Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Idun - Nya Irland - Nya Kaledonien - Nya Kastilien - Nya Kopparberg (härad) - Nya Kopparberget - Nya kyrkan - Nya lagberedningen - Nya lantmannapartiet - Nya Lauenburg - Nya Lärda Tidningar - Nya Lödöse - Nya Mecklenburg - Nya Mexiko - Nya Nederland - Nyangwe, Njangve - Nyans - Nyansa - Nyantik - Nya Pommern - Nya Pressen - Nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1319
Nya Irland—Nyare tiden
1320
värd insats i vetenskapligt, litterärt,
konstnärligt, pedagogiskt el. socialt avseende».
I. v. P.
Nya Irland, se Bismarck sarkipelagen.
Nya Kaledönien, fr. Nouvelle-Calédonie,
fransk ö i Oceanien, den sydligaste av
Mela-nesiens större öar, under ung. 21° s. br.;
16,712 kvkm, 51,153 inv. (1926). Bildar med
Loyaltyöarna och närliggande småöar,
Ches-terfieldöarna i v. och de n. ö. om Fidjiöarna
belägna Futuna, Alofi och Wallisöarna, k
o-ionien N. (20,053 kvkm, 57,630 inv.);
huvudstad: Nouméa. Den långsmala huvudön
<392 km lång, 45 km bred) har branta,
fjordlika kuster och följes i hela sin längd av
mäktiga korallrev. Det inre bildar ett av
längs- och tvärkedjor sammansatt bergland,
genomdraget av djupa floddalar och pass;
högsta punkt är Mont Panié (1,650 m) i n. v.
Berggrunden har i slutet av kritperioden el.
senare undergått veckning. Stora arealer
upptagas av serpentinbergarter, vid vilka
fyndigheter av nickel-, kobolt- och krommalmer
äro bundna. Klimatet är relativt gynnsamt
för européer. Värmen är ej så tryckande som
på de övriga melanesiska öarna (Nouméa har
i aug. 20,2° C, i jan. 26,6°); nederbörden
är mindre riklig, mest på n. ö. kusten och
om sommaren (dec.—maj). Den rådande
vege-tationsformen är savannen, vars
karaktärs-träd äro niauliträdet (Melaleuca viridiflora)
och Araucaria-arter. Floran är rik på
endemiska arter; faunan är artfattig. Den infödda
befolkningen (k a n a k e r) är av melanesisk
härkomst, något uppblandad av polynesier,
och har genom krig och sjukdomar betydligt
decimerats (1926: 27,490). Antalet européer
uppgår till 16,225, därav 13,977 fransmän.
Den ekonomiska utvecklingen har hämmats
av bristen på arbetskraft och N:s tidigare
karaktär av straffkoloni. De första
strafffångarna anlände 1864 men voro föga
lämpliga kolonister. Till N. sändes många av 1871
års kommunarder; efter 1897 ha inga
brottslingar deporterats till N. I nyare tid ha
javanska och annamitiska arbetare införts
(7,438 1926). Plantageodlingen lämnar mest
kokosnötter och kaffe. Vid kusten drives
tre-pangfiske. Av stor ekonomisk betydelse är
numera bergsbruket. Nickelmalm (garnierit)
brytes i ett stort antal gruvor på n. ö. kusten
och förädlas delvis i öns egna smältverk.
Dessutom erhålles kromjärn. N:s export
värderades 1928 till 98,8 mill. frcs (nickelmalm och
nickel, copra, kaffe), importen till 159,9 mill.
frcs. Huvudhamn är Nouméa; 30 km
järnvägar. Ångfartygslinjer till moderlandet över
Panamakanalen och Indokina; radiotelegraf
-förbindelse över Saigon. N. styres av en
guvernör, som vid sin sida har conseil privé (7
utnämnda medl.) och conseil général (15 valda
medl.). N. representeras i moderlandet av en
delegerad till kolonialrådet. — N. upptäcktes
1774 av Cook, annekterades 1853 av
Frankrike och blev 1860 egen koloni.
Litt.: F. Sarasin. »Neu-Caledonien und die
Loyalty-Inseln» (1917); D. Vallet, »La
colo-nisation frangaise en Nouvelle-Calédonie»
(1920); G. Regelsperger, »La
Nouvelle-Calédonie et dépendances» (i »Notre domaine
co-lonial», bd 10, 1922); M. Lang, »La
Nouvelle-Calédonie» (1925). S. F.
Nya Kastilien, se K a s t i 1 i e n.
Nya Kopparberg, härad i n. Västmanland,
Örebro län; 665,71 kvkm, 10,646 inv. (1931).
Omfattar Ljusnarsbergs socken och
Kopparbergs köping.
2,260 har åker,
48,066 har
skogsmark. Ur
järngruvorna i
Ljus-narsberg uppfordrades 1929 113,627
ton prima och
18,095 ton annan
malm samt ur
Kaveltorpsfältets
gruvor i
Kopparberg 33,733 ton
för anrikning
avsedd zink-,
bly-och kopparmalm,
därav 17,501 ton
ur äldre varp.
[-Kommunikationer:-]
{+Kommunikatio-
ner:+} se karta vid
Västmanland.
Tillhör Nora
fögderi och Lindes
domsaga. Se vi-
dare vidstående karta samt art.
Kopparberg och Ljusnar sberg.
Nya Kopparberget, namn på nuv.
Kopparberg, innan det blev köping; med N. avsågs
stundom hela Ljusnarsbergs socken, vars
kyrkby N. var.
Nya kyrkan, se S w e d e n b o r g, E., och
Swedenborgare.
Nya lagberedningen, se Lagberedningen,
sp. 579.
Nya lantmannapartiet, se
Lantmannapartiet, sp. 742.
Nya Lauenburg, se B i s mareks a r k
i-p e 1 a g e n.
Nya Lärda Tidningar, se Gjörwell, sp. 715.
Nya Lödöse, se L öd ö s e 2.
Nya Mecklenburg, se B i s m a r c k s a
r-k i p e 1 a ge n.
Nya Mexiko, se N e w Mexico.
Nya Nederland, se N e w Y o r k, sp. 955. Jfr
Amerikas förenta stater, sp. 810.
Nyangwe, N jan g ve, gammal arabisk
handelsplats i v. Belg. Kongo vid Kongofloden,
länge huvudort för den arab, slavhandeln. Här
började Stanley sin färd utför floden.
Nyans [-a^s] (fr. nuance, av lat. nübes,
moln), skiftning i en färg, färgton. Jfr F ä r g,
sp. 135, Målningsteknik, sp. 593, Ton
och Valör. — Verb: Nyansera.
Nyansa, se Njansa.
Nyantik, se Nyklassicism.
Nya Pommern, se
Bismarcksarkipe-lagen.
Nya Pressen, finländsk, svenskspråkig
daglig tidning, uppsatt 1883 som organ för de
svensksinnades politiska och kulturella
strävanden med A. J. Lill e (se d. o.) som
huvudred. Vann en ledande position men indrogs
1900 av Bobrikov på grund av sin kamp mot
dennes politik, återupptogs 1906 men uppgick
1914 i Dagens Press (se d. o.). II. E. P.
Nyare tiden kallar man den del av
världshistorien, som sträcker sig från slutet av
medeltiden (se d. o.) till våra dagar.
NYA KOPPARBERGS HB
Skala 1:750 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
