Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norcross, John - Nord (departement) - Nord, Alexis - Nordahl-Olsen, Johan - Nordalbingien - Nordals härad - Nordals, Sundals och Valbo domsaga - Nordamerika - Geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085
Nord—Nordamerika (Geografisk översikt)
1086
blev senare benådad och återkallades efter
kort rysk tjänst till Sverige för användning
i Madagaskaraffären (se Madagaskar, sp.
578). N. kom 1722 till Stockholm, väckte
förslag om brandförsäkringsbolag,
vattenledningar m. m. men fick blott tillfälligt
underhåll och rekommendation till England. Då
han 1726 kom till Köpenhamn, sattes han på
fästning men rymde till Sverige. 1727 greps
han i Hamburg av danska utskickade, fördes
till Köpenhamn och hölls fången till sin död.
Litt.: C. Sprinchorn, »J. N.» (1920).
Nord [når], Frankrikes nordligaste dep., ung.
motsv. den forna prov. Flandern (se d. o.),
gränsar till Belgien och Engelska kanalen;
5,774 kvkm, 1,969,159 inv. (1926); näst Seine
landets folkrikaste dep. och det agrikulturellt
och industriellt mest betydande av alla fr.
dep. Stor sockerbetsodling. Rika kolfält i
Valenciennesbäckenet (centrum för
brytningen: Anzin). Ylleindustri i Roubaix,
Tour-coing m. fl., linneindustri (batist m. m.) i
Lille, Cambrai, metallindustri i Fives-Lille,
Denain, Douai m. fl. orter. Dessutom socker-,
kvarn- och kemisk industri samt handel med
jordbruksprodukter (särskilt utsäde).
Råvaru-importhamn är Dunkerque. Huvudstad: Lille.
Nord [nård], Alexis, president i
republiken Haiti (1820—1910). Var provinsguvernör
på 1850-talet, 1867—70 krigsminister åt
general Salnave, sedermera länge landsflyktig,
så ånyo provinsguvernör och 1902—08
republikens president (jfr Haiti, sp. 282—283).
Han dog i landsflykt på Jamaica. V. S-g.
Nordahl-Olsen, Johan, norsk författare
(f. 1876). Har varit red. för Bergens
Annonce-tidende 1897—1920 och för Bergens
Aften-blad från 1925. N. har skrivit »Ludvig
Hol-berg i Bergen» (1905) och flera andra böcker
om Holberg.
Nordalbi’ngien, under äldre medeltiden
namn på landet n. ö. om nedre Elbe (lat. Albis),
mest bebott av sachsare (Saxonia transalbina).
Större delen av N. (Holstein, Stormarn och
Dithmarschen) erövrades av Karl den store
804. Även Otto I gjorde där erövringar (936),
och genom slaget vid Bornhöft 1227 förlorade
Valdemar Sejr den del av N., som kommit
under danskt välde.
Nordals härad, i mell. Dalsland, Älvsborgs
län, vid Vänern (Dalbosjön); 412,24 kvkm,
10,376 inv. (1930). Socknar: ör, Gunnarsnäs,
Dalskog, Skållerud, Holm och Järn; huvudort
och viktig trafikknut är Melleruds köping.
Omfattar i s. ö. nordligaste delen av
Dalboslätten, som i v. begränsas av Kroppefjäll och
i n. upplöses i ett sjörikt åslandskap;
avvattnas i s. av Dalbergsån, i n. av Upperudsälven.
Genom det natursköna sjöområdet i n. går
Dalslands kanal (se d. o.). 9,829 har åker,
16,484 har skogsmark. Jordbruk och industri.
Kommunikationer: se vidst. karta och karta
vid Dalsland. Länssanatorium vid
Kroppefjäll. Större orter: Upperud och Håverud
(se d. o.). Hamnplatser: Köpmannebro och
Sunnanå. Ingår i Sundals fögderi samt
Nordals, Sundals och Valbo domsaga.
Nordals, Sundals och Valbo domsaga i
Älvsborgs län omfattar Valbo härad och
tingslag (tingsställe: Tångelanda) samt Nordals
och Sundals härads tingslag (tingsställe:
Mel-lerud).
Nordamerika, n. och större huvuddelen av
världsdelen Amerika (se d. o.), omfattar i
vidaste bemärkelse följ, delar:
1) Nordamerikanska
kontinenten (till Tehuantepecnäset i s.), 2)
Grönland, 3) Arktiska ö a r n a, 4)
Västindiska ö a r n a, 5) Central- el.
Mellanamerika.
INNEHÅLL:
sp.
Geografisk översikt... 1086
Geologi............. J088
Växtvärld........... 1090
Djurvärld........... 1093
sp.
Klimat ............ 1094
Befolkning ........ 1097
Näringar .......... 1097
Litteraturanvisningar 1097
Geografisk översikt. Av den totala arealen,
omkr. 24,5 mill. kvkm, komma 19,8 mill. kvkm
på nordamerikanska kontinenten, ett område,
ung. dubbelt så stort som Europa. Gränsen mot
Sydamerika är konventionell alltefter de
synpunkter (fysisk-geogr., antropogeogr. el.
andra), som anläggas; den brukar ibland sättas,
där Centralamerika har minsta bredden, vid
Panamanäset. Sydligaste punkten blir i så
fall Punta Mariato i Panama (7° 12’ n. br.).
Nordamerikanska fastlandets nordligaste
punkt är Kap Murchison på halvön Boothia
Felix (71° 50’ n. br.), något nordligare än
europeiska fastlandets nordligaste punkt,
Nord-kyn. Kontinenten sträcker sig således från
tropiska till arktiska klimatzoner men faller
med omkr. 3/4 inom bältet mellan polcirkeln
och n. vändkretsen, den zon, som i klimatiskt
hänseende synes vara bäst lämpad för den
moderna kulturens kraftutveckling.
Kontinenten, som politiskt är uppdelad på
Brittiska Nordamerika (se Kanada), U. S. A.
(se Amerikas förenta stater) och
Mexiko (se d. o.), rymmer stora natur- och
kulturgeografiska motsatser, t. ex. de mexik.
högplatåerna och kustslätterna jämförda med
regioner i U. S. A. och Kanada, vilka två
senare länder i stort sett kunna sägas utgöra
en kulturgeografisk enhet.
De naturgeografiska områdena i Kanada
(se d. o., sp. 230) fortsätta inom U. S. A.
Appalachiska området sträcker sig
från New Foundland i n. till Alabama i s. och
NORDALS HEJ
Skala 1:500 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
