Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Guinea - Nya Göteborg - Nya Hannover - Nya harmoniska sällskapet - Nya Hebriderna - Nya Huvudsta - Nya Idun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1317
Nya Göteborg—Nya Idun
1318
kvkm, 374,316 inv. (1929; 2,600 vita);
huvudort: Rabaul (på Nya Britannien).
Huvudplat-ser på N. äro Madang (förut Friedrich
Wil-helmshafen), Aitape och Morobe. Exporten
värderades 1928—29 till 1,1 mill. pd st. (mest
copra), importen till 0,9 mill. pd st. — P
a-puaterritoriet (före 1906 British New
Guinea, Brittiska N.), under Australiska
statsförbundet, omfattar s. ö. delen av N. samt
Louisiaderna, D’Entrecasteauxöarna,
Trobri-andöarna, Woodlarköarna m.fl.; 227,348 kvkm,
277,000 inv. (1929; 1,523 vita); huvudort: Port
Moresby (även kallad Granville). Utom
plan-tageodling drives även fiske (trepang,
pärlor). Smärre kvantiteter guld vaskas i
floderna; de givande koppargruvorna innanför
Port Moresby äro på grund av
lågkonjunktur f. n. nedlagda. Huvudhamnar äro Port
Moresby, Samarai och Daru. Exporten
värderades 1928—29 till 0,3 mill. pd st. (copra,
kautschuk m. m.), importen till 0,4 mill. pd st.
N. torde ha siktats redan 1511 av
portugisen d’Abreu; kusterna besöktes först av
portugisen J. de Meneses (1526) och spanjoren
A. de Saavedra (1528). Torres upptäckte 1606
det efter honom uppkallade sundet; kusterna
blevo närmare kända genom Dampier,
Bou-gainville, Cook, La Pérouse, D’Entrecasteaux,
Dumont d’Urville m. fl. Det första holländska
kolonisationsförsöket gjordes 1828, varefter
Nederländerna såsom sultanens av Tidore
överherre annekterade västra N., vilket
fastställdes genom fördrag med England 1885.
Engelsk-ostindiska kompaniet hade redan
1793 utan påföljd annekterat N.; s. kusten
utforskades av F. P. Blackwood, Owen
Stanley m. fl., men först 1884 upprättades ett
brittiskt protektorat. Tyskarna började på
1870-talet driva handel i
Bismarcksarkipela-gen och proklamerade 1884 ett protektorat
över denna och nordöstra N., vars
administration 1884—89 och 1892—99 utövades av Nya
Guineakompaniet. Området besattes 1914 av
australiska trupper och blev 1921 australiskt
mandatområde. Samtidigt med den politiska
uppdelningen började på allvar utforskningen
av det inre, från engelskt håll genom W.
Mac Gregor o. a., från tyskt håll genom bl. a.
O. Finsch och från holländskt håll genom
officiella expeditioner. Till N:s etnografiska
och etnologiska utforskning ha bl. a. bidragit
svensken B. Mörner, finländaren G. Landtman
samt engelsmännen W. N. Beaver och B.
Malinowsky.
Litt.: R. Neuhauss, »Deutsch-Neu-Guinea»
(3 bd, 1911); G. Landtman, »Nya
Guinea-färden» (1913); »Nova Guinea» (de holl.
expeditionernas resultat; 1913 ff.); W. N.
Beaver, »Unexplored New Guinea» (1920); H.
Murray, »Papua of to-day» (1925); W. J. V.
Saville, »In unknown New Guinea» (1926);
jfr även uppsatser av E. Mjöberg i Ymer 1915
och 1918. S. F.
Nya Göteborg, skans i Nya Sverige (se d. o.).
Nya Hannover, se
Bismarcksarki-p e 1 a g e n.
Nya harmoniska sällskapet, se
Harmoniska sällskapet.
Nya Hebrlderna, eng. New Hebrides, fr.
Nouvelles-Hébrides, ögrupp i Oceanien, s.
