Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordenfalk, Johan (1830—1901) - Nordenfelt (Nordenfeldt), släkt - Nordenfelt, Thorsten Wilhelm - Nordenfjeldske dampskibsselskab - Nordenflycht, Hedvig Charlotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1117
N ordenf elt—N or denf ly cht
1118
kvent oppositionsrörelsen (se
Opponenterna) men arbetade energiskt för akad:s
intressen, genomdrev 1890 förslaget om
grundlig ombyggnad av akad:s hus och anskaffade
på privat väg medel för nybyggnadens
inredning. N. var ordf, i Nationalmusei nämnd 1893
—99. Monogr. av L. Looström (1909). G-gN.
Nordenfelt (N o r d e n f e 1 d t), svensk släkt,
urspr. från Nora. Brukspatron Johan N
o-rijn adlades 1719 med namnet N. (1676—
1725); hans bror brukspatron OlofNorijn
adlades (och adopterades) 1720, även med
namnet N. (d. 1724). Från den senare
härstammar den nu levande ätten, vars flesta
medlemmar skriva sig Nordenfelt. O.
N:s sonsons son översten och landshövdingen
i Blekinge Enar Wilhelm N. (1798—1868)
var far till Leonard Magnus N. (1827
—1900), som deltog i sjösänkningsföretag,
kanal- och järnvägsbyggen samt 1881—95 var
lantmäteridirektör och 1868—85 led. av
Första kammaren. Om dennes bror T. W. N. se
nedan. Om släkten jfr tre monogr. av Lotten
Dahlgren (1922, 1924, 1931). B. H-d.
Nordenfelt, Thorsten Wilhelm,
ingenjör, affärsman (1842—1920); jfr släktart.
Genomgick Teknologiska institutet 1858—61 och
hade 1874—90 egen firma i London, till en
början för försäljning
av järn och
järnvägs-materiel. På
1880-talet utvecklade N.
en omfattande och
framgångsrik
affärsverksamhet av
internationella mått,
intresserade sig särskilt
för vapentillverkning
i stort, samarbetade
med den svenske
uppfinnaren Palmcrantz
för tillv. och
försäljning av dennes
kul
sprutor samt fäste sitt eget namn vid
åtskilliga militärtekniska uppfinningar
(kulsprutor, torpeder, u-båtar). N:s företag
Nor-denfelts gun & ammunition co. sammanslogs
1888 med kulspru tekonstruktören Maxims
till ett bolag, som 1897 uppgick i den stora
engelska världsfirman Vickers. 1890 lämnade
N. London och bildade i Paris Société
Nor-denfelts konstruktionsbyrå för artilleri. 1903
återflyttade N. till Sverige. — Société
Nordenfelt innehades till 1904 av brorsonen
ingenjör Per Nordenfelt (f. 1861), som
1915—31 var jourhavande dir. i a.-b. Svenska
tobaksmonopolet. G. H-r.
Nordenfjeldske dampskibsselskab
(»Nordan-fjällska ångfartygsbolaget»), norskt
rederibolag, stiftat 1857 i Trondheim, med ett
ak-tiekap. (1931) av 9,9 mill. kr. och med över 30
ångfartyg, idkar frakt- och passagerarfart, i
synnerhet på Nordnorge, under
sommarmånaderna även på Spetsbergen. K. V. H.*
Nordenflycht, Hedvig Charlotta,
skaldinna (1718 28/ii—6 3 29/g). Hon visade redan
som barn stor vetgirighet och läslust, började
tidigt skriva vers, råkade i religiösa
tvivels-mål och hänvisades av sin far till mekanikern
och wolfianen Jöns Tideman för att få dem
hävda. Enl. faderns önskan på dödsbädden
1734, att hon skulle äkta Tideman, förlovade
Hedvig Charlotta Nordenflycht. Målning av J. H.
Scheffel.
hon sig med honom, ehuru hon ej älskade den
missbildade, allvarlige läraren; hans död 1737
vållade henne likväl både sorg och saknad.
1738 lärde hon känna pastor Jacob Fabricius
(se d. o.), med vilken hon gifte sig 1741, då
han blivit amiralitetspastor i Karlskrona.
Hans död s. å. efter sju månaders äktenskap
försänkte henne i lidelsefull förtvivlan.
Fabricius’ åskådning, en platonskt färgad
käns-loreligion, hade vida bättre överensstämt
med hennes sinnelag än Tidemans rationalism
och förblev den grundval, varpå hennes varmt
religiösa uppfattning sedan vilade, ehuru
motsatta intellektuella inflytanden, hennes
av olyckorna närda grubbel och oro, hennes
svärmiska trånad efter lycka hindrade henne
från att vinna det lugn och den
trosvisshet, som maken funnit. Hon bosatte sig
för en tid i ett torp på Lidingön, flyttade
sedan till Stockholm och ägnade sig alltmer
åt diktningen. I det lilla dikthäftet »Den
sörgande Turtur-Dufwan» (1743) gav hon
gripande, omedelbara uttryck åt sitt starka och
upprörda känsloliv. En av hennes bröder hade
bragt henne och hennes moder till ruin,
varför hon också nödgades tillgripa sin litterära
förmåga som förvärvskälla genom att
författa tillfällighetsdikter. Hon utgav
»Qwin-ligit tankespel af en Herdinna i Norden» i
form av årsböcker 1744—50, vilka inrymma
både en mängd sådana, ett polemiskt inlägg
i kvinnofrågan, »Fruentimbers plikt at
up-öfwa deras wett» — den första svenska i sitt
slag —, reflexionspoesi, som fötts ur den
»tankestrid utan hwila», vari de olika
religiösa och filosofiska åsikterna försatt henne,
och subjektiv känslodikt. Med »Den frälsta
Swea» (1746), som hyllade Adolf Fredrik och
Lovisa Ulrika samt den nyfödde kronprinsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
