Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköpings stadsbibliotek och konstmuseum - Norrköpings Tidningar - Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnväg (Vikbolandsbanan, V. B. J.) - Norrland - Norrland (försäkringsbolag) - Norrlanda - Norrlands artilleriregemente (A. 4) - Norrlands dragonregemente (K. 4) - Norrlandsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrköpings Tidningar—Norrlandsfrågan
1241
(i Konst och Konstnärer, 1, 1914); Hj.
Lundgren, »Ur stadsbibliotekets och museets
samlingar» (1 1920, 2 1924; i Norrköpings
Stadsbiblioteks Handl.); årsberättelser i
Norrköpings stadsfullmäktiges handl. Hj. L-n.
Norrköpings Tidningar, tidning i
Norrköping, uppsatt 1758 av boktryckaren J. Edman
som veckobladet No r rk öp i ngs W e ko
Tidningar. Den erhöll 1787 sitt nuv.
namn och utgavs 1787—1864 två ggr i
veckan, sedan tre och utges fr. o. m. 1871 sex
ggr i veckan. Bland dess huvudred, må
nämnas lektor L. A. Eklund (se d. o.; 1875—
98) och fil. dr E. R. Sund in (f. 18 6 7 28/2;
1899—1929), följd av J. M. D. Börjesson
(f. 18 8 5 28/n). Tidningens politiska
ståndpunkt är konservativ.
Norrköping-Söderköping-Vikbolandets
järnväg, även benämnd Vikbolandsbanan
(sign. V. B. J.), spårvidd 0,891 m,
förbinder Norrköping ö. (Norra Östergötlands
järnvägar, se d. o.) dels med Söderköping och
Val-demarsvik (54,9 km) och dels med Arkösund
genom en linje (46,2 km) från stationen
Kummelby. Sträckan Norrköping
östra—Söderköping öppnades för allmän trafik 1893,
Kummelby—Arkösund 1895 och Söderköping—
Valdemarsvik 1906. F. P.
Norrland, den del av Sverige, som ligger n.
om Svealand, omfattar landskapen
Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland,
Medelpad, Ångermanland, Västerbotten och
Lappland; 260,493,84 kvkm (58 % av hela Sveriges
areal), 1,091,198 inv. (1930), 4,2 per kvkm.
N. var urspr. en kollektiv benämning för
rikets n. delar (n. om ödmården) utan
administrativ eller judiciell betydelse. I
Karlskrönikan (se d. o.) avses med N. de på ömse
sidor om Bottniska viken belägna områdena,
av vilka kustlandet n. om Kvarken kallades
Norrbotten och områdena s. därom
Hälsingland i v. och österland (el. Öster-Norrland) i
ö. Senare räknades först Ule älv och därefter
Torne älv som N:s gräns mot Finland. Se
vidare Bottniska handelstvånget,
Norrlandsfrågan samt artiklar om
resp, landskap (med kartor) och län.
Värdefulla avh. om N. ingå i Norrländskt
Handbibliotek: 1. A. G. Högbom, »N.
Natur-beskrifning» (1906); 2. E. Collinder,
»Medelpads flora» (1909); 3. F. Kempe,
»Skogshushållning i N.» (s. å.); 4. S. Ekman, »N:s jakt
och fiske» (1910); 5. G. Andersson och S. Birger,
»Den norrländska florans geografiska
fördelning och invandringshistoria» (1912); 6. P.
Hellström, »N:s jordbruk» (1907); 7. E. Melin,
»Studier över de norrländska myrmarkernas
vegetation med särskild hänsyn till deras
skogsvegetation efter torrläggning» (1917);
8. H. Cornell, »N:s kyrkliga konst under
medeltiden» (1918); 9. H. Smith, »Vegetationen
och dess utvecklingshistoria i det
centralsvenska högf jällsområdet» (1920); 10.
»Skogsbruk och skogsindustri i norra Sverige»
(1925); 11. W. Carlgren, »De norrländska
skogsindustrierna intill 1800-talets mitt»
(1926). Se även H. W:son Ahlmann, »The
economic geography of Swedish N.» (i Geogr.
