Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyhebreisk litteratur - Nyhem (socken) - Nyhem (municipalsamhälle) - Nyholm, Carthon Christopher Valdemar - Nyholm, Didrik Galtrup Gjedde - Nyhuus, Haakon - Nyhögtyska - Ny Illustrerad Tidning - Nyimpressionism - Nying - Nyíregyháza - Ny jord - Nykantianism, Neokantianism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyhem—Nykantianism
8
och väckte ett hebreiskt litterärt intresse till
liv. Det tyska språket öppnade portarna till
det europeiska kulturlivet för judarna, och i
upplysningens namn gick man nu till storms
mot rabbinismen. Ej minst övade tidskriften
Meässef (Samlaren), där Mendelssohn och hans
lärjungar medarbetade, stort inflytande; den
hade även den högre stilens ans på sitt program.
Det är i Östeuropas stora judecentra n.
ser dagen; förutom av
Mendelssohngrup-pen är den påverkad av den
italienskjudiske skalden M. C h. Luzzatto (1707
—47) och hans tyske lärjunge N. H. W e
s-sely (1725—1805), som båda bemödade sig
om den bibliska poesiens pånyttfödelse.
Den galiziska haskala (upplysning) skapar
en polemisk, antirabbinsk litteratur. Vid
sidan av N. K r o c h m a 1 s (1785—1840)
vetenskapliga insats framstår skalden M. L e
t-teris (1804—71) under en lång tid som
den nyhebreiska poesiens mästare. Sedan
övergår ledningen till den litauiska haskala,
vars främsta lyriker äro I. B. Levinsohn
(1780—1860), A. B. Lebenson (1794—
1878), hans son M. J. Lebenson (1828—
52) och J. L. G o r d o n (se d. o.; 1830—92).
Den sistnämndes indignation mot
rabbinismen delas av de betydande prosadiktarna A.
Mapu (1808—67), M. L. Lilienblum
(1836—1910) och R. A. Braudes (1861—
1902). Med P. Smolenski (1842—85) sker
en fullständig frontförändring,
»upplysningen» får ge rum för de nationella idéerna,
vilkas seger betingas av judeförtrycket. Den
judiska renässans, som sionismen framkallar,
ger sedan n. ett lysande uppsving med
skalder som C h. N. Bialik (f. 1873), S. T j e
r-nichovski (f. 1878) och S. Schneur
(f. 1887) samt en tänkare som Achad
Haam (A. Ginzberg, se d. o.; 1856—1927)
i spetsen. Där äro kritiker som M. J. B e
r-dyczewski (1865—1921), M. E h r e
n-preis (se d. o.), J. Klausner (f. 1874)
m. fl. I enlighet med Achad Haams program
söker man skapa en syntes av judisk
nationalism och europeism. I S. J. A b r a m
o-vitj (se d. o.; 1836—1917), J. L. Perez
(1851—1915), Schalom Asch (f. 1881) och
S. Agnon (f. 1888) har judestaden fått
geniala prosaskildrare.
Litt.: N. Slouschz, »The renaissance of
hebrew literature 1743—1885» (1909); A. S.
Waldstein, »Evolution of modern hebrew
literature, 1850—1912» (1916); M. Ehrenpreis,
»Den hebreiska litteraturen» (i M. Ehrenpreis
och A. Jensen, »Judarna», 1920); M.
Ehrenpreis’ och R. Josephsons antologi »Nyhebreisk
lyrik» (1920); J. Klausner, »Geschichte der
neuhebräischen Literatur» (1921). L. F.
Nyhem, socken i Jämtlands län, Revsunds,
Brunflo och Näs tingslag, n. ö. om Bräcke,
kring Idsjön, genomfluten av Gimån, m. fl.
sjöar; 384,io kvkm, 888 inv. (1931). Mellan
sjöarna skogtäckta bergplatåer, flerstädes
mer än 500 m ö. h. 259 har åker, 29,837 har
skogsmark. Ingår i Bräcke och N:s
pastorat i Härnösands stift, Östersunds kontrakt.
