Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordensvan, Georg Gustaf - Norderney - Norderön - Nordewall, Erik - Nordfelt, Alfred - Nordfjord - Nordfold - Nordforss, Carl Gustaf - Nord-Frisland, Nordfriesland - Nordgaard, Ole - Nordgau - Nordgren, Anna Christina - Nordgren, Axel - Nordgren, Carl Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norderney—Nordgren, C. W.
1131
konstnärsnovellen »Figge» (1885), en solig
och frisk skildring av en lättrörd,
munter och okonventionell artistnatur, förevigade
han lynnet hos opponenternas generation.
Flera smärre dramer (»Barnet», 1886, »Lek»,
1887, m. fl.) ha uppförts med framgång. •—•
Det första svenska verket i sitt slag är N:s
»Svensk teater och svenska skådespelare» (2
bd, 1917—18), som omfattar tiden fr. o. m.
Gustav III till 1919, oumbärligt och
grundläggande genom sin utomordentliga
sakrikhet. Även på det konsthistoriska området har
N. uppträtt som banbrytare med det
omfattande och grundliga arbetet »Svensk konst
och svenska konstnärer i 19:e århundradet»
(1892; ny, helt reviderad uppl., i 2 bd, 1925
—28), varjämte han utgivit åtskilliga om
vidsträckt beläsenhet och fint omdöme
vittnande konsthistoriska arbeten, bl. a. »Allmän
konsthistoria» (2 bd, 1911—13), monogr. över
Egron Lundgren (1905) och Carl Larsson (2
bd, 1920—21) samt »Konstnärsklubben 1856—
1906» (1906). N. har flitigt medarbetat i
Nordisk Familjeboks 2:a och 3:e uppl., varit
medlem av Nationalmusei nämnd och
Bonnier-nämnden samt v. ordf, i Sveriges
författarförening. R-n B.; H. W-n.
Norderney [nårdornal’], näst största ön
bland östfrisiska öarna, prov. Hannover; 24
kvkm; når i Möwendüne 21 m ö. h. 12 km
från fastlandet, genom vallar skyddad mot
havet. Byn N. (5,406 inv. 1925) med
stads-prägel är den största tyska badorten vid
Nordsjön (besökes av omkr. 40,000 pers. årl.).
Ångbåtsförbindelse med Norddeich,
Bremer-haven, Hamburg och Helgoland. Sommartiden
reguljär lufttrafik med Essen, Hannover m. fl.
orter.
Norderön, socken i Jämtland, Sunne,
Ovikens och Hallens tingslag, omfattande öarna
N. (ganska tätt bebyggd) och Verkön i
Storsjön samt Håkansta by på stranden s. v.
därom; 88,oo kvkm, 313 inv. (1931). 428 har
åker, 3,089 har skogsmark. Ingår i Sunne
och N:s pastorat i Härnösands stift,
Östersunds kontrakt.
Nordewall, Erik, ingenjör,
bergsmekaniker (1753—1835). Byggde 1795—1800 den
gamla Trollhätte kanal samt 1803—19
Södertälje gamla kanal och var på sin tid en av
de mest ansedda vattenbyggnadsingenjörerna
i Sverige. N. adlades 1816 (hette förut
Nord-w a 11) och blev 1819 överstelöjtnant vid
Flottans mekaniska kår. G. H-r.
Nordfelt, Alfred, skolman, filolog (f.
1864 17/s). Blev fil. dr i Uppsala 1891, lektor
i tyska och franska vid Realläroverket å
Norrmalm i Stockholm 1895, var sekr. i den
s. k. stora läroverkskommittén 1899—1902
och sakkunnig vid genomförandet av 1904 års
läroverksreform, blev 1904 läroverksråd och
var 1911—29 rektor vid Högre allm.
läroverket i Uppsala. N. var led. av kommittén för
handelsundervisning 1913—15 och inspektör
för de statsunderstödda handelsinstituten 1905
—18 samt 1927—30 en av 1927 års
skolsak-kunniga. Som språkman är N. lärjunge till
Gaston Paris och har utgivit värdefulla
vetenskapliga avh., särskilt inom romansk
filologi, bl. a. ȃtude sur la chanson des Enfances
Vivien» (1890), »Om franska lånord i
svenskan». 1—3 (i Nyfilologiska sällskapets
Stu
1132
dier 1898, 1924, 1928), och en avh. om det
äldre Hamletproblemet (i Språkvetenskapliga
Sällsk:s i Uppsala Förhandi. 1927) samt
många pedagogiska uppsatser och kritiker,
särskilt i Pedagogisk Tidskrift. Fr. Sg.