Annaler 1921). G. R-ll.
Norrland, försäkringsbolag, gr. 1889 såsom
rent brandförsäkringsbolag, omfattar f. n.
även ansvarighets-, automobil-, avbrotts-,
1242
garanti-, glas-, inbrotts-, olycksfalls- och sjuk-,
resgods-, trafik- och
vattenledningsskadeför-säkring. Sedan 1929 verkar bolaget i
intressegemenskap med Lifförsäkrings-a.-b. Thule. N :s
totala ansvarssumma för direkt tecknade
försäkringar var 1,323 mill. kr. 31 dec. 1929; den
sammanlagda premieinkomsten för 1929 var
4,6 mill. kr. Dotterbolag: Njord, gr. 1926
för drivande av återförsäkring i
brandförsäkrings- och bibranscherna. G. P-e.
Norrlanda, socken i Gotlands norra härad,
på östkusten, ö. om Roma; 39,84 kvkm, 332
inv. (1931). Genomflytes från en myr vid
kyrkan av Djupån. 640 har åker, 2,624 har jämn
skogsmark. Ingår i Gothems och N. pastorat
i Visby stift, Medelkontraktet. — Kyrkans
nuvarande, enskeppiga långhus med grotesk
arkitekturskulptur är ett verk av den
anonyme Egypticus, 1300-talets förra hälft;
koret, från 1200-talets senare hälft, och tornet,
från 1100-talet, stå kvar från en äldre
anläggning. G. R-ll; E. L-k.
Norrlands artilleriregemente (A. 4) tillhör
Norra arméfördelningen och mottager
värnpliktiga från Kopparbergs, Gävleborgs och
Jämtlands inskrivningsområden; förlagt till
Östersund. Det indelas (enl. 1925 års
för-svarsordning) i regementsstab och 3
divisioner om 2 batterier. — N. uppsattes på grund
av 1892 års härorganisation och förlädes till
Östersund utom en division, som
garnisonera-des i Boden och genom 1925 års härordning
blev självständig kår, Norrbottens
arti 1 le r i k år (se d. o.). M. B-dt.
Norrlands dragonregemente (K. 4) tillhör
Norra arméfördelningen och är förlagt till
Umeå utom en till Boden detacherad
skva-dron, som ingår bland övre Norrlands
trupper; mottager värnpliktiga från Norra
armé-fördelningsområdet samt Västerbottens och
Norrbottens inskrivningsområden. — Ang.
förekomsten av rytteri under äldre tider se
Jämtlands fältjäg arregemente.
Till den indelta hästjägarskvadronen anslogs
1830 ett ökat antal nummer, och
Jämtlands hästjägarkår om 2 skvadroner
bildades. Jämlikt 1892 års härordning
utvidgades denna kår till ett reg:te om 5 skvadroner
samt övergick från indelt till värvat
truppförband. Samtidigt fick reg:tet sitt nuv.
namn, och förflyttning från Frösö läger till
Umeå beslöts. M. B-dt.
Norrlandsfrågan, sammanfattningen av de
ekonomiska, sociala och politiska spörsmål,
som i modern tid fått viss politisk
aktualitet för Norrland (och Dalarna), genom
bondejordens successiva förvandling till
bolags-jord, övergången från allmogehushållning till
kapitalistisk storindustri o. a. därmed
sammanhängande, för nämnda landsdelar
karakteristiska förhållanden.
Norrland och vissa av Dalarnas
skogbärande trakter betraktades och behandlades
länge i viss mån som koloni. Av
nybyggarna »tog var och en för sig efter förmågan»
redan från 1300-talet; endast mellan
inägor-na funnos bestämda gränser. Skogen o. a.
obygder ansågos som ingens el. allas
tillhörighet. Småningom började regenterna göra
anspråk på dem för det allmännas räkning.
I Gustav I:s brev till norrlänningarna 20
april 1542 förklarades, att »alla sådana ägor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
