Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nuhn, Anton - Nuits, Nuits-S:t-Georges - Nukleas - Nukleinsyror - Nukleoalbuminer - Nukleoproteider - Nuku-Hiva - Nulla dies sine linea - Nullah - Nulla regula sine exceptione - Nullifiers - Nullifikation - Nulliporer - Nullitet - Nullitetsbesvär - Numantia - Numa Pompilius - Numea - Numedal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1303
Nuits—Numedal
1304
89). Blev 1849 prof, i anatomi i Heidelberg
och upptäckte den efter honom benämnda
körteln i tungspetsen. R. T-dt.*
Nuits [nyi’], N. ■ S : t - Ge o r ge s, stad i fr.
dep. Cöte-d’Or (Bourgogne); 3,233 inv. (1926).
Centrum för vinodling på Cfite de Nuits.
Nukleäs (av lat. nu’cleus, kärna), kem.,
enzym, som spjälkar nukleinsyror.
Nuklelnsyror, kemiska föreningar av
mycket sammansatt natur. De bilda tills, m.
äggviteämnen nukleoproteider (se d. o.)
och spjälkas av ett i tarmsaften
förekommande enzym, nukleas, i fosfoisyra,
kolhydrater och purin-, pyridin- el. pyrimidinbaser. I.B.
Nukleoalbumlner, äggviteämnen, tillhörande
de enkla proteidernas grupp. De skilja sig
från övriga enkla proteider genom sin
fosforhalt. Den viktigaste nukleoalbuminen är
k a s e i n (se d. o.). I. B.
Nukleoproteider, sammansatta
äggviteämnen (proteider). De bilda huvudbeståndsdelen
i djurens och växternas cellkärnor och äro
uppbyggda av äggviteämnen och
nukleinsyror (se d. o.). I. B.
Nuku-HIva, se Marquesasöarna.
Nu’lla di’es si’ne linea, lat., »ingen dag
utan ett penseldrag» (eller: »en rad»);
maning till flit, av Plinius d. ä. tillagd Apelles.
Nullah (av hindi näla), anglo-ind. namn på
vattendrag el. mindre kanal, ofta uttorkad;
flodbädd.
Nu’lla rögula si’ne exceptiöne, lat., »ingen
regel utan undantag».
Nullifiers [na’lifalaz], se Nullifikatiön.
Nullifikatiön, »försättande ur kraft»,
uni-onsrättslig term i U. S. A., innebärande krav
på viss vetorätt för enskild stat mot
unions-myndigheternas beslut. Den starkt
protektionistiska tulltariff, som 1828 antogs av
kongressen och godkändes av presidenten J. Q.
Adams, väckte häftig opposition i de frihan
-delsvänliga sydstaterna. Förenta staternas
dåv. vice president John C. Calhoun (se d. o.)
formulerade och utvidgade då den i hans
hemstat, Syd-Carolina, redan tidigare hyllade
nullifikationsteorien. Då 1828 års tariffakt
enligt Calhoun var orättvis och
författnings-stridig, ansåg han en enskild stat ha rätt att
förklara den kraftlös och ogiltig (null and
void) inom sil t eget område. Calhoun
motiverade lagligheten av en dylik »nullifikatiön»
med läran om de enskilda staternas
suveränitet och unionsförfattningens
fördragskarak-tär. Flera av sydstaterna slöto sig till
Calhouns lära, men presidenten A. Jackson
uttalade sig skarpt för unionens
upprätthållande under alla omständigheter. I en
senats-debatt 1830 framlade D Webster i ett
glänsande svarstal till Calhouns meningsfrände R.
Y. Hayne (se d. o.) den federalistiska
uppfattningen av unionens och de enskilda staternas
inbördes befogenheter. Calhouns anhängare,
nullifiers, genomdrevo 1832 i Syd-Carolina
beslut om n. (fr. o. m. 1833) av tarifflagen av
1828 och av en modifierad sådan av 1832.
