Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nygrekiska språket - Nygrekisk konst - Nygren, Anders Teodor Samuel - Nygård (Kalmar län) - Nygård (Älvsborgs län) - Nyhammar - Nyhamn el. Södra Nyhamn - Nyhamnsläge - Nyhebreisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Nygrekisk konst—Nyhebreisk litteratur
6
omtanken om antikens kulturarv har genom
seklerna vidmakthållit en stark tendens att i
möjligaste mån bevara bruket av forntida ord
och former. Förberett av den dock på folklig
grund fotande A. K o r a e s (se d. o.) och av
den konservativt puristiske K. O i k o n
o-mos (1780—1857) framstod så våra dagars
antikiserande grekiska litteraturspråk, nu
vanl. benämnt kathareuusa [uttal [-kaparä’-vosa],-] {+kaparä’-
vosa],+} »det rena», vilket 1911 genom lag
definitivt antogs som riksspråk. Det är f. n.
absolut förhärskande i litteraturen och
brukas för allt officiellt, i tidningarna, inom
undervisningen, i vetenskapliga verk, i
offentliga anföranden, föreläsningar m. m. Det har
rönt starkt motstånd av män som K.
Krum-bacher (1856—1909) och J. Psichares (1854
—1929), vilka hävda folkspråkets krav. På
grundval av den förnämsta bland de moderna
dialekterna, den atenska, har framstått ett
slags normalfolkspråk, kallat demotike [uttal
öimåtiki’], »det folkliga», som (ined små
nyanser) håller på att bli gemensamt talspråk för
hela Grekland; diktare som G. Drosines, K.
Palamas samt upptecknare av folksånger och
-sagor ha upphöjt det till ett andra
litteraturspråk. Skiljaktigheterna, särskilt inom
ordförrådet, äro för djupgående för att
två-språkighetens (»diglossiens») svåra, alltjämt
starkt opinionsdelande problem skall kunna
lösas på kompromissens väg: för så alldagliga
begrepp som »vatten», »vin», »hus» skrives
ännu, liksom för 2,500 år sedan, hydor, oinos,
oikia (uttalet är moderniserat till Föår, i’nås,
iki’a; jfr Grekiska språket, sp. 1006),
men i tal användas i stället de oklassiska
nero’, krasi’, spi’ti. På sistone ha folkspråkets
utsikter ökats bl. a. genom införandet (sedan
1917) av demotiketexter i folkskolorna. —
N. talas nu av omkr. 9 mill. pers.: i hela
Grekland, på Cypern och Tolvöarna, här och
var i Turkiet samt sedan den forntida
kolonisationen alltjämt i ett tiotal syditalienska
byar (dels s. ö. om Lecce, dels s. ö. om Reggio
i Kalabrien), språkkolonier i U. S. A. etc.
Litt.: G. N. Hatzidakis, »Einleitung in die
neugriechische Grammatik» (1892); A. Thumb,
»Handbuch der neugriechischen Volkssprache
— Grammatik, Texte, Glossar» (1895; 2:a
uppl. 1910); H. Pernot, »Grammaire du grec
möderne», I (4:e uppl. 1921; endast
demotike); H. Pernot och C. Polack, »Grammaire
du grec möderne», II (1921; endast
kathareuusa); J. Psichari, »Un pays qui ne veut
pas de sa langue» (i Mercure de France, 207,
1928; belyser språkstriden); A. Hépitès,
»Dic-tionnaire grec-frangais et frangais-grec» (5 dir,
1908—12; suppl. 1920); nygrekisk-tyska
fiek-ordböcker av Rh. A. Rhousopoulos (1900) och
J. K. Mitsotakis (1911). A. Lbd.
Nygrekisk konst, mindre vanlig, partiell
benämning på n y k 1 a s s i c i s m (se d. o.), som
är det vidare begreppet. N. eller, som den
danske arkitekten Th. E. Hansen (se d. o.)
kallade riktningen, grekisk renässans var
liksom hela den nyantika rörelsen en reaktion
mot det överrika, prunkande och
inkonse-kventa i den äldre 1700-talskonsten, främst i
arkitekturen. Den nämnde Hansen, en tid
lärare vid tekniska skolan i Aten, uppförde
där vid mitten av 1800-talet liksom tidigare
hans bror H. Chr. Hansen (se d. o.) officiella.
monumentala byggnader i antika grekiska
stilar, vilka byggnader kunna anses typiska
för den grekiska renässansen. E. L-k.