Nordfjord [nörf-], nordligaste delen av Sogn
og Fjordane fylke, kring fjorden med samma
namn; 4,022,78 kvkm, 26,400 inv. (1930).
Utpräglad fjord- och fjällnatur, i s. Ålfotbreens
och i ö. delar av Jostedalsbreens glaciärer.
Innanför Eidsfjord, en n. gren av fjorden,
ligger Hornindalsvatn med Europas
största uppmätta insjödjup, 486 m. Fjorden
är 25 km v. därom 565 m djup. Vid
Eidsfjord ligger Nordfjordeid (465 inv.),
exercisplats.
Nordfold [nörf-], herred i Nordland fylke,
Norge, kring och innanför fjorden med
samma namn, n. ö. om Bodö; 5 63,88 kvkm, 1,518
inv. (1930). Fjord- och fjällområde med
boskapsskötsel och fiske.
Nordforss, Carl Gustaf,
teaterförfattare (1763—1832), deltog som volontär i ryska
kriget 1788, befordrades och fick 1815 överstes
n. h. o. v. N., som både 1789 (för »Sång öfver
Baltzar Horn»), 1810 (för »Sång öfver Carl
August») och 1822 (för avh. »Viljan») vann
Sv. akad:s stora pris, blev 1790 andre dir.
för Dramatiska teatern och hade 1799—1818
samma befattning vid Operan. N:s
verksamhet var ej bara regissörens, han valde till
stor del repertoaren, översatte, bearbetade
och författade ett större antal stycken än
någon före honom. Mozart infördes under N:s
styrelse på svensk scen. K. W-g.*
Nord-Frisland, Nordfriesland,
medeltida namn på marsklanden på Slesvigs
västkust och de närliggande Nordfrisiska öarna.
Nordgaard [nö’rgår], O 1 e, norsk zoolog (f.
1862), föreståndare för Bergens och
Trondheims biol. stationer, har utfört värdefulla
undersökningar av fiskarnas vandringar och
förökning. N. har utgivit avh. om sejens och
sillens levnadsförhållanden, nordhavets och
de norska fjordarnas hydrografi samt dessa
trakters bryozoer och kopepoder. E-k N-d.
Nordgau [nå’rtgåu], se Elsass, sp. 726.
Nordgren, Anna Christina, målarinna
(1847—1916), studerade vid Konstakad. i
Stockholm och vistades i Frankrike och
England i 24 år. Hon målade genremotiv,
interiörer och landskap från Dalarna, Bretagne,
England samt porträtt (B. Lindholm och Carl
Snoilsky i Finska konstfören:s saml.). G-gN.
Nordgren, Axel, målare (1828—88), son
till C. W. N. Studerade i Stockholm vid
Konstakad. och bosatte sig 1851 i Düsseldorf. N.
var uteslutande landskapsmålare. Ett
omsorgsfullt och redbart detalj studium uppbar
hans tidigare målningar. Med tiden blev
stämningen huvudinnehållet i hans
naturskildringar, gärna kustlandskap, hård och
kärv natur, där han inlade en tung men
kraftfull poesi. Inom Düsseldorfskolan (se d.
o.) förblev han alltid en man för sig.
Arbeten av N. finnas i Nationalmuseum, museer
i Göteborg och Vänersborg, Dresden och
Düsseldorf. G-g N.
Nordgren, Carl Wilhelm, målare (1804
—57), var trumpetare vid Livgardet till häst,
blev elev av F. Westin. 1829 utställde han
kopior och porträtt och blev senare en
myc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
