Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Zeeland - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning - Huvudnäringar - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya Zeeland ’(Djurvärld—Författning)
1329
artade, äro ovanligt talrika och
karakteristiska för området. På större höjd ö. h. bli
skogarna torrare och mindre yppiga samt ha
som dominerande träd olika arter av
Notho-fagus (se d. o.). Utmärkande för vissa
hed-artade områden framför allt på Nordön är
en form av örnbräken. Sydöns stäpper få till
stor del sin prägel av stora, starkt tuvade
gräs. Stora delar av stäpperna och liknande
områden äro nu uppodlade. På fuktig mark
växer det nyzeeländska linet (Phormium
te-nax). Flor an är besläktad med Australiens,
men de mest karakteristiska australiska
typerna, Eucalyptus och Acacia, saknas. Den
visar även släktskap med s. Sydamerikas.
Framför allt i högre belägna områden är det
antarktiska floraelementet mycket
framträdande. Mer än två tredjedelar av arterna äro
endemiska. Många från Europa införda
arter ha numera utbrett sig starkt. K. A.
Djurvärlden är jämförelsevis fattig. Av
däggdjur finnas blott, förutom införda
husdjur, två fladdermusarter och en råttart;
huruvida den senare är införd el. infödd är ej
avgjort. Fågelfaunan är mycket rikare.
Sångfåglar äro sällsynta, och blott få fåglar (t. ex.
papegojorna) utmärkas genom färgprakt. Till
strutsfåglarna höra den sannolikt av maori
utrotade moa (se d. o.) samt kivin (se A
p-teryx). En annan egendomlig fågel är
nestorpapegojan (se Papegojor).
Havsfåglar finnas i stort antal vid kusterna, bl. a.
två pingvinarter. Kräldjuren äro svagt
företrädda; bland dem märkes den egendomliga
bryggödlan (se H a 11 e r i a), öarna äro
fattiga på sötvattensfiskar och på insekter.
Dock äro moskiterna talrika. Det första
europeiska husdjuret var svinet, som infördes
av Cook; med européerna ha sedan
ditkom-mit övriga husdjur, av vilka svin, hästar och
nötkreatur nu även leva förvildade på Sydön.
Även många fågelarter o. a. djur ha införts
från Europa, ss. sparvar, fasaner, kaniner,
som blivit en landsplåga, foreller och ål. T. P.
Befolkning. 1930 hade Nordön 951,055
inv., Sydön 529,730 (därav 670 på Stewart
island och 620 på Chathamöarna).
Folktätheten är störst på Nordön. Av inv. bodde
1926 (census) 58,4 % i städerna; störst äro
Auckland, Wellington, Wanganui och
Pal-merston North på Nordön, Christchurch,
Du-nedin och Invercargill på Sydön.
Invandringen till N. är numera obetydlig.
Urbefolkningen utgöres av maori (se d. o.), vilkas
antal 1930 uppgick till 67,017, flertalet på
Nordön. Den vita befolkningen är huvudsaki.
av brittisk härkomst. 41,2 % tillhörde 1930
anglikanska, 24,6 % presbyterianska, 12,9 %
rom.-katolska och 9 % metodistkyrkan.
Primärundervisningen är obligatorisk;
Univer-sity of New Zealand har avdelningar i
Auckland, Christchurch, Dunedin och Wellington.
Huvudnäringar äro boskapsskötsel och
jordbruk. Kreatursstocken omfattade 1930
30,841,287 får, 3,765,688 nötkreatur, 487,793
svin och 297,195 hästar. N. tävlar med
Argentina, U. S. A. och Sydafrika om andra
platsen (efter Australien) bland jordens
ullproducenter; fårköttet beredes i stora
fryshus för export. Nötboskapsaveln och
mejerihanteringen ha betydligt utvecklats; stor
tillverkning av smör och ost. Jordbrukets hu-
1330
vudcentrum är Sydöns slättmarker. Skörden
uppgick 1929—30 till 2,6 mill. hl vete, 1,1
mill. hl havre, 0,27 mill. hl korn och 0,14 mill.
hl majs (mest på Nordön). Bland
industriväxter märkes det nyzeeländska linet
(Phormium tenax). De fordom rika skogarna ha
svårt skövlats av den tidigare
kolonisationen; först i nyare tid har man börjat sörja
för återväxten. Skogsarealen omfattar omkr.
51,000 kvkm, därav omkr. 30,000 kvkm i
statens händer. Utom timmer av olika slag
er-hålles s. k. kaurikopal, fossilt harts från
kauritallen (Agathis australis). Bergsbruket
lämnar guld, något silver samt kol. Guld
upptäcktes på 1850-talet, och rika fynd vid
Dunedin 1861 framkallade en verklig
guldfeber. Guldvaskningen träder nu i
bakgrunden för brytningen av guldförande
kvartsgångar. Det största fältet är
Ohinemuri-Coromandelfältet vid Haurakibukten;
totalproduktionen uppgick 1930 till 17,768 kg (inkl,
silver). De förnämsta kolfälten ligga vid
Westport och Greymouth på Sydön; 1930
brötos 2,535,864 ton, mest för lokal
förbrukning. Industrien sysselsatte 1929—30 83,680
arbetare vid 5,136 fabriker med ett
tillv.-värde av 93,2 mill. pd st. Främst märkas
livsmedels-, trävaru- och textilindustrierna.
Nordön och ö. delen av Sydön äro väl
försedda med järnvägar (5,475 km 1930;
mest statsbanor) och automobilvägar. De
största hamnarna, Auckland, Wellington,
Lyt-telton (vid Christchurch) och Port Chalmers
(vid Dunedin), ha regelbundna fartygslinjer
till Australien, Europa och Nordamerika;
antalet i N. hemmahörande fartyg 1928 var 560
om 110.889 ton. Nordön och Sydön ha
daglig färjförbindelse Wellington—Lyttelton.
Telegrafkablar utgå från Auckland till Norfolk
island (anslutning till Brisbane och
Vancouver), Sydney och Suva,från Wellington till
Sydney. Exporten värderades 1929—30 till 55,6
mill. pd st. (därav ull 15,4 mill. pd st., smör
13.2 mill. pd st., fruset kött 9,9 mill. pd st.
och ost 7 mill. pd st.), importen till 48,8 mill.
pd st. (textilfabrikat, järn och stål, maskiner
m. m.). N:s handel drives främst med
Storbritannien, U. S. A., Australien och Kanada.
Mynt, mått och vikt äro de engelska.
Författningen, av 1853, har flera ggr
ändrats, bl. a. 1907 vid införandet av
dominion-styrelse. Generalguvernören, utnämnd av
konungen, utövar verkställande makten,
utnämner ministrarna, kan upplösa
parlamentet och har vetorätt mot nyantagna lagar.
Parlamentet, som utövar lagstiftande
makten, består av två kamrar, legislative council
(41 medl., utnämnda för 7 år) och house of
representatives (80 medl., valda på 3 år; därav
4 maorier). Inom sociallagstiftningen har N.
varit ett föregångsland (jfr Australisk
s o c i a 11 a g s t i f t n i n g). Den aktiva
armén bestod 1929 av en värvad styrka om
528 man, en milis (territorial force) om 17,502
man, officerare medräknade, samt en flygkår.
Flottan bestod av två kryssare samt smärre
fartyg. N:s flagga är avbildad på plansch
vid art. F 1 a g g a. — Av de underlvdande
oceaniska ögrupperna betraktas
Chathamöarna (se d. o.) som omedelbar del av N. Bland
de övriga urskiljas outlying islands,
omfattande Three Kings islands (n. om N.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
