Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - n. st. - nsv. - N. T. - N. T. O. - Nu - Nuba - Nubar pascha - Nubb - Nubbe, Nubb - Nubbsten - Nubecula - Nubien - Nubilitet - Nubiska språket - Nubiska öknen - Nubisk vildåsna - Nucellus - Nucifraga - Nuckö - Nucleolus, Kärnkropp - Nucleus - Nuda veritas - Nuditet - Nudlar - Nuevo León - Nugat - Nuggets - Nuhn, Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1301
n. st.—Nuhn
1302
n. st., nya stilen (se Kronologi, sp. 170).
nsv., nysvenskt.
N. T., Nya testamentet.
N. T. O., förk. för
Nationaltemplar-•orden (se d. o.).
Nu, vitter månadsskrift nov. 1874—77.
Nuba, folkgrupp i s. Kordofan. De äro
mörkhyade, högväxta negrer el. åtm. starkt
negroida, trol. ej besläktade med nubierna.
Männen gå nakna, omskärelse förekommer ej
och ej heller infibulation (se d. o.) som hos
nubierna. Särskilt intressanta äro deras språk
(det finns ett antal sådana), vilka intaga en
särställning. 1910 påvisade B. Seligman, att
de ha prefix och erinra om bantuspråken,
varför man kallat dem bantoida. Meinhof
åter vill förbinda dem med Sudanspråken. De
flesta n. äro jordbrukare, de tro på olika
slags andar, och regnmakarna spela stor roll
hos dem. K. G. L.
Nubar pascha, egyptisk statsman av
arme-nisk kristen börd (1825—99;, fick sin
uppfostran i Frankrike, var en tid
privatsekreterare åt Ibrahim pascha, användes sedan
inom diplomatien och var utrikesminister
1866—74, då han bl. a. verkade för
konsular-jurisdiktionens ersättande med de blandade
domstolarna. Utrikesminister även 1875—76,
var han konseljpresident 1878—79, 1884—88
och 1894—95. Han sökte civilisera Egypten
efter europeiskt mönster, men hans försök
att samtidigt tillvarataga Egyptens
intressen gentemot de europeiska makternas
anspråk ledde särskilt efter den engelska
ockupationen till ständiga slitningar med
Englands representant, landets verklige
styresman. V. S-g.*
Nubb, minsta sortens järnspik, 6—18 mm
långa. Den mest förekommande sorten,
tolk nubb, är 12 mm.
Nubbe, Nubb, eg. liten stump, sedan om
kort pipa, liten människa, sup m. m.
Nubbsten, granit, kalksten eller sandsten,
huggen i små stycken till fasadbeklädnad
eller gatubeläggning. G. H-r.
Nubécula, lat., eg. »litet moln». 1. Tunt,
halvt genomskinligt, gråblått ärr i
hornhinnan. — 2. Den lätta, flockiga, ofärgade
grumling, som i regel uppstår i människans urin,
då den fått stå någon tid, och som utgöres
av slemartade ämnen, epitelceller samt
urin-syrade salter. K. G. P-n; E. Abr.
Nübien, vidsträckt område i n. ö. Afrika,
utbredande sig mellan Egypten, Röda havet
och Libyska öknen. N. utgör ingen
administrativ enhet; det tillhör i politiskt
avseende Egypten och, till större delen,
Engelskegyptiska Sudan (se d. o. och karta med
provinsindelning). Det sträcker sig i s. ung. till
Kartum och i n. till Assuan nära l:a
kata-rakten, omfattande Nilens S-formiga del, den
s. k. nubiska Nildalen, en täml. trång, i
sandsten och granit nedskuren dalgång, avbruten
av sträckor av svämland. N. består f. ö.
hu-vudsakl. av en klippig ökentrakt med
sand-stensslätter ö. om Nilen, Nubiska öknen,
samt torra stäpper och platåer. Större delen
av N. ligger inom den regnlösa zonen.