Nygren, Anders Teodor Samuel,
teolog, universitetslärare (f. 1890 ^e). Blev
docent i
religionsfilosofi i Lund 1921 samt
1924 prof, i
systematisk teologi med
un-dervisningsskyldighet
i teol. etik vid Lunds
univ. Bland hans
skrifter märkas »Religiöst
apriori,dess filosofiska
förutsättningar och
teologiska
konsekvenser» (1921;
gradual-avh.), »Dogmatikens
vetenskapliga
grundläggning med särskild
hänsyn till den Kant-
Schleiermacherska problemställningen» (1922),
»Filosofisk och kristen etik» (1923), »Kant
und die christliche Ethik» (i Zeitschrift
für Systematische Theologie 1923—24),
»Religiositet och kristendom» (1926), »Etiska
grundfrågor» (s. å.) och »Den kristna
kärlekstanken genom tiderna, eros och agape», I
(1930). E. M. R. (G. A-n.)
Nygård, herrgård i Lotta socken, Kalmar
län, vid innersta delen av Gamlebyviken; 672
har, därav 135 har åker; tax.-värde 253,900
kr. (1929). Ägdes på 1420-talet av A. Styke
och har senare varit i bl. a. släkterna
Biel-kes, Gyllenstiernas, Soops, Sparres, Bondes,
d’Otrantes och de Marés ägo.
Nygård, herrgård med kalkbruk i V.
Tun-hems socken, Älvsborgs län, vid foten av
Hunneberg; 349 har, därav 254 har åker;
tax.-värde 336,900 kr. (1929). Tillhörde på
1500-talet Forstenasläkten, senare bl. a. släkterna
Ulfsparre, Svinhufvud och Bagge.
Nyhammar, järnbruk i Grangärde socken,
Kopparbergs län, vid N:s station på
Väster-åsbanan; omkr. 950 inv. (1921). Tillv.
gruv-maskiner, gjutgods, elektr. motorer m. m. för
omkr. 600,000 kr. per år. Äges av a.-b. N :s
bruk, gr. 1929, aktiekap. 300.000 kr., och
sysselsätter 100 arb. — Tackjärnstillv. förekom
redan på 1600-talet vid N.; större omfattning
fick verksamheten först under senare delen av
1800-talet, då hyttorna ombyggdes och bruket
utvidgades.
Nyhamn el. Södra Nybamn, sulfit- och
sulfitspritfabriker med djuphamn i Njurunda
socken, Medelpad, vid s. infarten till
Sundsvall. Äges av N:s cellulosa-a.-b., gr. 1907,
aktiekap. 2,502.500 kr., 225 arb., årstillv.
22,000 ton sulfitcellulosa och 1 mill. liter
95-procentig sulfitsprit. Aktiemajoriteten
inne-haves av Svenska cellulosa-a.-b.
Nyhamnsläge, badort och järnvägsstation,
förr fiskläge, i Brunnby socken, Malmöhus
län, mellan Mölle och Höganäs.
Nyhebreisk litteratur (jfr Hebreiska
språket och litteraturen) har
under de båda senaste årh. förvärvat en
rangplats inom världslitteraturen. Två faktorer
ha härvidlag varit bestämmande:
upplysningen och den judiska renässansen. Moses
M e n d e 1 s s o h n s (se d. o.) tyska
bibelöversättning populariserade tyskan bland judarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
