Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norges byforbund - Norges geografiske opmaaling - Norges industriforbund - Noricum - Norijn - Norin, Erik Stefan - Norinder, Ernst Harald - Norit - Norlander, Emil August (Don Basuno) - Norlén, Magnus Wilhelm - Norlind, Ernst Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Norges geografiske opmaaling —Norlind, E. L.
1210
av förbundet. Vart tredje år hålles »bymöte»,
som har högsta beslutanderätt i förbundets
angelägenheter. Förbundet utger Kommunalt
Tidsskrift (10 h. årl.). M. H.
Norges geografiske opmaaling [-målin]
(»uppmätning»), ett 1773 upprättat, 1912
omreglerat kartografiskt institut i Oslo, som
leder landets militära, topografiska oeh
hydrografiska uppmätning, utarbetar samtliga
officiella kartor och sjökort samt ombesörjer
deras tryckning (i eget tryckeri). Institutet
är delat på fyra avd.: geodetiska,
landkartverket, den tekniska och sjökartverket. 1931
har antagits ett förslag om sjökartverkets
organisering som självständig institution
under egen chef. Mätningsarbetena utföras till
övervägande del av arméns och flottans
officerare. Institutionen står under ledning av
en dir. och sorterar under
Försvarsdepartementet. K. V. H. (M. H.)
Norges industriförbund stiftades 21 jan. 1919
i syfte att samla Norges industriföretag för
tillvaratagande av gemensamma intressen.
Till medlemmar kunna upptagas
industriföretag (aktiva) och industriintresserade personer
(passiva). Förbundets organ är
veckotidskrif-ten Norges Industri. M. H.
Nöricum, fornromerskt namn på ett
område, ung. motsv. nuv. Kärnten och
Steier-mark, med keltisk befolkning, under
Augus-tus införlivat med Romerska riket,
organiserat som provins under Claudius. Huvudort:
Noreja (Neumarkt). E. St.
Norljn, se Nordenfel t, släktart.
Norln, Erik Stefan, geolog,
forskningsresande (f. 1895 ls/3), fil. lic. 1923 i Stockholm,
ägnade sig 1920—23 åt geologiska
forskningar i Kina, först med understöd från Erik
Nyströms (se d. o.) Institute for scientific
research i Shan-si, sedan även i samband med
prof. J. G. Anderssons (se d. o.) verksamhet.
1924 och 1925 utförde han
kvartärgeologiska forskningar i v. Himalaja som ett led
i de av prof. G. De Geer anordnade
geokrono-logiska undersökningarna av jordens kvartära
nedisningsområden. Sedan 1927 har N. som
deltagare i den av dr Sven Hedin ledda
svenskkinesiska expeditionen till Centralasien
bedrivit geologiska forskningar och utfört ett
omfattande kartläggningsarbete, under en
stor del av tiden som ledare av egna
under-avd. av expeditionen. Th. H-e.
Norinder, Ernst Harald, fysiker (f.
1888 3/s), fil. dr 1921, docent i experimentell
elektricitetslära 1928 vid Uppsala univ. N.
företog 1918 på Vattenfallsstyrelsens uppdrag
undersökningar över vid åskväder
uppträdande elektriska fält, för vilket ändamål han
konstruerat en katodstråloscillograf, som
senare kommit till användning vid studiet av
blixturladdningars inverkan på
kraftledningar. N. är sedan 1922 föreståndare för
Vattenfallsstyrelsens s. å. upprättade elektriska
laboratorium i Uppsala. J. T.
Norlt, se G a b b r o.
Norlander, Emil August, författare (f.
1865 5/s). Har varit red. för Nya Nisse 1908
—16 och för Kasper 1921—27 samt är från
1897 medarbetare i Stockholms-Tidningen
(signatur Don Basuno). N. har bl. a.
utgivit flera saml. humoresker och författat en
mängd revyer (»Den förgyllda lergöken» m. fl.).
Norlén, Magnus Wilhelm, skolman,
pedagogisk skriftställare (1826—96). Efter
avlagda teol. examina och
folkskollärarexamen prästvigdes N. 1859, var ett par år
folkskollärare, blev 1865 »huvudlärare» (=
adjunkt) och 1867 rektor vid
folkskolesemina-riet i Uppsala; var 1872—78
folkskolinspektör. Genom sin starkt religiösa
personlighet och sitt levande intresse för lärjungarna
utövade han på dem ett varaktigt inflytande
och lämnade även som författare djupa spår
efter sig i folkundervisningen under
1800-talets senare hälft. Han skrev bl. a.
»Undervisningen i modersmålet uti
folkskolan» (1885; 4:e uppl. 1899), »Handledning vid
katekesundervisningen» (1892; 3:e uppl.
1909), »Lärobok i modersmålet för
folkskolan» (1885; många uppl., ny, av E. Bergsten
genomsedd uppl. 1917), »Sånger och öfningar
för folkskolan» (1879; 3:e uppl. 1889), en av
de första systematiska sångsamlingarna i
Sverige. Tills, m. Fr. Lundgren utgav N. två
mycket använda läroböcker i biblisk historia
för folk-, resp, småskolan. Postumt utkom
»Pedagogikens historia» (1898). Biogr. av Fr.
Lundgren (1899). Fr. Sg.
Norlind, Ernst Ludvig, konstnär och
författare (f. 1877 25/4), bror till G. A. N. och
J. H. T. N. Blev fil. kand, i Lund 1898,
studerade måleri i Dachau, Bayern, 1899 ff. samt
i Paris, har mestadels
levat i sin
hemprovins, Skåne, och
ägnat sig åt
konstnärskap och diktning.
Stark diktande
fantasi, intensiv hemkänsla
och naturlyrik röjas i
N:s målningar,
kolteckningar och
etsningar, stämningar
från skånska slätten,
ej minst av fågelliv
— storkar, örnar,
hägrar, tranor —, eljest
med förkärlek afton- och nattstämningar.
Hans målningar äro i regel hållna i bred,
summarisk behandling i mustig färg. Han
har även utfört figurmålningar (självporträtt,
naketstudier), målat hjortar och rådjur,
stilleben och blommor samt idkat guld- och
silver-smide. Arbeten av N. ägas av
Nationalmuseum, Göteborgs museum, Malmö museum
(»Konfirmationsflicka»). — N. har uppträtt
som författare med en skissamling, »Inter-
Skånskt landskap. Etsning av Ernst Norlind.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