Näringslivet beror därför av Nilen. Först på
senare år har dess vatten börjat utnyttjas
för irrigation i N:s sudanska del. Så
fullbordades 1925 en stor bevattningsdamm vid
Makwar vid Blå Nilen; på detta
irrigations-område odlas bomull i stor skala. Planerade
dammbyggnader, t. ex. vid Blå Nilen vid
Tana-sjön i Abessinien, ha föranlett politiska
konflikter mellan denna stat, England och Italien.
Nubiska Nildalen bebos av n u b i e r,
besläktade med Sudannegrerna, ehuru deras
ras-och språkförvantskap ännu ej klarlagts. Se
vidare EngeLsk-egyptiska Sudan
och Nubiska språket. M.
Talrika minnesmärken utvisa, att N. under
forntiden ägde en hög kultur (se Etiopien).
Från 500- till 1300-talet var N. kristet;
senare utbredde araberna muhammedanismen
över hela landet, som sönderföll i små stater
med egna under araberna, efter 1517 under
turkiske sultanen, stående furstar. 1820
erövrades N. av Egypten, och sedan 1900 bildar
n. delen av området en egyptisk provins,
medan den större, sydliga delen står under
gemensam brittisk och egyptisk styrelse. Jfr
D o n g o 1 a och Egypten, historia. A. S-n.
Litt.: E. A. W. Budge, »The egyptian
Sudan» (2 vol., 1907); G. A. Reisner och C. M.
Firth, »Archaeological survey of Nubia.
Me-moirs» (1910—15); F. L. Griffith, »Oxford
excavations in Nubia» (i Annals of
Archaeo-logy and Anthropology, 8—15, 1921—28);
Macmillans guides, »Guide to Egypt and the
Sudan» (7 :e uppl. 1916).
Nubilitèt, en kvinnas äktenskapsmognad.
Nubiska språket betecknar i egentlig
mening de i Nildalen bosatta nubiernas språk.
De äldsta språkproven synas härstamma från
slutet av 700-talet, de senaste från början
av 1300-talet (fragment av övers, av N. T.
m. m.). I våra dagar skriva nubierna
arabiska. N:s huvuddialekter äro mahäsi i
mitten och kenzi-dongoläwi i periferien. N. är i
huvudsak monosyllabiskt, saknar genus och
har rikt utvecklad verbalflexion. — Litt.: IT.
Almkvist, »Nubische Studien im Sudän 1877
—78» (grammatik, texter, ordbok; utg. av K.
V. Zetterstéen 1911); K. V. Zetterstéen, »Den
nubiska språkforskningens historia» (1907);
F. L. Griffith. »The nubian texts of the
christian period» (1913).
Nubiska öknen, se Nubien.
Nubisk vildåsna, se H ä s t d j u r e n, sp.
324, bild 2.
NuceJlus, bot., se Fröämne.
NueVfraga, zool., se N ö t k r å k s 1 ä k t e t.
Nuckö, se Estlandssvenskar, sp.
1087, 1089.
Nucle’olus, Kärnkropp, dets. som
nuk-leol, se Cell, sp. 766.
Nu’cleus, lat., kärna, se Cell, sp. 766.
Nüda vèritas, lat., den nakna, osminkade
sanningen.
Nuditèt, nakenhet; framställning av den
blottade människokroppen; obeslöjad
skildring (ofta med betydelsen stötande).
Nudlar, se Makaroni.
Nuevo Leon [noä’røå läå’n], stat i n. ö.
Mexiko; 65,103 kvkm, 416,173 inv. (1930);
genomdrages från n. v. till s. ö. av Sierra Madre
oriental. Jordbruk. Socker- och
bomullsfabriker, järn- och stålverk. Huvudstad:
Monter-rey (se d. o.).
Nugät, se N o u g a t.
Nuggets [na’gits], eng., se Guld, sp. 1245.
Nuhn [nön], Anton, tysk anatom (1814—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
