Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nykantianism, Neokantianism - Nykarleby - Nykil - Nyklassicism, Neoklassicism, Nyantik, Neoantik, Novantik - Nykroppa - Nyktalopi - Nykterhetsnämnd - Nykterhetsorden Verdandi (N. O. V.) - Nykterhetsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nykarleby—Nykterhetsrörelsen
9
som n. sökte vinna genom återgång till
vissa grundtankar i Kants filosofi. Som n:s
grundare betraktas O. Liebmann, i vars
arbete »Kant und die Epigonen» (1865) varje
kapitel slutar med hänvisning till Kant, och
F. A. Lange i »Geschichte des
Materialismus» (1866). N:s Kanttolkning var urspr.
genomgående psykologistisk. En reaktion
häremot inträdde dock med den av H. Cohen
(se d. o.) grundade Marburgskolan. I nutida
filosofi representeras n. av en mängd skilda
riktningar. De viktigaste äro Marburgskolan
(Cohen, Natorp, Cassirer m. fl.) och den
värdeteoretiska kriticismen (Windelband,
Ric-kert, Münsterberg m. fl.). G. O-a.
Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa
län, Finland, vid Lappo el. Nykarleby älv, 4
km från dess utlopp i Bottenhavet; 21 kvkm,
1,293 inv. (1930). Staden saknar järnväg,
sedan en smalspårig bana till den
österbottniska kustbanan under världskriget försålts
och upprivits. I staden finnes ett svenskt
folkskollärarseminarium. Staden anlades av
Gustav II Adolf 1617. Största delen av staden
förstördes vid eldsvåda 1858; endast kyrkan
och några privathus räddades. Kyrkan är av
trä i gotisk stil, uppf. 1708 enl. ritningar av
Elias Brenner men senare flera gånger
reparerad. — På Kuddnäs invid N. föddes Z.
Topelius. — Vid N. utkämpades 24 juni 1808
en mindre strid mellan en liten rysk avd.
och 2:a och 3:e finska brigaderna. Ryssarna
rymde snart fältet. O. Brn.
Nykil, socken i Östergötlands län, Valkebo
härad, sträcker sig från östgötaslätten i n.
upp i höglandet s. därom; 126,28 kvkm, 1,764
inv. (1931). Smärre slätt- och dalbygder; i
s. ö. sjön Drögen (156 m ö. h.). 2,526 har åker,
6,745 har skogsmark. Pastorat i Linköpings
stift, Vifolka och Valkebo kontrakt.
NyklassicPsm, N e o k 1 a s s i c i’s m,
Nyantik, Neoantik, Novantik, en
europeisk smakriktning under 1700-talets andra
och 1800-talets första hälft, som i anslutning
till klassiska, d. v. s. den grekisk-romerska
antikens ideal syftade till en logiskt klarare
och renare stil än rokoko. Till sin tendens
besläktad med renässansen, var n. i konsten
närmast en följd av det genom grävningarna
i Herculaneum (från 1738) och Pompeji (från
1748) nyväckta intresset för antiken.
Winc-kelmanns »Gedanken über die Nachahmung
der griechischen Werke in der Malerei und
Bildhauerkunst» (1755) och Lessings
»Lao-koon» etc. (1766) fingo stor betydelse som n:s
programskrifter, likaså Caylus’ publikationer
samt G. B. Piranesis, J. Stuarts och N.
Revetts avbildningssamlingar.
N. utvecklades olika i skilda länder. I
Frankrike var det främst arkitekterna
Gabriel och Soufflot, konstsnickaren Riesener
samt målaren J. L. David, som präglade den
tidigaste n., style Louis seize (Ludvig XVI :s
stil). Style directoire (direktoarstilen) på
1790-talet var huvudsaki. en lokal variant av
n., synlig i dräkter och konsthantverk.