Me-lanesien, mellan Nya Kaledonien och
Fidji-öarna, under franskt-brittiskt kondominat;
13,230 kvkm, omkr. 65,000 inv. (1928);
huvudort: Port Vila. De viktigaste öarna äro
Espiritu Santo (el. Marina; 4,905 kvkm) och
Malekula (el. Mallikolo; 2,539 kvkm), Aurora
(Maewo), Aragh Aragh (Pentecost island),
Ambrym, Epi (Tasiko), Efate (Sandwich),
Erromango, Tanna och Aneityum. N.
uppbygges av yngre vulkaniska eruptiv och
korallkalk. Verksamma vulkaner finnas på
Ambrym (vulkanen Marum; utbrott 1929), Lopevi,
Tanna (vulkanen Yasava) samt Matthew- och
Hunteröarna. N:s högsta punkter ligga på
Espiritu Santo (1,680 m ö. h.) och Lopevi
(1,600 m). Klimatet är tropiskt varmt och
fuktigt; årsnederbörden avtar från n. till s.
De nordliga öarna äro bevuxna med yppig
tropisk urskog; i s. uppträda savanner.
Faunan är artfattig; däggdjur saknas.
Infödingarna äro av melanesisk härkomst, vid
kusterna dock med starkt polynesiskt inslag,
och splittrade i talrika stammar;
folkmängden har minskats genom inbördes strider,
utvandring och sjukdomar. Inv. på Malekula
o. a. öar äro illa beryktade som kannibaler,
men deras civilisering genom missionärer
uppges göra framsteg. Tidigare
tvångsvärva-des den manliga befolkningen i stort antal
till plantagearbete på andra ögrupper och i
Queensland. På N. funnos 1928 779 fransmän
och 205 engelsmän samt 5,597 asiatiska
ku-lier, sysselsatta på plantagerna. N. äro till
följd av sin rikedom på vittrade vulkaniska
produkter mycket bördiga. Huvudprodukten
är copra; dessutom odlas bananer, sockerrör,
bomull, kakao m. m. Det franska inflytandet
på N. är f. n. betydligt starkare än det
brittisk-australiska. Exporten värderades 1926
till 43,3 mill. frcs (därav fransk handel 34,4,
mill. frcs), importen till 30,5 mill. frcs (därav
fransk handel 20,3 mill. frcs). Styrelsen
utövas av en brittisk kommissarie (under
guvernören över Fidjiöarna) och en fransk
(under guvernören över Nya Kaledonien); de
övervaka resp, undersåtars intressen och
avgöra växelvis gemensamma ärenden.
N. upptäcktes 1606 av spanjoren F. de
Quei-ros, som landsteg på Espiritu Santo, men
föllo därefter i glömska, återfunnos 1768 av
Bougainville och utforskades närmare av
Cook 1773. De stridiga fransk-brittiska
intressena ledde till fördrag 1887—88 om
gemensamt protektorat, som 1904 utformade»
till den nuv. kondominatstyrelsen.
Litt.: E. Pelleray, »Les
Nouvelles-Hébrides»-(i »Notre domaine colonial», bd 10, 1922); M.
Johnson, »Cannibal land» (1922); L.
Higgin-son, »Les Nouvelles-Hébrides» (1926). S. F.
Nya Huvudsta, vanl. benämnt Huvudsta,
municipalsamhälle och arbetarförstad till
Stockholm, i Solna socken, Stockholms län,
vid Huvudsta station på Västeråsbanan, strax
n. v. om Stockholm; 29 har, 3,100 inv. (1931).
Goda järnvägs- och omnibusförbindelser med
Stockholm. Tax.-värde å fastighet 5,400,300,
kr. (1930), tax. inkomst 2,720,620 kr.
Nya Idun, sällskap i Stockholm, stiftat T
febr. 1885 på initiativ av professorskan Calla
Curman, doktor Ellen Fries, författarinnan
Ellen Key, fröken Amelie Wikström och
målarinnan Hanna Winge. Dess ändamål är att
vid samkväm samla i Stockholm el. omnejden»
boende kvinnor, »som gjort någon beaktans-’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
