Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordamerika - Klimat - Befolkning - Näringar - Litteraturanvisningar - Nordamerikanska frihetskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Nordamerikanska frihetskriget
1098
stora årliga nederbördsmängder (flerstädes
över 3,000 mm). Under passadvindens
inflytande ha de merendels bergiga öarna i allm.
betydligt mera regn på öst- än på västsidan.
Det västindiska klimatet kan betecknas som
ett av den heta zonens behagligaste, men
området hemsökes ofta av förödande tropiska
cykloner (se d. o.), som österifrån inkomma
i Mexikanska bukten och där böja av åt n. ö.,
så att även U. S. A:s sydstater emellanåt få
känning av dem. Om de i Förenta staterna
vanliga, utomordentligt våldsamma lokala
stormvirvlar, som benämnas »tornados», se
d. o. E.P.
Befolkning. N:s folkmängd utgör omkr.
148 mill., av vilka den övervägande delen i
U. S. A. och Kanada är av engelsk
nationalitet med ett starkt inslag av andra europeiska
folk, vilka i stor utsträckning antagit det
engelska språket. Omkr. 1/i av Kanadas
befolkning talar franska, huvudsaki. i de s. ö.
provinserna. I Mexiko utgör den vita
befolkningen knappt 10 %, blandras med spanskt
språk 60 % och civiliserade indianer 25 %. I
U. S. A. bilda negrer och mulatter 1ho av
hela folkmängden. I U. S. A. leva 250,000
indianer och i Kanada 100,000 i åt dem
anvisade reservationer, såvida de icke antagit
engelsk civilisation. Längst i n. utmed
Ishavet, på Grönland, på de arktiska öarna och
Aleuterna bo omkr. 40,000 eskimåer. Det
finnes, särskilt i de v. staterna av U. S. A., ett
obetydligt antal kineser (62,000 år 1920) och
japaner (111,000), vilkas antal minskas. Ö.
Näringar. N. är utomordentligt rikt på
na-turaprodukter av alla slag. Det producerar
omkr. 4/s av all majs och 3/5 av all bomull
och nära hälften av all tobak. Däremot har
dess betydelse som spannmålsleverantör under
de senaste åren avsevärt minskats på grund
av konkurrens från Argentina och Australien.
Produktionen av frukt och sydfrukter är
däremot i stark utveckling. Boskapsskötseln har
avsevärt minskats i U. S. A. 1908 funnos
över 71 mill. nötkreatur och 74 mill. svin,
1930 blott 58, resp. 53 mill. Antalet hästar
har nedgått med 1/3 sedan 1918. Inom
mineralproduktionen hävdar N. alltjämt sin
dominerande ställning. 1929 brötos 75,603,000 ton
järnmalm mot en världsproduktion av 175
mill. ton, av övriga malmer 848,000 ton
koppar av 1,740,000, 910,000 ton zink av 1,630,000,
960,000 ton bly av 1,630,000, 44,360 ton nickel
av 46,200 (mer än 90 % från Kanada), silver
5,800 ton av 7,900, svavel 2,014,000 ton av
2,450,000, stenkol 562 mill. av 1,450 mill.,
petroleum 174 mill. ton av en
världsproduktion på 203 mill. 1928 tillverkades 39,9 mill.
ton tackjärn av en total världsproduktion på
88,1 mill. och 54 mill. ton stål av 110 mill.
samt inemot hälften av all pappersmassa el.
7,213,000 ton av 15,466,000. ö.
Litteraturanvisningar. Ur den
utomordentligt rika litt. må nämnas: Ch. Colby, »Source
book for the economic geography of North
America» (3:e uppl. 1926); N. Allén, »North
America» (1922); H. Nelson, »N.» (2 bd, 1926);
E. Deckert, »N.» (4:e uppl., bearb. av F.
Machatschek, 1924); S. De Geer, »The
ameri-can manufacturing belt» (Geogr. Annaler, 4,
1927). Se även litt. under Amerika,
Amerikas förenta stater o. s. v.
Årsnederbörd
(enl. Wahl och Hatt).
Nordamerikanska frihetskriget (1775—83).
Om krigets förhistoria och dess utbrott genom
sammanstötningen vid Lexington 19 april
1775 se Amerikas förenta stater,
sp. 812—814.
Striderna utkämpades i början kring
Boston, där den militära ledningen av
kolonisterna övertogs av George Washington
(se d. o.). Den första striden stod vid Bunker
hill 17 juni 1775, och 17 mars 1776 tvungos
engelsmännen av Washington att utrymma
Boston, men ett försök av kolonisterna
till invasion i Kanada misslyckades.
Engelsmännen mottogo inom kort förstärkningar,
mest tyska legotrupper, samt uppträdde med
en sammanlagd styrka av 40,000 man under
general W. Howe (se d. o.). Washington, som
besatt staden New York, måste med sina
underlägsna och illa utrustade trupper åter
utrymma staden (15 aug. 1776), som sedan till
krigets slut stannade i engelsmännens händer.
Han drog sig tillbaka på andra sidan
Dela-warefloden men ryckte snart åter fram och slog
fienden vid Trenton 23 dec. 1776 och vid
Prin-ceton 3 jan. 1777. Sommaren 1777 ryckte han
mot Pennsylvania men led två kännbara
nederlag vid Brandywine 11 sept. och
German-town 4 okt. 1777, varjämte Filadelfia för en
tid besattes av engelsmännen. Dessa olyckor
uppvägdes likväl av framgångarna vid
Hudsonfloden, där general H. Gates (se d. o.)
instängde den engelske generalen Burgoyne och
tvang honom att genom
kapitulationen v i d S a r a t o g a (17 okt. 1777) sträcka
gevär med sin armé (3,500 man).
På krigets hela utgång kom denna seger att
utöva ett avgörande inflytande.
Frihetskampen hade litet varstädes i Europa framkallat
sympatier, och talrika frivilliga, särskilt från
Frankrike under ledning av La Fayette (se
d. o.), skyndade över havet. Som
koloniernas delegerade underhandlade Benjamin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
