Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nolhac, Pierre de - Nolhaga - Noli me tangere - Noll - Nollcirkel - Noll(e) - Nolledning - Nollendorf - Nollkrysspant - Nollmeridian - Nollplan - Nollpunkt - Nollskiva - Nollspant el. Nollkrysspant - Nomader - Nomadskolor - No man’s land - Nomark - Nom de guerre - Nom de plume - Nome - Nomen - Nomenklatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
N olhaga—N omenklatur
1074
praktverk över Versailles (1899, 1911—12,
1914, 1918), flera specialstudier om slottet,
kapellet där, parkerna och de båda Trianon,
dessutom historiska arbeten om Ludvig XV,
Marie Antoinette och Ronsard, om
konstnärerna madame Vigée-Lebrun, Nattier,
»Souvenirs d’un vieux romain» m. m. N. invaldes
i Franska akad. 1922. G-g N.
Nolhaga, säteri inom Alingsås stads
område, n. om Säveåns utlopp i Mjörn; 39 har,
därav 36 har åker; tax.-värde 140,000 kr.
(1929). Jonas Alströmer införde där odlingen
av potatis i Sverige. Nuv. slottsbyggnad
uppfördes av C. Adelsköld; är nu pensionat.
Nöli me ta’ngere, lat., »rör icke vid mig»,
Jesu ord till Maria från Magdala efter
uppståndelsen (enl. Vulgatas övers, av Joh. 20:
14—17). — Scenen framställes ofta i konsten,
varvid Jesus i bilder från den yngre
medeltiden ej sällan bär bredskyggig hatt och
spade, ty »hon trodde, att han var
örtagårds-mästaren». H. W-n.
Noll (av lat. nu’llum, intet), skillnaden
mellan två lika storheter och sålunda gränsen
mellan de positiva och negativa storheterna.
Bruket av n. härstammar från Indien, där
benämningen var synya, av araberna översatt
till as-sifr (»det tomma»); därur har härletts
fr. chiffre, ty. Ziffer, sv. siffra, fr. zéro och
eng. zero. T. B.
Nollcirkel, se Passare.
Noll(e), bud i kortspel, som anger, att man
ej får ta någon trick.
Nolledning, vid likströmssystem dets. som
neutralledning (se Elektricitetsverk,
sp. 570), vid trefassystem den ledning, som
ofta uttages från mittpunkten (se E 1 e k
t-riska maskiner, bild 24, sp. 601) el.
nollpunkten av Y-kopplade elektriska
maskiners el. transformatorers lindningar och
vanl. förbindes med jorden. Jfr
Trefassystem. Bg.
Nollendorf [nå’-], tjeck. Nakléfov, by i n.
Böhmen, se K 1 e i s t, F. v.
Nollkrysspant, se N o 11 s p a n t.
Nollmeridiän, se Längd 1.
Nollplan. 1. (Byggnk.) Det fingerade el.
befintliga horisontalplan, varifrån alla
vertikala huvudmått på byggnaden räknas och på
byggnadsritningarna utskrivas, försedda med
tecknet + för mått ovan nollplanet och
tecknet — för mått under detta. I. G. C.*
2. (Geod.) Se Nivåkurva.
Nollpunkt. 1. Det delstreck på en skala,
från vilket graderingen utgår. Finnas både
positiva och negativa grader, åtskiljer n. dessa
(jfr Termometer). — Den absoluta
n. motsvarar —273° C.
2. (Elektrot.) Se Nolledning.
3. (J ärnv.) Se Avstånds märke.
Nollskiva, se R e m s k i v a.
Nollspant el. Nollkrysspant, spant,
beläget vid ett fartygs största bredd. N.
betecknas med
Nomader (grek. noma’des, herdefolk),
benämning på folk, som helt el. i första hand leva av
sina hjordar (nötkreatur, får, kameler, hästar,
renar) samt för att få bete för dessa ej äro
bofasta utan draga från plats till plats. N.
bo i tält el. lätt transportabla hyddor.
Typiska n. äro mongoliska och turktatariska
folk i Asien samt hamitiska och arabiska
stammar i n. och n. ö. Afrika (öken-,
stäpp- och savannområdena). Även i
Sverige finnas n. (lappar). N. äro ofta, i
mycket väl till följd av sitt fria, härdande liv,
krigiska och överfalla gärna plundrande sina
bofasta grannar. Deras existensform försvårar
högre statsbildning; dock ha några av
världens största erövrarfolk varit n. (hunner,
araber, mongoler). K. G. L.
Nomadskolor, se F o 1 k s k o 1 a, bild 11—12,
och Lappmarkens
ecklesiastikverk.
No man’s land [näu mänz länd], eng.,
»ingen mans land», under världskriget
beteckning för området mellan de fientliga
skyttegravarna vid fronten.
Noma’rk, se N o m o s 3.
Nom de guerre [nä do ga’r], fr., eg.
»krigs-namn»; pseudonym; antaget namn, varunder
skådespelare och andra uppträda.
Nom de plume [nä’ do ply’m], fr., eg.
»penn-namn», pseudonym.
»Guldavenyen» i Nome vintertid.
Nome [näum], stad i Alaska, på
Seward-halvöns s. kust, v. om Cape Nome. N. var
efter de närliggande guldfältens upptäckt
1898 utsatt för en stark invasion av
guld-grävare (12,486 inv. 1900; 852 inv. 1920).
Nömen, lat., plur. nömina, namn. I gängse
språkbruk omfattar termen n. alltifrån de
romerska grammatikerna i de flesta språk den
ordklass, som betecknar substans el.
egenskap, d. v. s. ung. sammanfallande med de
båda ondgrupper, som kallas substantiv och
adjektiv. Den gamla indelningen i ordklasser
är emellertid ej ett strängt logiskt system,
och gränserna för ordklassen n. bli därför i
flera fall svävande. I regel torde man till n.
räkna de ord, som kunna deklineras (se
Böjning 3), d. v. s. vilkas böjningsformer sakna
finit (se d. o.) betydelse, i motsats mot verb,
som äga dylik, och oböjliga ord. Men
svårigheter vållas av att dels verben äga s. k.
no-minalformer, vilka kunna fungera som
substantiv (t. ex. springa är roligt, jäktandet tar
aldrig slut) och adjektiv (t. ex. den skällande
hunden, den dödade katten), dels även
oböjliga kunna fungera som n. Jfr A. Noreen,
»Vårt språk», V (1904). K. F. J.*
Nomenklatür (lat. nomenclatüra,
namnförteckning), samlingen av de namn och termer,
som nyttjas inom en vetenskap el. en konst.
Biol., växternas och djurens latinska
benämning. Binär n., tvånamnsbeteckning, se
Linné, sp. 1270. De internationella
botanistkongresserna ha sökt fastställa vissa principer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
