- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
1115-1116

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordenberg, Karl Henrik - Nordencrantz, Anders Bachmans(s)on - Nordencreutz, Filip - Nordenfalk, släkt - Nordenfalk, Johan (1796—1846) - Nordenfalk, Johan (1830—1901)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1115

Nordencrantz—Nordenfalk

1116

—1928), brorson till B. N. Studerade vid akad.
i Düsseldorf och var bosatt där från 1873.
N. målade genre och interiörer samt utförde
etsningar. Han deltog i den svenska
konst-närsoppositionen 1885. G-g N.

Nordencrantz, Anders B achman s (s) on,
kommerseråd, politiker, publicist (1697—•
1772), adlades 1743 och slöt själv sin ätt. N.
vann tidigt anseende som köpman och
konstruktör samt blev
som
konsulatsämbetsman en målsman för
Sveriges kommersiella
utlandsintressen. Han
deltog från 1727 i
flertalet riksdagar
under frihetstiden, först
i borgarståndet, sedan
på riddarhuset.
Genom ett större
arbete, »Arcana
oecono-miæ et commercii eller
handelens och
hushåld-nings-värkets hemlig

heter», som efter sju års slitningarmed
censuren utkom i stympat skick 1730, bröt han väg
för den reformmerkantilistiska
tidsströmning-en i Sverige. Han ägnade sig även åt
uppgörandet av praktiska allmännyttiga affärsföretag
i hattarnas stil och tog bl. a. initiativet till
Järnkontoret 1747 samt blev s. å.
kommerseråd. Efter hand starkt kritiskt inställd till
hattarnas politiska och ekonomiska system,
utgav N. från 1756 en mängd reformatoriska
skrifter av starkt polemisk och kverulant
prägel. 1756 utkom en vidräkning med
näringstvånget i form av »Påminnelser vid E.
Salanders ’Genväg till slögder’» samt tre mot
det byråkratiska ämbetsmannaväldet kritiska
skrifter. Ett genmäle från C. M. Adlermarck
uppkallade N. 1758—59 till ett
»Interims-svar» och ett »Omständeligt svar» i form av
»Vördsam föreställning» till riksens ständer
(1759), ett grundläggande arbete för de yngre
mössornas demokratiska och ekonomiskt
liberala samhällsprogram, som N. ytterligare
riktade med sina (1756 undertryckta)
»Oförgri-peliga tankar om frihet i bruk af förnuft,
pennor och tryck», »Tankar om krig» (2 bd,
1767—72), »Svea rikes financeverk 1720—62»
(Hamburg 1764), »Tankar om hemligheter,
tysthets-eder» etc. (4 bd, 1769—71) m. fl.
I mössornas riksdagspolitik spelade N. stor
roll. Så fick han 1760 till stånd den s. k.
Nordencrantzska växelberedningen och
planläde mössornas aktion för penningvärdets
återställande. Härvid råkade han i polemik
med P. N. Christiernin om dennes
framsynta förslag till valutastabilisering vid
gällande penningvärde. N. var en utpräglad
tidstyp, patetisk och hätsk,
hemlighetsma-kare men tillika djärv, uppslagsrik och
hängivet patriotisk reformator. Hans
betydelse som de yngre mössornas orakel är
överväldigande. — N:s åskådning har främst
behandlats av K. Petander, »De
nationalekonomiska åskådningarna i Sverige», I (1912),
och F. Lagerroth, »Frihetstidens författning»
(1915). T. S-g.

Nordencreutz [-kröjts], Filip,
fortifika-tionsofficer (1682—1742). Deltog i ryska
kriget och blev krigsfånge vid Viborgs
uppgi

vande 1710 men lyckades fly 1711. N. deltog
även i kriget mot Norge och arbetade med
befästningsarbetena vid Eda skans och
Strömstad. Han adlades 1719 (hette förut Schultz).
1740 blev han generalkvartermästarelöjtnant
och chef för finska fortifikationsbrigaden.
Under tjänstgöring 1742 tillfångatogs N. av
kosacker och sönderslets fastbunden mellan
hästar. — Sonen Fredrik Jacob N. (1723
—93) och sonsonen Jacob Magnus N.
(1763—1834) voro även framstående
fortifika-tionsofficerare. L. W :son M. (L. af P.)

Nordenfalk, svensk släkt.
Revisionssekreteraren Johan Noreen (se Noreen,
släktart.) adlades 1769 med namnet N. (1727
—1806). Hans sonson Johan N. (d. 1846)
blev 1838 frih.; om honom och hans son
Johan N. (d. 1901) se nedan. Den sistnämndes
bror Carl Olof Christian Johan N.
(1833—1909) var 1870—82 expeditionschef i
Sjöförsvarsdep. och 1883—1902 landshövding
i Hallands län, som sådan initiativkraftig
särskilt i kommunikationsfrågor. 1898—1906
var han led. av Första kammaren.

Nordenfalk, Johan, frih., ämbetsman
(1796—1846); se släktart. Gjorde en rask
ämbetsmannakarriär och blev 1826 förste
ex-peditionssekr. 1828—31 var N. statssekr. för
krigsärendena och lämnade denna post på
grund av en uppmärksammad konstitutionell
konflikt med konungen. N. ägnade sig sedan
med stor framgång åt lanthushållning och var
särskilt verksam för inrättandet av en
allmän hypoteksbank. 1838 blev han frih. N.,
som i maj 1844 blev konsultativt statsråd,
var dec. 1844—mars 1846
justitiestatsminis-ter. Som sådan företrädde N. en moderat
liberal politik i nära anslutning till Oskar I:s
politiska program. B. E-r.

Johan Nordenfalk d. y. Målning av Oscar Björck.

Nordenfalk, Johan, friherre, godsägare
(1830—1901), den föreg:s son. Blev fil. dr
1857, var led. av Första kammaren 1867—75,
av Andra 1876—81, riksgäldsfullmäktig 1879
—94. Som Konstakad:s preses, från 1885 till
sin död, motsatte sig N. kraftigt och
konse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0700.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free