Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk rätt - Isländsk rätt - Nordisk skibsrederforening - Nordisk spets - Nordisk Statistisk Tidskrift - Nordiskt fredsförbund - Nordiskt Idrottsliv - Nordisk Tidskrift - Nordisk Tidskrift för Bok- och Biblioteksväsen - Nordisk Tidskrift för Dövstumskolan - Nordisk Tidskrift för Fotografi - Nordisk Tidskrift för Politik, Ekonomi och Literatur - Nordisk Tidsskrift for Fængelsevæsen - Nordisk Tidsskrift for Strafferet - Nordiskt interparlamentariskt förbund - Nordiskt Medicinskt Arkiv - Nordiskt samarbete - Nordisk Universitets-Tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk skibsrederforening—Nordisk Universitets-Tidskrift
1157
»Udsigt over de nordgermanske retskilders
historie» (1878) och »Vorlesungen über
alt-nordische Rechtsgeschichte» (5 bd, 1907—10);
K. v. Amira, »Nordgermanisches
Obligationen-recht» (2 bd, 1882—95); E. Hertzberg, »De
nordiske retskilder» (i »Nordisk
retsencyklo-pedi», I, 1890). K. G. Wn.
Nordisk skibsrederforening,
sammanslutning av skeppsredare i Sverige, Norge och
Danmark med uppgift att lämna sina
medlemmar råd och upplysningar i fråga om
deras affärsrörelse, hjälp vid inkassering av
frakter etc. N. avgör också rättstvister
genom sin egen skiljedomsavd., när dylika
hän-skjutas dit. Verksamheten började 1889 i
Köpenhamn, men dess kontor och
centralstyrelse flyttades 1891 till Oslo. Det
inregistrerade tonnaget utgör f. n. (1931) inalles
3,231,000 ton, varav Norges andel är 2,108,000,
Sveriges 715.000, Danmarks 380,000 och
övriga länders 28,000 ton. I centralstyrelsen
sitta 7 medl. från vardera av Sverige och
Norge och 1 från Danmark. Månatligen utges
cirkulär till medl. samt årl. en samling
domslut i sjöfartsmål. Ax. L.
Nordisk spets, zool., se Hundraser, sp. 132.
Nordisk Statistisk Tidskrift, en av
statistikern Thor Andersson 1922 grundad tidskrift
för uppsatser av vetenskapligt och praktiskt
skolade statistiker från olika länder.
Utkommer fyra ggr årl.
Nordiskt fredsförbund, se
Fredsrörelsen, sp. 1128.
Nordiskt Idrottsliv, idrottstidning i
Stockholm, uppsattes av greve C. v. Rosen 1900.
Bland dess redaktörer må nämnas B. Roosval,
A. Lindman och E. Bergvall, ensam redaktör
från 1911 till sept. 1920, då tidningen upphörde.
Nordisk Tidskrift. 1. Litterär tidskrift för
de skandinaviska länderna och Finland, utg.
i Stockholm av Aug. Sohlman mars 1852—
dec. 1853.
2. Se Nordisk Tidskrift för
Politik, Ekonomi och Literatur.
3. Nordisk Tidskrift för
Vetenskap, Konst och Industri, tidskrift,
som sedan 1878 i Stockholm utges av L e
t-ter sted t sk a föreningen, med 8 h.
årl. Tidskriften har redigerats av C.
Anner-stedt, O. Montelius (1880—1921) och N.
Berlitz. Tidskriften, som innehåller bidrag på
svenska, danska och norska, utkommer sedan
1925 i samverkan med föreningarna Norden
i Danmark, Norge och Sverige och innehåller
sedan dess i varje häfte meddelanden om
nordiskt samarbete.
Nordisk Tidskrift för Bok- och
Biblioteksväsen, grundlagd 1914 av numera
riksbibliotekarien Isak G. A. Collijn (se d. o., sp. 1226).
Nordisk Tidskrift för Dövstuinskolan,
fortsättning av Tidskrift för D ö f stu
m-skolan, som började utgivas av Svenska
dövstumläraresällskapet 1880 under redaktion
av P. F. S. Nordin (se d. o.). 1898
ändrades den till ett för den nordiska
dövstum-skolan gemensamt organ under namn av
Nordisk Tidskrift för Döfstumskolan.