Nyhem, f. d. municipalsamhälle, se H a 1
m-s t a d, sp. 348.
Nyholm, C a r t h o n Christopher
Valdemar, dansk jurist och politiker (1829—
1912). Blev jur. kand. 1853, assessor i Kri-
minalretten 1863, i Overretten 1876, i
Höjeste-ret 1881 och justitiarius där 1907. N.
avgick 1909. Han utgav bl. a. »Grundtræk af
Danmarks statsforfatning» (4:e uppl. 1891)
och »Grundtræk af Danmarks statsforvalL
ning» (4:e uppl. 1893). 1864—-72 och 1884—81
var han led. av folketinget och tillhörde na
tionalliberala partiets vänstra flygel. P. E-t.
Nyholm, Didrik G a 11 r u p Gjedde,
dansk juridisk ämbetsman (f. 1858). Blev jur.
kand. 1882, var 1886—96 anställd i
Justitie-ministeriet ooh blev 1896 assessor i
Overretten i Köpenhamn. S.
å. blev N. led. av de
internationella
domstolarna i Egypten,
tjänstgjorde 1896—
1902 vid tribunalet i
Mansura, 1902—21 i
Kairo, där han 1916
blev vicepresident och
1920 president. 1909—
21 var han ordf, för
Sjö- och handelsrätten
där. N. är från 1913
led. av
Internationella skiljedomstolen
i Haag, tillhörde 1921—30 Nationernas
förbunds Permanenta internationella domstol där
och är från 1923 medl. av den blandade
skiljedomstolen i Paris. P. E-t.
Nyhuus [-hüs], Ha akon, norsk
biblio-teksman (1866—1913). Arbetade 1890—97 vid
amerikanska bibliotek och var från 1898 chef
för Deichmanska biblioteket i Oslo, som han
i grund omorganiserade. Hans
bibliotekstek-niska reformverksamhet var av stor betydelse
för Norges folkbiblioteksväsen, för vilket han
1903—06 var Kirkedepartementets konsulent.
N. var 1907—13 red. för »Illustreret norsk
konversationsleksikon» (6 bd). K. V. H.*
Nyhögtyska, se Tysk a språket.
Ny Illustrerad Tidning, veckotidning, utg. i
Stockholm 1865—1900. N. hade en stor del
av landets främsta skriftställare och
konstnärer till medarbetare. Den innehöll
biografier, noveller, dikter, artiklar till
dagskröni-kan m. m. och var rikt illustrerad, särskilt
med träsnitt, på slutet även av bilder i
auto-typi. Med tidskriften var länge en
xylogra-fisk ateljé förenad. Red. voro bl. a. H.
Wiesel-gren (1866—79) och O. Granberg (1886—1900).
NyimpressionFsm, se Neoimpressionism.
Nying, två på’varandra lagda avkvistade
furustammar, helst av ståndtorrt virke,
mellan vilka stickas spån och torrvedsstickor, som
antändas. Glöden i stockarna sprider en
mild, jämn värme. N. brukas mest av
skogsarbetare etc., som nödgas tillbringa natten
under bar himmel. W. E-n.*
Nyfregyhäza [njhredjhäza], ungersk stad,
50 km n. om Debrecen; 51,273 inv. (1930).
Centrum i frukt- och vindistrikt.
Ny jord, sällskap, stiftat i Oslo 1909 för
landets inre kolonisering och inskränkning i
emigrationen. Omkr. 400 kommuner och
fyl-ken äro anslutna till sällskapet. M. H.
NykantianFsm, N eo k an t i an i’s m. De
tidigare transcendentalfilosofiska systemens
godtyckliga spekulerande och 1800-tal
smate-rialismens ovetenskaplighet aktualiserade
kravet på större kritisk besinning i filosofien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
