Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nådens ordning - Nådhammar - Nådig - Nådår - Nåid - Nål - Nåldamm - Nålpengar - Nårunga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
N ådhammar—Nårunga
52
ningsvissheten fortlever också i den
senare lutherdomen och hur allvarligt man
där fullföljde den härur följande
uppgiften att för varje enskild möjliggöra ett
bestämt omdöme om sin andliga ställning.
Den nutida teologiens uppgift ligger dock i
en strängare, fördjupande koncentration
kring de egentligt principiella problemen om
religion och etik, medan den psykologiska
analysen och teckningen av det kristna
livets olika erfarenheter, utvecklingstyper och
stadier måste överlåtas åt
religionspsykologien och åt den praktisk-parenetiska
litteraturen. Se vidare Nya födelsen och
Nåd. — Jfr monogr. av O. Ahnfelt (1881),
A. T. Hammar (1895) och P. Rydholm (1896);
M. Koch, »Der ordo salutis» (1899); E.
We-ber, »Der Einfluss der protestantischen
Schulphilosophie auf die ortodoxe Dogmatik»
(1908). E. Bg. (G. A-n.)
Nådhammar, herresäte i Vårdinge socken,
Stockholms län, vid Långsjön, s. ö. om Gnesta;
tax.-värde 208,000 kr. (1929). Den ståtliga
huvudbyggnaden, uppf. av H. A. Lidholm (se
d. o.) på 1870-talet, var 1898—1907
konvalescenthem för Sophiahemmet. Den ombyggdes
1918 av R. Östberg. Äges av M. Waldenström.
Nådig (jfr Nåd), i ålderdomligare
språkbruk och i off. terminologi använt attribut,
i stort sett liktydigt med kunglig. Det
förekommer särskilt i vissa sammanställningar,
t. ex. nådigt avsked, det entledigande
en ämbetsman på egen begäran, oftast vid
uppnådd pensionsålder, erhåller av K. m:t;
nådigt brev, i dagligt tal »kungabrev»,
av konungen själv undertecknad expedition i
ett regeringsärende; på n å d i g (s t e)
befallning (förk. p. n. b.), hävdvunnen
formel i de fall, t. ex. vid generalorder (se
Kommandomål) och remisser (se Remiss),
då en expedition i regeringsärende
undertecknas av ett statsråd i st. f., såsom R. F. § 38
stadgar som regel, av konungen. E. Spr.
Nådår, särskild form för pensionering av
änkor samt omyndiga och oförsörjda barn
efter ecklesiastika ämbets- och tjänstemän,
bestående däri, att änka och barn under året
el. åren närmast efter tjänsteårets utgång
uppbära inkomsterna av den befattning, som
den avlidne innehaft, mot skyldighet att
bekosta tjänstens skötande genom vikarie.
Nåd-årsrätten har, med undantag för redan
förvärvade rättigheter, upphävts fr. o. m. 1 maj
1927 (k. kung. 17 dec. 1926). Schg.
Näid, se Mytologi, sp. 581, 583.
Nål. 1. (Tekn.) Smalt, spetsigt redskap av
metall, ben, horn, elfenben etc., avsett för
sömnad, brodering, virkning och stickning el.
andra arbeten (t. ex. radernålar) samt för
sammanhållande el. fästande av föremål (t. ex.
knapp-, säkerhets- och prydnadsnålar). S
y-nålen utföres vanl. av ståltråd, som i
maskin riktas och avklippes i passande längder
(s. k. skaf t), motsv. den dubbla nållängden.
I och för ytterligare riktning glödgas skaften
och rullas i knippen av ända till 30,000 fram
och åter mellan en »rullgaffel» och en fast
järn- el. stålskiva, vilka båda ha rännformiga
spår för de sammanhållande järnringarna
kring knippet. Härvid gnidas och rullas
skaften mot varandra och bli under trycket raka
och blanka. Spetsningen av skaften i båda
ändarna, blankslipningen av skaftens
mittpartier samt stickningen el. stansningen av
nålögat ske i automatiska maskiner. Efter
härdning följa skurning och polering.
Slutligen komma bryning och en sista polering
av den färdiga n. — Knappnålar utföras
enl. två metoder; med huvud av en särskild,
klenare tråd, virad ett par varv om nålens
grövre ända, samt med uppstukat huvud.
Tillv. av de förra sker delvis för hand, de
senare, som äro vanligast, utföras ofta h. o. h.
i automatiska maskiner. — Hårnålar
utföras av mjuk järntråd, som avklippes och
omböjes i särskilda maskiner. För att fästa
bättre i håret ges ofta skänklarna vågig
form. O. B-n.
2. {Arkeol.) Under forntiden utgjorde n. en
viktig, sammanhållande del av dräkten.
Redan under stenåldern uppträda olika typer av
12 3 4
Bild 1—2. Dräktnål och synål från stenåldern. —
Bild 3. Dräktnål från bronsåldern. — Bild 4.
Dräktnål från järnåldern.
dräktnålar av ben (bild 1). Under bronsåldern
äro dräktnålar av brons ytterligt vanliga i
Mellaneuropa men däremot mera sällsynta i
Södern (Italien) och i Norden (bild 3), där de
ersättas av spännet (fibula, se d. o.), som
uppstått ur dräktnålen. Vid bronsålderns slut
och övergången till järnåldern bli dräktnålar
mera vanliga i Norden. Hårnålar av ben och
brons förekomma under forntiden. Synålar
finnas såväl från stenåldern som brons- och
järnåldrarna samt gjordes tidigast av ben,
sedermera av brons eller järn. Litt.: Art.
»Nadel» i »Reallexikon der Vorgeschichte»,
VIII (1927; utg. av M. Ebert). H. R-h.
Nåldamm, dammanordning med s. k. nålar
(se Dam m, sp. 418).
Nålpengar (ty. Nadelgeld), den summa
hustrun erhåller av sin man till kläder (eg. med
nålen förfärdigade saker) m. m.
Nårunga, socken i Älvsborgs län, Gäsene
härad, ö. om Alingsås, på
höglandssluttning-arna mot Svältorna; 42,15 kvkm, 461 inv.
(1931). Begränsas i ö. av sjön Säven (155 m
ö. h.) och genomflytes i n. av övre Säveån.
371 har åker, 1,650 har skogsmark. Ingår i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