Huvudred. ha varit F. Nordin till 1920 och därefter
J. Bergqvist, biträdda av en red. för Norge
och en för Danmark. N. utkommer varje
månad. Den åtnjuter statsunderstöd från
Sverige, Norge och Danmark. Pr.
1158
Nordisk Tidskrift för Fotografi,
månadsskrift, se Fotografiska föreningen.
Nordisk Tidskrift för Politik, Ekonomi och
Literatur, månadsskrift, utg. i Lund 1866—
70 av professorn greve G. A. K. Hamilton.
Den var en bland de sista och kraftigaste
yttringarna av 1840—60-talets
universitets-skandinavism och upptog på sitt program
arbete för de tre skandinaviska rikenas
sammanslutning till ett med gemensam dynasti,
gemensam ledning av försvarsväsendet och
gemensam representation för gemensamma
angelägenheter under bibehållande av varje
»rikes inre självständighet.
Nordisk Tidsskrift for Fængselsvæsen, gr.
1878, ersattes 1913 av Nordisk
Tidsskrift for Straf f eret (se d. o.).
Nordisk Tidsskrift for Strafferet utges i
Köpenhamn sedan 1913 och avser att vara
ett föreningsband mellan de nordiska
ländernas kriminalister. Redaktionen består av
medl. från de tre skandinaviska länderna
samt Finland med höjesteretsdommer E.
01-rik och retspresident O. Haack såsom
utgivare. R. B-l.
Nordiskt interparlamentariskt förbund, se
I n t e r p a r 1 a m e n t a r i s k a unionen.
Nordiskt Medicinskt Arkiv, vetenskaplig
tidskrift, uppsatt 1869 i Stockholm av A.
Key, som redigerade den t. o. m. 1900. Den
hade en föregångare i Medicinskt A
r-chiv, utg. 1863—68 av lärarna vid Karol.
inst. N. utkom 4 ggr årl. till 1892, sedan 6 ggr.
Tidskriften innehåller bidrag från Sverige,
Finland, Danmark och Norge. Enl. av Key
uppgjord plan delades den 1901 i en kirurgisk
och en medicinsk avd., vardera om 4 h. årl.,
den förra redigerad t. o. m. 1911 av J. Berg,
sedan 1912 av E. Key, den senare av C. G.
Santesson till 1917. därpå till 1919 av I.
Holmgren. Från 1901 började dess innehåll
att översättas till utländskt språk, mest
tyska. 1901 övertogs den ekonomiska
ledningen och ansvarigheten av en
garantiförening av omkr. 40 svenska läkare. 1919
skildes tidskriftens båda avd. och bildade två
fullt självständiga tidskrifter, A c t a C h
i-r u r g i ca Scandinavica och A c t a M
e-dica Scandinavica (se Acta),
understödda av bl. a. ovannämnda förening, danska
läkare och genom statsanslag. Ansvarig
utgivare för båda tidskrifterna är C. G.
Santesson. Rätt många större avh. ha tryckts
såsom supplement. C. G. S.
Nordiskt samarbete, sammanfattande term
för våra dagars sammanhållning och
kulturutbyte mellan de nordiska länderna. I sin
nuv., från den politiskt betonade
skandinavismen (se d. o.) skilda form tog det fart
under världskriget och försiggår nu på de
mest skilda områden, särskilt inom
vetenskapen, samt har lett till bildandet av en mängd
föreningar, uppsättandet av tidskrifter,
hållandet av kongresser o. s. v. Se översikter i
Föreningen Nordens årsböcker 1920—25 och
fr. o. m. 1925 i Nordisk Tidskrift (se d. o. 3).
— Se vidare Norden samt olika
uppslagsord på Nordisk, Nordiska och
Nordiskt.
Nordisk Universitets-Tidskrift. 1. Tidskrift,
som under skandinavismens storhetstid 1854
—66 utgavs i Köpenhamn, Lund, Oslo och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
