- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
1211-1212

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norlind, Ernst Ludvig - Norlind, Gottfrid Arnold - Norlind, Johan Henrik Tobias - Norling, Nils Sigfrid - Norling, Sven Adolf - Norm - Normal (vanlig) - Normal (matematik, fysik)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1211

Norlind, G. A.—Normal

1212

messon och bagateller», samt »Dikter» (1907),
»Nya dikter» (1915), ett dramatiskt försök,
»Uppgörelse» (1908), lustspelet
»Anteckningsboken» (1911), romanerna »Johan Fredrik Hell»
(1913), »Den dödas arv» (1918),
»Silvermal-jan» (1924), »Minnen och meditationer» (s. å.),
»Akvamarinen» (1928), »Minnena» (1929). Jfr
H. Kjellin, »E. N:s konst» (1927; bildverk
med text) och »E. N. som människa och
konstnär» (s. å.). G-g N.

Norlind, Gottfrid Arnold, geograf,
författare (1883—1929), bror till E. L. N. och
J. H. T. N. Blev fil. dr och docent i geografi
vid Lunds univ 1912 och var t. f. prof, där
1912—16 samt 1921. N., som jämte sin
fackkännedom ägde stor allmän lärdom och
vidsträckta kulturintressen, utgav bl. a. »Die
geo-graphische Entwieklung des Bheindeltas bis
um das Jahr 1500» (1912), »Henrik sjöfararen»
(1918), » Världsherradöme. Babylon—Rom—
London» (1920), »De stora geografiska
upptäckternas tidevarv» (1923), »Det
senmedeltida Rom» (1924). Mycket ägnade sig N. åt
studiet av Dante, utgav en monogr. om
honom (1925) och översatte bl. a. delar av
»Divina commedia» (bd 1, »Inferno», 1921; bd 2,
»Purgatorio», 1930). N., som på
beundransvärt sätt övervann en långvarig, tärande
sjukdoms lidanden, utgav 1928 »Från min
veranda. Meditationer» (2:a uppl. 1929).
Postumt utkommo »Skapande liv. Studier och
bekännelser» (1929) samt »Det osynliga
bygget. Arnold N:s dagböcker», i urval utg. av
Klara Johanson (1930). Sedan 1922 var N.
g. m. författarinnan Emilia Fogelklou (se
d. o.). B. H-d.

Norlind, Johan Henrik Tobias,
musikhistoriker och folklorist (f. 1879 6/s), bror
till E. L. N. och G. A. N. Blev fil. dr i
Lund 1909, var docent där i litteratur- och
musikhistoria 1909—
19, blev 1918 lärare
vid Konservatoriet i
Stockholm och är
sedan 1919 föreståndare
för Musikhistoriska
museet. N. har varit
lärare vid olika
folkhögskolor, bl. a.
rektor i Tomelilla 1907—
14, i ö. Grevie 1914
—17, och är
föreståndare för Stockholms
borgarskolas
folkhögskola från 1919. Han

har varit sekr. i svenska avd. av
Internationale Musikgesellschaft 1901—14, ordf, i
Svenska samfundet för musikforskning och red.
för dess tidskr. 1919—26 samt ordf, i Svenska
musikpedagogiska sällskapet från 1925. Bland
N:s många skrifter kunna anföras »Svensk
musikhistoria» (1901; 2:a uppl. 1918),
»Latinska skolsånger i Sverige och Finland» (i
Lunds Univ:s Arsskr. 1909; gradualavh.),
»Studier i svensk folklore» (ibid. 1911),
»Skattsägner» (ibid. 1918), »Svenska allmogens liv»
(1912; 2:a uppl. 1925), »Allmänt
musiklexikon» (1912—16; 2:a uppl. 1927—30), »Allmän
musikhistoria» (1920—22), »Kungl.
Musikaliska akademien 1771—1921» (1921; tills, m.
O. Morales), »Handbok i musikens historia»
(1923), »Beethoven och hans tid» (1924),

»Kungl. hovkapellets historia 1526—1926»
(1926; tills, m. E. Trobäck),
»Musikinstrumenten» (1928), »Svensk folkmusik och folkdans»
(1930) samt monogr. över Jenny Lind,
Christina Nilsson, Wagner m. fl. N. är
medarbetare i Nordisk Familjeboks 3:e uppl. Lqr.

Norling, Nils Sigfrid, tidningsman (f.
18 8 0 27/ö)- Var 1900—05 medarbetare i flera
skånska tidningar, 1905—09 red. av
Lands-krona-Kuriren och är sedan 1910 red. och
utgivare av Arbetarbladet i Gävle. N. tillhör det
socialdemokratiska partiet, är
stadsfullmäktig i Gävle från 1917, ordf. 1931, och led. av
Första kammaren fr. o. m. urtima riksdagen
1919. Han är intresserad nykterhetsman och
sedan 1920 led. av styrelsen för Sveriges
storloge av I. O. G. T. Han har bl. a.
skrivit diktsamlingen »Und’r röda fanor» (1906),
novellsamlingarna »Människobarn» (1910) och
»Göingar och annat folk» (1924) samt
verkställt flera översättningar. (R. L-dm.)

Norling, Sven Adolf, veterinär (1785—
1858). Genomgick 1805 under P. Hernqvists
ledning veterinärskolan i Skara, blev 1806
student i Lund och studerade 1806—07 vid
Kgl. danske
veterinær-skolen i Köpenhamn.
1808 inträdde N. i
Fältläkarkåren, var
underläkare i
fälttåget mot Norge s. å.
och sedermera några
år chef för arméns
hästlasarett. 1810 blev
han lektor och
föreståndare för
veterinärinrättningen i
Skara, 1821 prof, och
föreståndare för det på
hans initiativ s. å.

upprättade Veterinärinstitutet i Stockholm.
Kort därefter blev N. överdir. och chef för
båda dessa läroanstalter och förblev på denna
post, tills de 1855 skildes och ställdes under
särskilda föreståndare, då N. åter blev
föreståndare för veterinärinrättningen i Skara.
N. verkade nitiskt för veterinärväsendets
ordnande i Sverige. Särskilt bör framhållas hans
kraftiga ingripande mot den elakartade
lung-rötan på 1840—50-talet. E. T. N.

Norm (lat. no’rma, eg. vinkelmått).

1. (Jur.) Beteckning för rättsregel, har av
olika författare tagits i ganska olika
betydelser. Riktigast bör med n. förstås blott en
faktisk regel för mänskligt handlande och
med rättsnorm en av den objektiva
rätten upptagen dylik regel. Rid.

2. (Filos.) Regel, som bestämmer hur något
bör vara i ett visst hänseende; så talas om
etiska, estetiska och ofta även logiska n. Jfr
Lag Ib) och c). G. O-a.

Normal, (regel)riktig, mönster-; vanlig,
genomsnitts-; klok (motsatser: onormal, a
b-no.rm, anor mal; jfr Anomali).

Normäl. 1. (Mat.) Den räta linje, som är
vinkelrät mot en annan rät linje, ett plan eller,
beträffande kroklinjer och buktiga ytor, mot
kroklinjens tangent, resp, ytans tangentplan
i en viss punkt. En kroklinje i rymden har
oändligt många n., vilka samtliga ligga i ett
och samma plan, normalplanet. T. B

2. (Fys.) Se L j u s b r y t n i n g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free