Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordirland - Nordische Gesellschaft - Nordisches Institut - Nordiska administrativa förbundet - Nordiska akademiska möten - Nordiska arbetsgivaremöten - Nordiska artilleriverkstäderna - Nordiska bokhandeln i Stockholm - Nordiska fladdermusen - Nordiska fredsmöten - Nordiska förlaget - Nordiska juristmöten - Nordiska kompaniet (N. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
Nordische Gesellschaft—Nordiska kompaniet
1138
kopala protestanter och 49,554 metodister.
Huvudstad: Belfast. Om naturbeskaffenhet,
geologi o. s. v. se Irland.
1928 upptogos 122,841 har av havre, 1,950 av
vete, 62,043 av potatis och 14,900 av lin.
Husdjuren uppgingo s. å. till 738,000 nötkreatur,
624,084 får, 229,128 svin och 51,443 getter,
92,749 hästar och 8,373 åsnor. Det obetydliga
bergsbruket lämnade 1927 11,030 ton bauxit,
järnmalm och lignit, dessutom brytas bl. a.
granit, kalk- och sandsten samt eldfast lera.
Linne- och skeppsbyggnadsindustri ha sitt
centrum i Belfast (se d. o.). Storbritanniens
linneexport kommer nästan h. o. h. från N.
Andra betydande produkter äro rep, tobak,
tvättmedel, spritdrycker, textilvaror m. m. —
N. hade 1929 1,213 km järnvägar och 289 km
kanaler. Mycket har gjorts för vägväsendets
förbättrande. M.
N. har synnerligen vidsträckt självstyrelse:
eget parlament: en senat (senate), med 2
självskrivna (lord mayorn i Belfast och mayorn
i Londonderry) och 24 valda medl., samt ett
underhus (house of commons), med 52 för
5 år valda medl. Parlamentet har
lagstiftningsmakt i alla inhemska frågor, som icke
äga allmänbrittisk innebörd eller äro särskilt
undantagna (post, sparbanker, stämplar, köp
av jord m. m.). Gemensam votering äger rum,
om kamrarna icke kunna enas. Verkställande
makten utövas av en på 6 år av kronan
utnämnd guvernör (governor), biträdd av en för
parlamentet ansvarig ministär om 7 medl. N.
skickar därjämte 13 representanter till det
engelska underhuset. (H. T-n.)
Historia. Om N:s skilsmässa från Irländska
fristaten och upprättande i juni 1921 av en
särskild regering och ett särskilt parlament
se Irland, sp. 732. N. vann efter orosåren
i samband med Irländska fristatens bildande
raskt i stabilitet under sin energiske
premiärminister sir J. Craig (se d. o.), från 1927
viscount Craigavon. Med skärpa avvisades
alla försök att återställa Irlands
administrativa enhet och sydirländska anspråk på några
övervägande katolska områden i grevskapen
Tyrone och Fermanagh; i stort sett lyckades
N. få sin ståndpunkt tillgodosedd vid den
gränsuppgörelse, som träffades i dec. 1925.
I samband med den allmänna förbättringen
i förhållandet mellan N. och fristaten ha de
nationalistiska deputerade, som till en början
vägrade taga säte i parlamentet i Belfast,
småningom uppgivit sitt motstånd. 1928
infördes rösträtt för kvinnor från 21 år. L-ts.
Litt.: Belfast and the Province of Ulster
Yearbook 1921 ff.; A. S. Quekett, »The
con-stitution of Northern Ireland» (1928); H. Dale,
»Ireland» (s. å.).
No’rdische Gese’llschaft, samfund i Lybeck
(gr. 1921) med uppgift att stärka Tysklands
octh Nordens förbindelser på det ekonomiska
och kulturella området. Det utger bl. a.
tidskriften Ostsee-Rundschau.
NoTdisches Institut [-tö’t], se G r e i f
s-w a 1 d, sp. 994.
Nordiska administrativa förbundet stiftades
på svenskt initiativ på ett möte i Stockholm
20—21 sept. 1918 med uppgift att
sammanföra ämbets- och tjänstemän i Danmark,
Norge och Sverige för att genom möten,
föredrag m. m. bibringa dem närmare kännedom
om dessa länders administrativa förhållanden
samt, i den mån så kan ske, verka för
enhetlighet och reformer inom ländernas
förvaltningar. 1920 upptogs Island i förbundet och
1922 Finland. Verksamheten ledes av
styrelser, en för varje land. Förbundet utger
sedan 1920 i Köpenhamn Nordisk
Administrativt Tidsskrift. Ldht.
Nordiska akademiska möten,
sammankomster av studenter och lärare från Sveriges,
Danmarks och Norges univ. och högskolor,
höllos i Oslo 1896, i Göteborg 1899 och i
Köpenhamn 1902. Vid mötena diskuterades olika
förslag till närmare samarbete mellan de
nordiska högskolorna, utbyte av lärare och
studenter m. m. Vid Göteborgsmötet beslöts
utgivandet av Nordisk
Universitets-Tidskrift (se d. o. 2). Dessa
sammankomster upphörde vid unionskrisen 1905.
Nordiska arbetsgivaremöten, se
Arbetsgivareförening, sp. 1257.
Nordiska artilleriverkstäderna, se
Finspång, sp. 466.
Nordiska bokhandeln i Stockholm,
sor-timentsbokhandel, grundad 1851 av Aron
S a m s o n (1823—87) och Erik Wilhelm
W a 11 i n (1823—94) under firma Samson &.
Wallin. Samson utgick 1886 ur firman, som
sedan innehades av Wallin och hans arvingar,
tills den 1901 ombildades till a.-b. Under
ledning först av musikförläggaren Otto Hirsch
och sedan 1920 av dir. Robert
Malmquist (f. 1879) har N. fått en betydande
utveckling. I firman uppgick 1908 Nordin
& Josephsons 1885 grundade bokhandel. N.
har inriktat sig på spridning av
vetenskaplig litteratur, i synnerhet medicinsk. Senare
har tillkommit resebokhandel i förening med
ett bokbinderi. A. Hånell.
Nordiska fladdermusen, zool., se F 1 a d d e
r-m ö s s, sp. 544.
Nordiska fredsmöten, se
Fredsrörelsen, sp. 1127.
Nordiska förlaget, förlag i Stockholm, som
1910—13 sålde omkr. 9 mill. s. k.
tjugufem-öresböcker. Det inköptes 1913 av firman
Åhlén & Åkerlund.
Nordiska juristmöten, se Juristmöten
och Nordisk lagstiftning, sp. 1149.
Nordiska kompaniets varuhus i Stockholm.
Nordiska kompaniet, a.-b., populärt N. K.,
Sveriges största varuhus, gr. 1902, aktiekap.
25 mill. kr., omkr. 2,200 anställda. Det nuv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
