Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordgren, Carl Wilhelm - Nordgren, Ellen - Nordhagen, Johan - Nordhagen, Johan Olaf Brochmann - Nordhagen, Rolf - Nordhare - Nordhausen - Nordholland - Nordholländska kanalen - Nordhäuser - Nordin (af Nordin), släkt - Nordin, Alice Maria - Nordin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1133
Nordgren, E.—Nordin, C. G.
1134
ket anlitad porträttmålare. Arbeten av N.
finnas bl. a. i Nordiska museet och
Dramatiska teatern (se helsidesporträttet vid art.
A 1 m 1 ö f, N. V.). G-gN.
Nordgren, Ellen, se Gulbranson.
Nordhagen, Johan, norsk grafiker och
målare (f. 1856). Efter utbildning vid kungl.
tecknarskolan i Oslo studerade N. grafik i
Tyskland, Danmark och Frankrike.
Hemkommen blev N. kartritare vid Norges
geografiska uppmätning samt därefter överlärare
vid konst- och hantverksskolan (1899—1919).
I raderkonsten, som i Norge har varit
åsidosatt långa tider, är N. den ledande. Hans
talrika blad äro på grund av sina
tekniska förtjänster högt uppskattade, och N:s
konst har varit av stor betydelse för yngre
norska grafiker. Särskilt under senare år
har N. verkat som mycket anlitad
porträttmålare. — Se bild vid Aasen, I. A., och
plansch vid N a n s e n, F r. A. Bugge.
Nordhagen, Johan Olaf Brochmann,
norsk arkitekt (1883—1925), son till J. N.
Efter att ha avslutat sin utbildning som
byggnadsingenjör vid tekniska skolan i Oslo
1902 studerade N.
arkitektur under H. M.
Schirmer vid
konst-och hantverksskolan
där samt vid
konst-akad. i Köpenhamn,
där han samtidigt var
assistent hos Martin
Nyrop. Under
studieåren utförde han för
Föreningen til norske
fortidsmindesmærkers
beväring en hel del
uppmätningar av
norska medeltida kyrkor
etc. Denna verksamhet blev av stor betydelse
för N:s egen arkitektur, vilken kom att spela
en stor roll i den nationella riktning, som
bröt igenom åren strax efter 1900. N. riktade
uppmärksamheten på sitt arbete vid tävlan
1906 om Bergens offentliga bibliotek, vilket
anförtroddes honom. Kort därefter deltog han
i tävlan om uppförandet av Trondheims
domkyrkas v. fasad (1907). N:s originella och
konstnärligt högst värdefulla förslag antogs
och lades till grund för restaureringen, och
upphovsmannen anställdes 1909 som arbetets
ledare. Under utförandet av sin plan mötte
han från visst håll stark opposition, enär
han höll på västfasadens återuppbyggande
i en friare form i motsats till de
arkeologiska stilkopisterna (jfr Lund, Macody, samt
Trondheims domkyrka). Av N:s
övriga arbeten kunna nämnas artillerikasernen
på Akershus fästning, Kraakeröy kyrka vid
Fredrikstad, ett skolhus i Trondheim samt
ett flertal kraftstationer (vid Rjukan,
Aarli-fos, Glomfjord och Follafos), vilka senare visa
hans förståelse för monumental
stenbygg-nadskonst. Genom sin verksamhet som prof,
vid den tekniska högskolan i Trondheim
(sedan 1913) utövade N. ett starkt inflytande
på den yngre generationen av norska
arkitekter. A. Bugge.
Nordhagen, Rolf, norsk botanist (f. 1894
21/io), son till J. N.; fil. dr vid univ. i Oslo 1922,
prof, i systematisk botanik och växtgeografi i
Bergen 1925. N:s skrifter röra sig om
växtgeografi, växtsociologi och växtbiologi.
Nämnas må »Kalktuffstudier i Gudbrandsdalen»
(1922) och »Die Vegetation und Flora des
Sylenegebietes», bd 1 (1928). E. S-g.
Nordhare, zool., se Hare.
Nordhausen [nå’rthåuzøn], stad i ty. prov.
Sachsen, s. om Harz, i v. Goldene Aue; 35,043
inv. (1925). Gammal stadsdel med
kvarstående befästningstom (1400-talet); flera
medeltida kyrkor. N. är bekant för sin
tillverkning av sädesbrännvin (Nordhäuser).
Nordholland, se Holland.
Nordholländska kanalen, kanal i nederl.
prov. Nordholland, från viken Het Ij vid
Amsterdam till Helder (se d. o.) vid
Mars-diep; 78 km lång, 30—40 m bred, 6—7 m
djup; byggd 1819—25.
Nordhäuser [nå’rthålzør], se Nordhausen.
Nordin (af Nordin), svensk släkt, kom
från Östergötland över Dalarna till Norrland;
släktnamnet antogs av länsmannen i
Ragun-da Måns Carlsson N. (1662—1745).
Hans son kyrkoherden i Bygdeå teol. dr
Carl Magnus N. (1712—73) var far till
J. M. N., som 1788 adlades och 1800 blev frih.
med namnet af N o r d i n (se nedan), och till
biskopen C. G. N. (se nedan). Frih. J. M. af
N:s son frih. C. J. af N. (se nedan) slöt den
friherrliga ätten. Biskopen C. G. N :s barn
adlades och adopterades 1807 (af Nordin).
Bland dem var generalmajoren Gustaf af
N. (1799—1867), som 1845—56 var envoyé i
Petersburg. Den adliga grenen utgick på
kvinnosidan 1895.
Nordin, Alice Maria, skulptris (f. 1873
4/a), studerade vid Tekniska skolan och
Konst-akad. samt i Paris och Italien. Hennes
verksamhet har varit mångsidig: statyer och
statyetter (»Crocus», »Hera med påfågeln»,
»Skymning», »Ariel», »Hymn till naturen»),
grupper (»Barn som se efter vildgässen»,
»Lekande barn», uppställd på Djurgården),
byster (kronprinsessan Margareta, G. E.
Klem-ming i Kungl. bibl:s läsesal, H. Drachmann
m. fl.), kyrklig skulptur, gravmonument,
fontänbilder, konstslöjdsföremål av olika slag.
Representerad i Nationalmuseum, i Kungl.
teatern och Dramatiska teatern samt i
museet i San Francisco. G-g N.
Nordin, Carl Gustaf, biskop, forskare,
politiker (1749 2/i—1812 14/3), bror till J. M.
af N.; jfr släktöversikten. Disputerade i
Uppsala 1773 på en avhandling om
»Konunga-och höfdingastyrelse»,
följd av en skrift
1774, bevisande
oäktheten av en länge som
förfalskning erkänd
fornsaga. N. blev
lektor i Härnösand 1775
men kallades 1782 med
Gjörwells stöd att
förbereda och leda
utgivandet av en allsidig
samling medeltida
skrifter och
urkunder. Det stannade
dock vid omfattande
förarbeten i form av en väldig, sedermera till
Uppsala univ.-bibi, förvärvad
handskriftssamling (se Nordinska samlingarna), och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
