Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordin, Carl Gustaf - Nordin, Carl Johan af - Nordin (Anrep-Nordin), Elisabet - Nordin, Johan Gabriel - Nordin, Johan Magnus af - Nordin, Per Fredrik Stanislaus - Nordingrå - Nordinska samlingarna - Nordirland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Nordin, C. J. af—Nordirland
1136
först en senare generation kunde börja
förverkliga utgivningsplanen i serierna
»Scrip-tores rerum suecicarum medii ævi» och
»Svenskt diplomatarium». Under loppet av
1780-talet blev N. en av Gustav III:s
förtroendemän och ivrade särskilt mot
pasto-ratsförsäljningarna och andra
missförhållanden inom det ecklesiastika
befordringsväsen-det. Efter att vid 1786 års riksdag ha
spelat en roll som konungens anhängare i
prästeståndet blev N. en ledande kraft i
den nybildade ecklesiastika beredningen. S. å.
led. av Svenska akad. och pastor i
Skellefteå, blev han snart under vedernamnet
»riks-prosten» känd som en ledande politisk
personlighet. Dock nådde han aldrig en mot sitt
inflytande svarande yttre ställning, kanske
främst på grund av sin häftiga rivalitet
med O. Wallqvist. Själv tillskriver sig N. i
sina »Dagboksanteckningar» (Hist. Handl., 6,
1868) uppslaget till den kupp, som
arrangerades som förevändning för anfallskriget mot
Ryssland 1788. Efter att ha sökt modifiera
Gustav III:s statskuppsplaner vid 1789 års
riksdag berövades N. konungens förtroende
men återvann det före 1792 års riksdag, vid
vilken han spelade en framträdande roll bland
de kungatrogna. Dagarna före kungamordet
blev han bl. a. led. av Rikets ärenders
allmänna beredning. Då Reuterholm kort därpå
bröt med gustavianerna, förvisades N. från
huvudstaden och politiken. Redan som
lektor och kyrkoherde i Skellefteå (från 1798 i
Nora) samt från 1805 som biskop i
Härnösand gjorde N. under Gustav IV Adolf
betydande organisatoriska insatser inom
kyrkan, särskilt vid nybildandet av
lappmarks-församlingar. Vid 1800 års riksdag var han
åter en av sitt stånds ledare. Efter
stats-välvningen 1809 uppträdde han på detta och
följ, års riksdagar som en av de främsta
gustavianska veteranerna och var led. av 1809
års konstitutionsutskott. Jämte brodern J.
M. af N. synes han ha varit djupt engagerad
i de ofullgångna planerna på en ny välvning
och på en till kungamaktens förmån
modifierad författning. Litt.: J. A. Hammargren,
»K. G. N., I. 1749—1795» (1923). T. S-g.
Nordin, Carl Johan af, frih.,
ämbetsman, politiker (1785—1850), son till J. M. af
N. Var först militär men tog 1809 avsked
som överstelöjtnant, varefter han med
framgång ägnade sig åt lanthushållningen.
Under Karl Johanstidens första riksdagar
gjorde sig N. känd genom sitt smidiga sätt och
sina betydande ekonomiska insikter. 1825
blev han statssekr. för krigsärenden, och 1828
—31 var han statsråd. N:s självständighet i
förening med hans gränslösa politiska
äregirighet omöjliggjorde dock ett samarbete med
Karl Johan. 1831—39 var N. president i
Bergskollegium och närmade sig under dessa
år den liberala riddarhusoppositionen, vars
egentlige ledare han tills, m. K. H.
Anckar-svärd torde ha varit. Hans skickliga
utnyttjande av motsättningen mellan Karl Johan
och kronprins Oskar inverkade i hög grad
på oppositionens hållning under den stora
politiska krisen vid 1840—41 års riksdag.
Motgångarna för oppositionen under senare delen
av denna riksdag medförde, att N. efter 1841
drog sig tillbaka till privatlivet. B. E-r.
Nordin (A n r e p - N.), Elisabet, se
An-rep-Nord in, E., och Drottning
Sofias stiftelse.
Nordin, Johan Gabriel, boktryckare
(1835—86). Utgav 1881 en utmärkt »Handbok
i boktryckarekonsten» och 1883 i förening
med G. E. Klemming »Svensk
boktryckeri-historia 1483—1883», som genom sina talrika
upplysningar om boktryckare i Sverige ännu
har stort värde, även om dess uppgifter för den
äldsta tiden numera äro föråldrade. O. W-n.
Nordin, Johan Magnus af, frih.,
ämbetsman (1746—1823), bror till C. G. N.; jfr
släktart. Nordin. Blev 1770 landssekr. i
Gävleborgs län, 1777 lagman i
Västernorr-lands lagsaga och var 1788—90 vice
landshövding i Gävleborgs län. 1790—1812 var N.
landshövding i Kopparbergs län, som sådan
framstående. N., som var en av Gustav III:s
inflytelserikare anhängare, adlades 1788 och
blev frih. 1800. B. E-r.
Nordin, Per Fredrik Stanislaus,
dövstumlärare, fornforskare (1852—1920). Blev
fil. kand. 1876, var lärare vid Dövstumskolan
å Manilla 1873—78, blev 1879 föreståndare
för anstalten i Skara för överåriga
dövstumma och 1891 föreståndare för 5:e distriktets
dövstumskola i Vänersborg. N. var dessutom
inspektör över de svenska dövstumskolorna
1913—20, sekr. och sedermera ordf, i
Svenska dövstumläraresällskapet samt red. för
dess tidskrift. Han företog arkeologiska
utgrävningar särskilt på Gotland. — Om N:s
hustru se Anrep-Nordin, E. Pr.
Nordingrå, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands s. domsagas tingslag,
omfattar det av vikar starkt uppdelade, sjörika
och höglänta kustområdet mellan
Gaviksfjär-den i s. och Ullångerfjärden i n.; 205,oo
kvkm, 3,586 inv. (1931). Brant kust mot
öppna havet; dalbebyggelse. 2,009 har åker,
9,807 har skogsmark. Flera sågverk, bl. a.
Salsåker. Pastorat i Härnösands stift,
Ådalens kontrakt.
Nordinska samlingarna. Biskop C. G.
Nordins (se d. o.) handskriftssamling inköptes
efter hans död av kronprins Karl Johan och
förärades till Uppsala univ.-bibl. i mars 1814.
Samlingen, omfattande över 2,000 n:r ooh
utan tvivel den största, som, dittills någon
enskild man i Sverige åstadkommit, omfattar
alla möjliga grenar av vetenskap och
litteratur; historia, teologi, kyrkohistoria och
juridik äro bäst representerade. Synnerligen rik
är avd. svensk historia, inom vilken märkas
finske ståthållaren G. Finckes registratur på
brev från Erik XIV, brev från slutet av
1500- och början av 1600-talet av och till
medlemmar av Oxenstiernska släkten samt 38
vol., omfattande kanslipresidenten greve Nils
Gyldenstolpes (d. 1705) och hans familjs
papper. Ibland Nordins egna papper märkas
hans dagboksanteckningar 1786—92; däremot
saknas hans brevväxling. 252 pergamentsbrev
funnos, därav närmare 200 från medeltiden.
— Jfr uppsats av S. Ågren i »Uppsala
universitetsbiblioteks minnesskrift» (1921). C.A.*
Nordirland, eng. Northern Ireland,
omedelbar brittisk riksdel, omfattande n. ö. delen
av Irland (se d. o. och karta); 13,564 kvkm,
1,256,561 inv. (1926), därav 420,428 rom.
katoliker, 393,374 presbyterianer, 338,724 epis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
