Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordamerika - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Nordamerika (Klimat)
1096
Januaritemperatur vid havsytan
(enl. Wahl och Hatt).
sträckan. I stort sett bildar hela området
mellan Atlanten och det v. höglandet ett
täml. enhetligt klimatområde, även om me
deltemp. naturligtvis är betydligt lägre norrut
än i s. Detta område uppvisar den för
kontinentala klimat karakteristiska motsättningen
mellan varma somrar och kalla vintrar, men
klimatet avviker från den kontinentala typen
genom den rikliga nederbörden, som i allm.
betydligt överstiger 500 mm om året. Detta
får utan tvivel i främsta rummet tillskrivas
Julitemperatur vid havsytan
(enl. Wahl och Hatt).
inströmningen av varm och fuktig luft från
den starkt uppvärmda Mexikanska bukten.
Härtill kommer den under alla årstider
livliga cykloniska verksamheten, som
sammanhänger med det obehindrade luftutbytet
mellan n. och s. Huvudparten av nederbörden
faller i allm. under sommarmånaderna, men
områdets s. och ö. delar ha riklig nederbörd
även under vintern. Höglandet i v., som
genom de v. kustbergen är avstängt från de
fuktiga havsvindarna, har mestadels ett torrt,
delvis ökenartat klimat; i bergstrakterna
förekommer dock här och var ganska riklig
nederbörd, ofta i form av våldsamma snöfall.
Gränstrakterna mellan Arizona och Mexiko
torde ha kontinentens hetaste somrar;
medel-temp. för juli överstiger där 32° C (högsta
iakttagna temp. 47,8°), vilket ej hindrar, att
temp. om vintern kan sjunka till —10°.
Häftiga köldinbrott (cold waves) äro f. ö.
vanliga ej blott på högslätterna utan ännu mer
i det ö. området, tack vare frånvaron av
någon barriär mot den kalla polarluften. Vid
dylika tillfällen kan temp. sjunka flera
grader under 0 ännu vid buktens nordkust; t. o. m.
Florida är endast i sin sydligaste del helt
förskonat från minustemp. Det enda området
med utpräglat kustklimat är den smala v.
kustremsan, som genom kustbergen i
klimatiskt hänseende skarpt avgränsas från den
inre, torra högslätten. Man finner här de
neder-bördsrikaste platserna på hela kontinenten,
med årliga nederbördsmängder av ända upp
till 2,500 mm och däröver. Vintern är i dessa
trakter mycket regnrikare än sommaren, och
temp:s årliga variation är synnerligen
obetydlig; i San Francisco har sålunda den
varmaste månaden medeltemp. 15,2° och den
kallaste 9,7° (det inre av Kalifornien mellan
kustkedjan och Sierra Nevada har dock
betydligt varmare somrar). Söderut blir
kuststräckan allt torrare och antager i n. Mexiko
nästan samma ökenkaraktär som inlandet.
Den arktiska övärlden i n. hör till n.
halvklotets kallaste trakter. Vinterkölden där är
visserligen ej så extrem som i n. ö. Sibirien
(ingen månad har lägre medeltemp. än —40°),
men sommaren är mycket kylig med
medeltemp. för juli endast några grader över 0.
Denna sommarkyla föres söderut av den kalla
Labradorströmmen, som sköljer Kanadas
östkust och där vållar kraftig sänkning av
som-martemp. — Jfr Kanada, sp. 231.
Mexiko har till större delen det tropiska
höglandets klimatiska karaktär. Det är
övervägande nederbördsfattigt, i sina n. delar
fullständigt ökenartat. Endast de sydligaste
staterna och golfkusten uppvisa delvis
verkligt tropiska regnmängder på 2,000 mm om
året och däröver. Stillahavskusten, som
ligger i lä för passadvindarna, har betydligt
mindre nederbörd. Regntiden omfattar ung.
månaderna juni—sept. Temp. bestämmes
väsentligen av höjden över havet, och man kan
säga, att alla klimat äro representerade:
fuktigt tropiskt urskogsklimat, ökenklimat,
tempererat klimat (naturligtvis med ringa årlig
temperaturvariation) och bergstopparnas kalla
klimat. — Om klimatet i
Centralamerika se d. o., sp. 802.
De västindiska öarna ha tropiskt klimat
med i allm. två regntider (i maj och okt.) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