Calhoun nedlade vice presidentskapet och lät
ip-välja sig i unionssenaten. Presidenten
Jackson begärde av kongressen befogenhet att med
våld genomdriva tariffaktens tullsatser. Ett
av Henry Clay framställt kompromissförslag
om modifiering av tariffsatserna på ett mot
sydstaterna tillmötesgående sätt antogs mars
1833, samtidigt som Jackson erhöll den
begärda befogenheten. Då Calhoun fått sin vilja
fram i sakfrågan, återtog Syd-Carolina sitt
nullifikationsbeslut. Nullifikationsteorien
utgjorde 1860—61 i något ändrad form det
teoretiska underlaget för sydstaternas beslut om
utträde ur unionen, vilket då ledde till
inbördeskriget. — Litt.: E. P. Powell,
»Nullifi-cation and secession in the United states»
(1897); C. S. Boucher, »The nullification
con-troversy in South Carolina» (1916). V. S-g.
Nullipörer, bot., se K a 1 k a 1 g e r, sp. 162.
Nullitèt (fr. nullité, av lat. nu’llus, ingen,
betydelselös), ogiltighet; person utan all
förmåga. — Rättshandling säges vara en n., när
någon av de för dess giltighet väsentliga
förutsättningarna vid dess tillkomst icke
före-funnits. Den kan i sådan händelse icke
medföra den rättsliga verkan lagen eljest fäst
därvid. Ett av domstol givet beslut är en n.,
när under rättegången förelupit ett svårare
rättegångsfel. Den, som anser sig genom
beslutet kränkt i sin rätt, måste dock
överklaga det inom viss tid, som i allm. är vanlig
klagotid men i visst fall natt och år efter
erhållen kännedom om beslutet (se N u 1 1
i-tetsbesvär). Jfr D o m v i 11 a. I. Afz.*
Nullitetsbesvär, extraordinärt rättsmedel,
som i vissa fall kan användas för att få ett
domstolsbeslut undanröjt, då rättegångsfel
förelupit. Enl. kap. 25 § 10 rättegångsbalken
äger den, som i underrätt blivit dömd ohörd,
d. v. s. utan att han lagligen instämts el.
eljest fått tillfälle att utföra sin talan, att
inom ett år från det utslaget blev honom
kunnigt söka ändring däri hos hovrätten
genom besvär. Samma befogenhet tillkommer
den, som utan att vara part i ett mål lider
förfång av däri fällt utslag. För klagan över
hovrätts utslag finnas motsv. bestämmelser
i kap. 30 § 38 rättegångsbalken. Se vidare
E. Kallenberg, »De ordinära devolutiva
rättsmedlen i den svenska civilprocessen» (2:a
uppl. 1922). Å. H.
Numa’ntia, stad i Hispania Tarraconensis
(n. Spanien), medelpunkten för de
keltibe-riska stammarnas resning mot romarna under
2:a årh. f. Kr. Efter långvarigt motstånd
togs N. av Scipio d. y. 133 f. Kr. och
förstördes. Grävningar gjordes 1905—10.
Under ruinerna av ett senare (romerskt) N.
blottades då rester av ett äldre N.. och därunder
påträffades en förhistorisk bosättning. E. St.
Nu’ma Pompi’lius, enl. sagorna Roms andre
konung. Namnet Numa är etruskiskt, men N.
uppgavs ha varit en sabin. Han ansågs ha
ordnat de religiösa bruken i Rom efter rå*H
av nymfen Egeria och bl. a. inrättat
vesta-lernas, augurernas, saliernas och fetialernas
prästadömen. E. St.
Numea, se N o u m é a.
Numedal, en av östlandets stora dalgångar
i Buskerud fylke, Norge; omkr. 90 km lång.
Genomflytes av L å g e n el. Nu med a 1
s-1 å g e n, som kommer från Hardangervidda
och i övre N. mellan de fiskrika sjöarna
Tunhovdfjorden och Norefjorden bildar de
betydande, delvis utbyggda fallen vid Nore
(se d. o.) samt i forsrikt lopp fortsätter förbi
Kongsberg i sydligaste N. till Skagerak vid
Larvik; disponibel lågvatteneffekt 430,000
hkr, varav staten äger mer än hälften. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
