Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Normalarbetsdag - Normalbläck - Normalelement - Normalfilm - Normalhöjdpunkt - Normalisera - Normalitet - Normalljus - Normallösning - Normalpapper - Normalplan - Normalpotential - Normalprofil - Normalprosa - Normalskola - Normalskolekompetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Normalarbetsdag—Normalskolekompetens
1213
Normalarbetsdag el., med tanke på en mer
ovillkorlig begränsning,
maximalarbetsdag åsyftar i regel ett genom lagstiftning
begränsat tidsmått för det dagliga arbetet.
Sådan arbetstidsbegränsning infördes i
flertalet kulturstater relativt tidigt för
minderåriga samt i viss mån även för kvinnor och
vissa specialarbetare, men uttrycket n.
betecknar vanl. dylik begränsning för vuxna
arbetare i mer allmän utsträckning. N. i nu
antydda bemärkelse torde först ha stadgats
i en fransk lag av 1848, som för den större
industrien begränsade den effektiva
arbetstiden per dag till 12 tim. Begränsning av den
dagliga arbetstiden till 11 tim. infördes i
Schweiz 1877 och i Österrike 1885.
Sedermera begränsades arbetsdagen i vissa länder
till 10 tim. Oberoende av lagstiftningen
inskränktes vanl. småningom ändock
arbetstiden.
Sin egentliga betydelse har n. fått genom
det redan av Robert Owen 1817 framställda
och av den internationella socialistkongressen
1889 upptagna kravet på 8 timmars
arbetsdag. Detta krav tillgodosågs genom
lagstiftning 1901 i Nya Zeeland och sedermera i ett
antal andra stater. Först mot världskrigets
slut och den närmaste tiden därefter kom den
lagstadgade 8-timmarsdagen till mer allmänt
genomförande. Lagar därom utfärdades 1917
i Mexikos förenta stater och Finland, 1918
i Norge, Ryssland, Tyskland, Österrike,
Polen och Tjeckoslovakien samt 1919 i Sverige,
Spanien, Portugal, Frankrike, Schweiz och
Nederländerna. Senare har dylik lagstiftning
införts i ytterligare ett flertal länder. På
Internationella arbetskonferensens första
sammanträde, i Washington 1919, antogs en
konvention ang. 8-timmarsdagen inom industrien,
men denna konvention har ej vunnit någon
mer allmän tillslutning, vilket givit
anledning till mycket klagomål från arbetarnas
sida. En konvention ang. dylik
arbetstidsbegränsning för »anställda» (handelsbiträden,
kontors- och byråpersonal o. dyl.) har antagits
av arbetskonferensen 1930, och frågan om n.
för sjöfolk har upptagits men ej
slutbehandlats av arbetskonferensen.
I Sverige kan intresset för n. spåras
tillbaka till 1856, då en motionär i bondeståndet
påyrkade, att den dagliga arbetstiden i
fabriker skulle begränsas till 12 tim. Sedermera
väcktes mot seklets slut ett flertal
riksdagsmotioner i ämnet, men först 1908 krävdes
arbetsdagens inskränkning till 8 tim., ett krav,
som motionsvis några gånger förgäves
upprepades. 1918 tillsattes den s. k.
arbetstids-kommittén, vars förslag till lag om
arbetstidens begränsning väsentligen oförändrat
förelädes 1919 års riksdag. Det förkastades men
antogs av urtima riksdagen s. å. med
giltighet för fyra år
(seArbetarskyddslag-s t i f t n i n g). Efter upprepade förnyelser
jämte revisioner av denna provisoriska
lagstiftning antogs 1930, utan begränsad
giltighetstid, nu gällande lag om arbetstidens
begränsning, utfärdad 16 maj 1930. Sverige
har ej biträtt den ovannämnda s. k.
Washing-tonkonventionen. Provisoriskt gällande
lagar ha utfärdats om arbetstiden på svenska
fartyg, den senaste enl. lag 13 juni 1930,
gällande t. o. m. 31 dec. 1933, vilka lagar
emel
1214
lertid endast i mer inskränkt mån föreskriva
8-timmarsbegränsningen.
Anmärkas må slutligen, att i st. f. kravet
på 8-timmarsdagen numera, särskilt med hän
syn till överproduktionen och arbetslösheten,
på många håll göres gällande ett krav på
7 timmars arbetsdag eller någorlunda
däremot svarande arbetsvecka, t. ex. förkortad
till 5 dagar. A. M.
Normalbläck, se Bläck.
Normalelement, fys., se Galvaniska
element, sp. 352.
Normalfilm, se Film, sp. 342; jfr även
Kinematograf.
Normalhöjdpunkt, se Nivellering.
Normalisera, göra överensstämmande med
det vanliga; språkv., ändra en text så, att
den i allt väsentligt får stavning,
böjningsformer, interpunktion m. m. i
överensstämmelse med gängse språkbruk.
Normalitèt, kem., en lösnings
koncentration, uttryckt i antalet gramekvivalenter per
liter.
Normalljus, se Ljusenhet.
Normallösning, kem., lösning, som per liter
innehåller 1 gramekvivalent av den lösta
substansen (se Ekvivalent).
Normalpapper, papper för skriftliga
offentliga handlingar; indelas i Sverige i fyra
klasser, som var för sig skola uppfylla vissa
lagbestämda fordringar på sammansättning,
hållfasthet, format och vikt m. m. Svenskt n.
skall vara försett med vattenstämpel,
innehållande tillverkarens firma i bokstäver,
orden »svenskt normal», numret i den
pappers-klass papperet tillhör samt tillverkningsåret.
Jfr P a p p e r. G. H-r.
Normalplan, mat., se N o r m all.
Normalpotential, den potentialskillnad, som
uppstår mellan en metall och en saltlösning,
när metallen neddoppas däri och lösningen
innehåller en gramion av metallen per liter.
Se vidare Elektrokemi och E 1 e k t r
o-lytisk dissociation. J. T.
Normalprofil, se B a 1 k 2.
Normalprosa, se Prosa.
Normalskola, i Sverige mönsterskola. Så
benämndes en 1830 i Stockholm av
Växelun-dervisningssällskapet öppnad läroanstalt, som
var avsedd att dels vara en mönsterskola för
växelundervisningsskolorna, dels utbilda
lärare för dylika skolor och från vilken
folk-skoleseminariet i Stockholm leder sitt
ursprung. Om Statens normalskola för flickor
i Stockholm se Högre
lärarinneseminarier. — I vissa främmande länder
är n. namn på utbildningsanstalt för lärare,
vanl. folkskollärare. Fr. Sg.
Normalskolekompetens. Godkänt
avgångsbetyg från Statens normalskola för flickor (se
Högre lärarinneseminarier) har
sedan åtskilliga år tillbaka medfört viss
kompetens (t. ex. för inträde i Gymnastiska
centralinstitutet, skolköksseminarium, post- och
telegrafelevkurs, för vissa anställningar vid
S. J., riksbanken m. m.). Efter prövning i
varje särskilt fall har K. m:t sedan 1909
medgivit, att avgångsbetyg från högsta
klassen av privata högre flickskolor må på vissa
villkor medföra samma rättigheter som dylikt
betyg från normalskolan; n. är den
vedertagna benämningen på sådan kompetens. Rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
