Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Numedal - Numedalslågen - Numen, Numenon - Numenius - Numeralia - Numeri - Numerisk - Numeriskt värde - Numers, Gustaf Adolf von - Numers, Hedvig von, f. Ehrenstam - Numerus - Numerus clausus - Numerär - Numida, Numidinae - Numidia - Numismatik - Numismatiker - Numismatiska föreningen, Svenska - Numitor - Nummela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1305
N umedalslågen—N ummela
1306
nedre Lågen betydande laxfiske. Genom N.
går Numedalsbanan (Kongsberg-Nore). Vid
Nore delar sig N. i Opdal mot v. och
Tun-hovd-Dagali-Skurdalen i en båge mot n. och
v. Övervägande skogsmark med spridd
jord-bruksbebyggelse.
Numedalsiågen, se N u m e d a 1.
Nümen, N ü m e n o n, grek., »det för
tänkandet givna», den osinnliga
förnuftsverklig-heten, som uppfattas i tänkandet. Motsatsen
är fenomen (se d. o.), det för sinnena givna.
Termen n. användes redan av Platon, som
betecknar idéerna som n. I nyare tid spelar
begreppet n. stor roll hos Kant. lian skiljer
mellan negativt n., tinget såsom ieke
sinnligt givet, vilket är ett tillåtligt och
nödvändigt gränsbegrepp men icke
innehåller kunskap, och positivt n., tinget
givet i en icke sinnlig, intellektuell
åskådning, vilket, ehuru icke motsägande, dock
för oss saknar betydelse. G. O-a.
Numénius, zool., se S p o v s 1 ä k t e t.
Numerälia, mat., se Räkneord.
Nu’meri, lat., 4:e Mosebok, se P e n
tåte u k e n.
Numèiisk (av lat. nu’merus, tal, antal), som
har avseende på bestämda tal.
Numeriskt värde av en reell storhet kallas
i matematiken dess talvärde oberoende av
tecken. N. för —7 är alltså 7. Jfr Mod yl 2.
Numers, Gustaf Adolf von, finländsk
författare (1848—1916), bekant för sina även
i Sverige spelade tidstypiska komedier
»Bortom Kuopio» och »Pastor Jussilainen» samt
det historiska skådespelet »Klaus Kurck och
liten Elin», först uppf. på finska. På N:s
text bygger O. Merikantos opera »Elinan
surma». H. E. P.
Numers, Hedvig von, f. Ehrenstam,
författarinna (1830—63), skrev dikter, romaner,
teaterstycken (bl. a. »På Gröna Lund», 1856)
m. m.
Nu’merus, lat., tal, antal; nummer. —
Gramm., sammanfattningen av de
böjningsformer hos substantiv, adjektiv, pronomina
och verb, som ange å ena sidan ental
(singula ris), å den andra flertal (pluralis);
t. ex gata: gator, o. s. v.; en stor man: stora
män, jag: vi, han kallar: de kalla. Jfr
Böjning. Växlingen mellan singularis och
pluralis saknas i allm. vid egennamn,
ämnesnamn, kollektiver och en mängd abstrakta
ord. I några fall har ett ord blott plural
form, t. ex. kläder, griller, ty. Leute. I flera
nyare europeiska språk märkes en tendens
att låta verbets numerusböjning försvinna (så
i svenskt talspråk: vi tror}. Ett nära
samband mellan n. och räkneorden existerar i
vissa primitiva språk. I de indoeuropeiska
språken fanns tidigare ett tvåtalsnumerus,
d u a 1 i s, som länge bibehölls i de nordiska
språkens pronominalböjning. N. Sv-g.
Nu’merus cläiFsus, lat., »slutet antal», en
term, som betecknar, att till ett visst yrke
el. ämbete blott ett på förhand bestämt
antal får tillträde. N. brukas även om i
Ungern, Polen, Rumänien etc. framträdande
strävanden att begränsa den judiska ungdomens
tillträde till univ. och högskolor till en
proportion, motsv. judarnas andel i landets
befolkningssiffra.
