
blödningarna vid olika n. och — framför allt
av hjärtsvaghet betingad — stas i njurarna
finnes en annan cirkulationsrubbning, s. k.
njurinfarkt, som orsakas av proppar
eller trombbildningar i parenkymets blodkärl.
Företeelsen, som ej är ovanlig vid
arterio-sklerotiska förändringar, medför även avgång
av blod med urinen. — Medfödda b i 1
d-ningsfel kunna förekomma: antingen är
blott den ena njuren utvecklad eller kunna
båda vara sammanväxta, s. k. h ä s t s
konjure. Under normala förhållanden vållar
detta intet obehag; risk inträder först om en
njure skulle behöva avlägsnas. —
Lägeförändringar kunna uppstå genom
tryckförändringar i buken, antingen så, att
bukinnehållet tilltager (tumör, graviditet) eller att
det avtager (hastig avmagring, förlossning).
Detta förklarar den relativa vanligheten av
s. k. vandrande njure efter
havandeskapet. Sjukdomen kan ge anledning till
tryckkänsla i buken. Skulle njuren sänka sig
så, att en knickbildning uppstår på
urinledaren, kan detta ge upphov till stagnation av
urinen och detta sedan i sin ordning till
uppkomsten avs. k. hydronefros (biåsnjure).
Varaktig bot sker bäst genom njurens
fastsyende i rätt läge (nefropexi). — P e r i n e
f-r i t och paranefrit äro namn på
inflammationer i den njuren omgivande
bindväven. E. L-g.
Njurslag, veter., seBlodstallning 2.
Njursten, Njurtuberkulos, med., se
Njursjukdomar, sp. 1053.
Njurunda, Medelpads sydligaste kustsocken,
Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag,
Väs-ternorrlands län, kring Ljungans mynning,
närmast s. om Sundsvall; 326,93 kvkm, 11,559
inv. (1931). Kuperat, bergigt skogsland med
jordbruksbebyggelse i dalarna och utmed
sjöarna samt många stora industrisamhällen vid
kusten, särskilt i n., där en betydande del
av Sundsvallstraktens träindustriområde
ligger. I ö. Björköns halvö och Brämön (se d. o.)
med fyr. 3,319 har åker, 20,145 har
skogsmark. Större industrisamhällen och
lastage-platser: Svartvik, Nolby, Essvik,
Klampen-borg och Nyhamn. Egendom: Galtström (se
d. o.). Pastorat i Härnösands stift,
Sundsvalls kontrakt. — Litt.: E. Löfgren, »Det
gamla Njurunda», 1 (1922).
Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag i
Västernorrlands län omfattar Medelpads
samtliga kust- och ösocknar (Njurunda, Skön,
Timrå, Alnö, Tynderö och Hässjö) samt
Ljustorps inlandssocken i n. v.; 1,232,82 kvkm,
49,047 inv. (1930). Inom tingslaget mynna
Indalsälven och Ljungan med stora deltan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