Tidens förkärlek för antiken stegrades under
det napoleonska kejsardömet, och icke blott
klassisk utan även egyptisk byggnads- och
inredningskonst återspeglas i den speciella
kejsarstilen. style empire, utformad av
Per-cier och Fontaine. Nyklassicisterna i
Eng
10
land gingo i allm. vidare i den inhemska
pal-ladianismens spår; hus- och
inredningsarkitekterna Adam och skulptören Flaxman voro
de ledande. I Tyskland härskade Zopfstil,
perukstilen, under 1700-talets sista
årtionden, medan den preussiska empirestilen fick
sin karaktär av arkitekterna Schinkel och
von Klenze under 1800-talets första fjärdedel.
N. framträdde i Sverige mera utpräglat först
under Gustav III:s tid (gustaviansk stil;
närmast släkt med Ludvig XVI:s stil). C. A.
Ehrensvärd och L. Masreliez voro båda antik
-och Winckelmannbeundrare, och de påverkade
sina samtida landsmän (jfr Svensk konst).
I Masreliez’ konst spåras tidigt empiren, som,
sedan den fått inhemska särdrag, kallades
Karl XIV Johans stil.
Omkr. 1920 gick en klassicistisk väckelse
genom den europeiska konsten, och såväl
arkitektur som måleri och skulptur påverkades
starkt. För byggnads- och inredningskonst
har denna n. delvis betytt en förberedelse till
funktionalismen. E. L-k.
Nykroppa, järnbruk i Kroppa socken,
Värmland, 16 km s. ö. om Filipstad, vid N.
station på Inlandsbanan; omkr. 1,800 inv. (1931),
550 arb. Äges av Uddeholms a.-b. (jfr U
d-deholmsverken). Anlades av Karl IX.
Nyktalopl, med., se Dagblindhet.
Nykterhetsnämnd, en genom 1913 års lag
om behandling av alkoholister tillkommen
kommunal myndighet med syfte att främja
nykterheten. Om ej särskild n. tillsättes,
skall kommunens fattigvårdsstyrelse utgöra
sådan. Nämnden har bl. a. att mottaga
anmälningar om internering av alkoholister
samt att tillrättaföra och övervaka dem.
1917 fick n. även kontrollerande och
rådgivande uppgifter i syfte att förhindra skada
av rusdrycksförsäljningen. G. H. v. K.*
Nykterhetsorden Ve’rdandi (N. O. V.), ett
1896 i Stockholm bildat nykterhetssällskap,
som starkt betonar alkoholfrågans sociala
innebörd och i huvudsak verkar bland de
organiserade arbetarna. 1930 hade N. O. V. 7.486
medl. i 214 loger; härtill kommo 4.772 medl.
i 73 ungdomsavd. Sedan 1907 utövar orden
särskild bildningsverksamhet, som numera
ansluter sig till Arbetarnes
bildningsförbund (se d. o.). N. O. V. utger i
Stockholm tidningen Verdandisten (från 1897; nu
2 ggr i mån.), publikationen Nya Folkets Röst
(2 ggr årl.) och ungdomstidningen Gnistan (en
gång i mån.). — N. O. V. har utbrett sig till
Danmark, Norge, U. S. A. och Schweiz, dock
med obetydlig anslutning. I. N-n. (J. Bgn.)
Nykterhetsrörelsen. Den nutida
organiserade n. härstammar från U. S. A. Som dess
förste mera specielle förkämpe räkna
amerikanerna läkaren Benjamin Rush, som
på 1780-talet förordade en allmän bojkott av
spritdryckerna genom bildandet av föreningar,
vilkas medlemmar skulle förbinda sig att icke
smaka spirituösa. Den första organisation,
som verkligen slog igenom, var det 13 febr.
1826 i Boston stiftade, på absolutistisk grund
byggda Amerikanska nykterhetssällskapet
(The american temperance society), som de
närmast följ, åren bedrev en storartad, även
internationell propaganda. Mot slutet av
1830-talet bör jade sällskapet gå tillbaka, men
nya organisationer uppstodo snart och
fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