Numerär, antal.
Nu’mida, Numidinae, zool., se Pärlhöns.
Numi’dia, forntida landskap i n. Afrika,
gränsande i ö. till Kartagos område, ung.
motsv. det nuv. Algeriet. Befolkningen av
berberras, urspr. kringströvande (lat.
nu’mi-dae, av grek. noma’des, nomader). De
inhemska furstarna (se M a s i n i s s a, J
u-gurtha och J u b a) betraktades efter band
som romerska vasaller. Efter slaget vid
Thapsus (46 f. Kr.) blev landet romersk
provins. Från 200-talet förekommo i provinsen
häftiga religionsstrider. Huvudort: Cirta;
av särskilt intresse T i m g a d (se d. o.), med
väl bevarade ruiner. E. St.
Numismatlk (av grek. no’misma, mynt, av
nomi’zo, vara i bruk, ofta nyttjas),
myntkunskap; läran om mynt och medaljer (se dessa
ord). Det vetenskapliga bearbetandet av i
synnerhet äldre tiders och mindre kända
kulturområdens mynt är till stor nytta för den
historiska forskningen i allm. N. som
hjälp-vetenskap bidrager således till att ge en
fylligare bild av politiska, geografiska,
ekonomiska, religiösa, konstnärliga o. a.
förhållanden samt lämnar upplysningar om personer,
klädedräkt, vapen etc. Redan under
medeltiden lade man upp mynt- och
medaljsamlingar samt skrev avhandlingar om dem, men
det var först på 1800-talet, som n. blev en
vetenskap med kritisk forskningsmetod. —
Litt. är rikhaltig; i de flesta av här anförda
verk finnas litt.-förteckn.: J. von Mader,
»Kritische Beiträge zur Münzkunde des
Mit-telalters» (6 bd, 1803—15); Th. Mommsen,
»Ge-schichte des römischen Münzwesens» (1860;
fr. uppl., 4 bd, 1865—73); »British museum
catalogue of greek coins» (1873 ff.); E.
Babe-lon, »Traité des monnaies grecques et
ro-maines» (1901—10); H. Dannenberg,
»Grund-züge der Münzkunde» (3:e uppl. 1912);
G. F. Hill, »Handbook of greek and roman
coins» (1899) och »Coins and medals» (1920);
W. Jesse, »Quellenbuch zur Münz- und
Geld-geschichte des Mittelalters» (1924); A.
Lu-schin von Ebengreuth, »Allgemeine
Münzkunde und Geldgeschichte des Mittelalters
und der neueren Zeit», och F. Friedensburg,
»Münzkunde und Geldgeschichte der
Einzel-staaten des Mittelalters und der neueren
Zeit» (1926, i »Handbuch der
mittelalter-lichen und neueren Geschichte», ufg. av
G. von Below och F. Meinecke); F.
Friedensburg, »Die Münze in der Kulturgeschichte»
(2:a uppl. 1926). Svensk n. har
behandlats av E. Brenner, K. R. Berch, N. Keder,
J. Hallenberg, C. J. Tornberg, B. E. och Hans
Hildebrand (se dessa ord) m. fl. Se även litt.
till Medaljkonst. E. L-k.
Numismätiker (se N u m i s m a t i k),
mynt-(el. medalj-) kännare.
Numismatiska föreningen, Svenska,
stiftades på initiativ av A. M. E. Lagerberg 1873
med huvudsakligt syfte att från trycket utge
smärre häften ang. mynt i allm. och det
svenska myntet och myntväsendet i synnerhet.
Sedan 1874 utger föreningen i tvångsfria
häften Numismatiska Meddelanden.
Nu’mitor, se A m u 1 i u s.
Nu’mmeia, tuberkulossanatorium på
Lojo-åsen i Nurmijärvi socken, Nylands län,
Finland, öppnades 1903. 90 sjukplatser. N. äges
av ett a.-b. O. Brn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
